Vetlanda kommun

Vetlanda kommun
Kommun
Stadshuset i Vetlanda
Kommunens vapen.
Vetlanda kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortVetlanda
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd27 498 ()[2]
Areal1 600,42 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 500,27 kvadratkilometer[3]
- därav vatten100,15 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet18,33 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°26′00″N 15°04′00″Ö / 57.433333333333°N 15.066666666667°Ö / 57.433333333333; 15.066666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsEksjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0571[4]
Anställda2 875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0685[6]
GeoNames2663292
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vetlanda kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Vetlanda.

Kommunen återfinns på Sydsvenska höglandet och utgörs av ett kuperat landskap med skog och områden med varierat odlingslandskap. Vetlanda är en utpräglad industrikommun där trävaru-, aluminium- och pappersindustrierna dominerat de lokala näringslivet under lång tid.

Sedan kommunen bildades har  befolkningsutvecklingen varit relativt stabil med en topp i början på 1970-talet på 28 860 invånare och en dal 2010 då antalet invånare var 26 304. Fram till 2010 styrdes kommunen av Alliansen, därefter har olika regnbågskoalitioner styrt.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Alseda, Björkö, Bäckaby, Bäckseda, Fröderyd, Karlstorp, Korsberga, Lannaskede, Lemnhult, Myresjö, Nye, Näsby, Näshult, Nävelsjö, Ramkvilla, Skede, Skirö, Stenberga, Södra Solberga, Vetlanda och Ökna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vetlanda municipalsamhälle inrättades i Vetlanda landskommun 11 november 1887 och upplöstes 1909 när Vetlanda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingen ombildades 1920 till Vetlanda stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt staden: Alseda (av de tidigare kommunerna Alseda, Karlstorp, Skede och Ökna), Björkö (av Björkö och Nävelsjö), Bäckaby (av Bäckaby, Fröderyd, Ramkvilla och Skepperstad), Korsberga (av Korsberga, Lemnhult och Södra Solberga), Lannaskede (av Lannaskede och Myresjö), Nye (av Nye, Näshult, Skirö och Stenberga) samt Vetlanda landskommun (av Bäckseda, Näsby och Vetlanda). Vetlanda stad förblev oförändrad.

Vetlanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vetlanda stad, landskommunerna Alseda, Björkö, Korsberga, Lannaskede, Nye och Vetlanda landskommun samt huvuddelen av Bäckaby landskommun (Bäckaby, Fröderyds och Ramkvilla församlingar).[7]

Den 1 januari 1975 överflyttades ett område med 406 invånare från kommunen och Björkö församling till Nässjö kommun och församling.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö domsaga.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i norr till Eksjö kommun, i söder till Uppvidinge kommun och i väster till Sävsjö kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Skogskommunen Vetlanda är belägen på Sydsvenska höglandet och förutom skog rymmer kommunen även områden med varierat odlingslandskap. Landskapet är kuperat, i synnerhet söder om centralorten, vilket kan härledas till den uppspruckna urbergsberggrunden som skapat flera djupa och trånga dalar, så kallade skuror. De högre områdena täcks av morän beväxt med skog, medan dalarna utgörs av sjöar, åar samt uppodlade områden med finkorniga sedimentjordar. I väst–östlig riktning flyter Emån flyter genom kommunen vilken söder om centralorten övergår i ett flätmönster av vattenfåror. Nordväst om Landsbro finns isälvsavlagringar vilka består av rullstensåsar och deltan. Dessa används som strövområde.[10]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2023 fanns 27 naturreservat i kommunen.[11] Naturreservat Helvetets håla bildades 2006 och inkluderar Trollebo portar, en skura med bergväggar i röd granit som är nästintill lodräta.[12] Kråketorpsskogen utgörs av ett våtmarksområde och ligger i anslutning till Kråketorpsskogen i Kronobergs län. I reservatet trivs fågelarter som enkelbeckasin, grönbena, trana, orre och tjäder.[13]

Det ensliga reservatet Bockaström som in i det närmaste förblivit orört av människor, vilket gjort att området har en artrik flora. Exempelvis växer ovanliga lavar och mossor som talltagel, garnlav, havstulpanlav, källpraktmossa, stor revmossa och västlig hakmossa i reservatet.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Vetlanda kommun.

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Alseda, Björkö, Bäckseda, Korsberga, Lannaskede, Nye, Näshult och Stenberga, Näsby, Nävelsjö samt Vetlanda.

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 12 tätorter i Vetlanda kommun – Vetlanda, Ekenässjön, Landsbro, Holsbybrunn, Korsberga, Myresjö, Nye, Kvillsfors, Sjunnen, Skede, Björköby och Pauliström.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Stadshuset i Vetlanda

Politiska styren[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 C M KD FP
1998-2002 C KD M FP
2002-2006 C KD M FP
2006-2010 C M KD FP
2010-2014 S M C
2014-2018 S VF
2018-2020 S M C
2020-2022 S C KD L
2022-[16] VF SD M

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023–2026[17]
Ordförande VF Carina Bardh
Förste vice ordförande SD Donald Påhlsson
Andre vice ordförande S Sven-Åke Karlsson

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023–2026
Ordförande M Robin Wallén Nilsson
Förste vice ordförande VF Jan Johansson
Andre vice ordförande S Henrik Tvarnö

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden M Annelie Andersson VF Patrik Karlsson C Daniel Berner
Kultur- och fritidsnämnden VF Maria Forsberg Brihall SD Carl-Henrik Andersson KD Gun-Britt Sigfridsson
Miljö- och byggnämnden SD Mikael Loberg VF Sten Johansson S Sven-Åke Karlsson
Tekniska nämnden VF Bruno Pilåsen SD Donald Påhlsson C Andreas Elamsson
Socialnämnden VF Tommy Glans SD Jonna Andreasen-Fälth S Mona-Lisa Hagström Svensson
Vård- och omsorgsnämnden M Anders Bengtsson VF Cecilia Rylander KD Jan-Erik Josefsson
Valnämnden SD Arne Larsson VF Christina Liljerås C Dan Ljungström

Mandatfördelning i Vetlanda kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDVFCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011717635
1717635
4989,4
46
197311717536
1717536
4991,4
45
197611718526
1718526
4992,0
45
197911616538
1616538
4990,0
427
198211814349
1814349
4990,7
43
1985217112638
21712638
4989,3
427
1988117212557
17212557
4985,4
3712
1991116111479
1611479
4986,0
3811
1994219210358
219210358
4986,3
3316
199841629387
41629387
4980,79
2920
200231919476
3199476
4979,86
3019
200631719478
3179478
4980,26
3019
20102132266347
2132266347
4581,77
2718
20142122495245
2122495245
4583,46
2718
2018212585157
21258557
4585,05
2718
20221117114146
11711446
4581,28
2817
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Göran Lindell 1998 2008 Centerpartiet
  Gunilla Hjelm 2008 2010 Centerpartiet
  Tommy Bohman 2010 2014 Socialdemokraterna
  Henrik Tvarnö 2014 2022 Socialdemokraterna
  Robin Wallén Nilsson 2023 Moderaterna

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Trävaru-, aluminium- och pappersindustrierna har under lång tid dominerat den utpräglade industrikommunen Vetlanda. Knappt var tredje förvärvsarbetande i kommunen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet. Den största privata arbetsgivaren var Hydro Extrusion Sweden AB som tillverkar aluminiumprofiler, bland andra företags återfinns fönstertillverkaren Elitfönster Produktion AB, splinttillverkaren Swedish Match Industries AB, trähustillverkaren Myresjöhus AB samt pappersbruken Metsä Tissue AB i Pauliström och Nyboholm. Dessutom finns en stor möbelindustri i kommunen.[10]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 16 grundskolor i kommunen varav sju i centralorten. Av dessa var en skola fristående, Vetlanda friskola, som bedrev utbildning från förskoleklass till årskurs nio. Av de kommunala skolorna fanns två med högstadie, Withalaskolan i centralorten och Landsbro skola.[18]

Njudungsgymnasiet är kommunens enda gymnasieskola.[19] Det är en av de skolor i Sverige där högst andel elever tar gymnasieexamen.[20]

Vid Vetlanda Lärcentrum erbjuds all utbildning för vuxna,[21] vilket inkluderar grundskole- och gymnasienivå, yrkeshögskola, fristående högskolekurser, särskild utbildning för vuxna (lärvux) och svenska för invandrare.[22] År 2021 var andel personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 15,8 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.[23]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 27 498 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 97:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vetlanda kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
28 860
1975
  
28 532
1980
  
28 736
1985
  
27 965
1990
  
28 023
1995
  
27 825
2000
  
26 624
2005
  
26 459
2010
  
26 304
2015
  
26 873
2020
  
27 502

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

På 1970-talet invigdes Vetlanda Museum, som idag dels har en lokalhistorisk föremålssamling men också "en omfattande konstsamling av likväl småländska konstnärer som svensk nutida konst".[25] År 1992 invigdes Vetlanda Skolmuseum[26] som med hjälp av föremål, möbler och skolmaterial från äldre skolor runt om i Vetlanda skildrar hur skolan såg ut förr i tiden.[27]

I Ekenässjön finns tre museerIndustrimuseum, Nostalgimuseum och Musik- och instrumentmuseum.[28]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 1108 fornlämningar med ursprung i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[29] En av dessa var Hultaby slottsruin, som byggdes på mitten av 1200-talet, men som förstördes av en brand ett sekel senare.[30] En annan fornlämning är Byestads gravfält som är Smålands största gravfält, daterat till yngre järnåldern.[31]

Andra kulturarv är Ädelfors guldgruva där verksamhet bedrevs under åren 1738 till 1889 då den lades ner,[32] Ekenäs Glashytta, Sollinska huset, och Hedersplats Vetlanda.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En sköld av guld med en blå snedbjälke, belagd med ett veteax av nämnda metall.

Vapnet fastställdes år 1925 för Vetlanda stad. Veteaxet syftar på ortnamnet, men kan ha en äldre förlaga som sigill. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för kommunen år 1974. Inga konkurrerande vapen fanns inom kommunens område.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ http://www.scb.se/Pages/List____323340.aspx SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 s. 80 anm. 06 Jönköpings län
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b] ”Vetlanda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vetlanda. Läst 29 juni 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/sok.html. Läst 29 januari 2024. 
  12. ^ ”Helvetets håla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/helvetets-hala.html. Läst 29 juni 2022. 
  13. ^ ”Kråketorpsskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/kraketorpsskogen.html. Läst 29 juni 2022. 
  14. ^ ”Bockaström”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/bockastrom.html. Läst 29 juni 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Ny maktkonstellation i Vetlanda – SD ska ta plats i styret med M och VF 2022-10-04
  17. ^ ”Vetlanda Tromanpublik”. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181027185805/https://vetlanda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=312. Läst 27 oktober 2018. 
  18. ^ ”Förskoleklass och grundskola i Vetlanda kommun”. kommun.vetlanda.se. Arkiverad från originalet den 19 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220619215958/https://kommun.vetlanda.se/forskola-och-skola/forskoleklass-och-grundskola.html. Läst 29 juni 2022. 
  19. ^ ”Gymnasieskola i Vetlanda kommun”. kommun.vetlanda.se. https://kommun.vetlanda.se/forskola-och-skola/gymnasieskola.html. Läst 29 juni 2022. 
  20. ^ ”Om Njudungsgymnasiet”. njudungsgymnasiet.se. https://njudungsgymnasiet.se/njudungsgymnasiet/om-njudungsgymnasiet.html. Läst 29 juni 2022. 
  21. ^ ”Om Vetlanda Lärcentrum”. www.vetlandalarcentrum.se. https://www.vetlandalarcentrum.se/vetlanda-larcentrum/om-vetlanda-larcentrum.html. Läst 29 juni 2022. 
  22. ^ ”Hitta vilken utbildning som passar dig”. www.vetlandalarcentrum.se. https://www.vetlandalarcentrum.se/vetlanda-larcentrum/vara-utbildningar.html. Läst 29 juni 2022. 
  23. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 29 juni 2022. 
  24. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  25. ^ ”Vetlanda Museum - Vetlanda.com”. www.vetlanda.com. http://www.vetlanda.com/visa/ac2096. Läst 29 juni 2022. 
  26. ^ ”Vetlanda Skolmuseum - Vetlanda.com”. www.vetlanda.com. http://www.vetlanda.com/visa/ac3286. Läst 29 juni 2022. 
  27. ^ ”Vetlanda skolmuseum”. vetlanda.se. https://vetlanda.se/besok-och-upplev-vetlanda/produkter/vetlanda-skolmuseum. Läst 29 juni 2022. 
  28. ^ ”Program på Malma våren 2022 » Ekenäs Industri- och Musikmuseum”. www.upplevelsemuseum.se. http://www.upplevelsemuseum.se/. Läst 29 juni 2022. 
  29. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 29 juni 2022. 
  30. ^ ”Hultaby slottsruin”. Jönköpings läns museum. https://jonkopingslansmuseum.se/se-och-gora/smultronstallen/vetlanda/hultaby-slottsruin/. Läst 29 juni 2022. 
  31. ^ ”Sverigeplats.se - Byestads gravfält”. www.sverigeplats.se. http://www.sverigeplats.se/jonkopings-lan/vetlanda/byestads-gravfalt.html. Läst 29 juni 2022. 
  32. ^ ”Ädelfors guldgruva - ÄVENTYRLIGARE - Spännande utflykter!”. ÄVENTYRLIGARE. 23 juni 2020. https://www.aventyrligare.se/p/adelfors-guldgruva-4686/. Läst 29 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]