Skagern

Skagern
Insjö
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänVästra Götalands län
Örebro län
KommunDegerfors kommun
Gullspångs kommun
Kristinehamns kommun
Laxå kommun
LandskapVärmland
Västergötland
SockenNysund, Rudskoga, Södra Råda, Amnehärad, Hova, Finnerödja
Koordinater 
  WGS 8458°59′10″N 14°16′43″Ö / 58.98598°N 14.27862°Ö / 58.98598; 14.27862 (Skagern)
  SWEREF 99 TM6538715, 458539
Mått
Areal132 km² [1]
Höjd68 m ö.h. [2]
Strandlinje104 km [2]
Medeldjup26,8 m [1]
Maxdjup77 m [1]
Volym3,32162 km³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeGöta älvs huvudavrinningsområde (108000)
UtflödeGullspångsälven
Utflöde (lokalt namn)Liälven
VattendragsID­ (VDRID)654513-140127
Status[1]
Ekologisk status Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Ja
Flödesförändringar Ja
KällaVISS (SE654174-140266)
Övrigt
SjöID654174-140266
ID vattenförekomstSE654174-140266
Vattenytans ID (VYID)654148-141223
VattendistriktVattenmyndigheten Västerhavet (SE5)
Limnisk ekoregionSydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavets avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)654054-140286
NamnUtloppet av Skagern
Areal302,31 km²
Vattenytor132,29 km²
Sjöprocent43,76 %
Ackumulerad areal uppströms5 026,15 km²
Biflödesordning2
UtflödeGullspångsälven (Liälven)
VattendragsID (VDRID)654513-140127
Avstånd till havet230 km
Medelhöjd83 m ö.h.
Område nedströms654381-140201
Källor[3][4][5]

Skagern är en insjö på gränsen mellan Närke, Värmland och Västergötland, delvis belägen i Tiveden, och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Den är belägen 69 meter över havet och 25 meter över Vänern. Dess areal är 132 kvadratkilometer, varav i Västra Götalands län 69, i Värmlands län 39 och i Örebro län 23. Det gör Skagern till Sveriges nittonde största sjö[6]. Sjön, som från norr till söder har en längd av omkring 20 kilometer och vars bredd i allmänhet uppgår till nära 10 kilometer, upptar från norr Svartälven eller Letälven och från söder flera från Tiveden kommande åar. Genom Gullspångsälven förs dess vatten västerut till Vänern. Omgivningarna är i allmänhet bergiga och skogklädda. Tiveden har tre stora sjöar: Viken, Unden och Skagern.

Redan under Gustav Vasas tid fanns en lastageplats vid Refsten vid Skagerns norra strand, varifrån osmundsjärn skeppades över Skagern till sjöns södra del varifrån det transporterades vidare ned till Vänern. Sedan Skagersholms bruk anlagts på 1600-talet skeppades stångjärn över Skagern ned till Årås varefter det lastades över till vänerskutor. Det har även flottats timmer över Skagern och vidare ned i Gullspångsälven. I slutet av 1800-talet gick ångbåten Skagern i trafik på sjön. Den gjorde mestadels lustfärder. Sedan Laxå bruk 1901 låtit anlägga en smalspårig järnväg mellan Finnerödja station vid Västra stambanan och Skagersholms lastbrygga sattes ångbåten Viktoria i trafik på sjön för att transportera timmer och andra varor åt Laxå bruk.[7]

1916 fick elkraftbolaget Gullspång-Munkfors, mot strandägarnas protester, genom kung Gustaf V:s dom tillåtelse att reglera sjön, varigenom kraftmängden ökades med omkring 3 500 hästkrafter. Regleringshöjden blev omkring 1,6 meter, motsvarande en vattenmassa av 200 miljoner kubikmeter. Regleringen torde vara dåtidens största som för vattenkraftsändamål förekommit i Sverige.

Namnets äldsta kända form är Scaður från början av 1300-talet. Detta tros komma av ett ord med betydelsen "välla fram". Stavningen med g dyker först upp på 1600-talet.[8]

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Skagerns fiskevårdsområdesförening anger att följande fiskarter förekommer i Skagern.[9]

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Skagern ingår i delavrinningsområde (654054-140286) som SMHI kallar för Utloppet av Skagern. Delavrinningsområdets medelhöjd är 83 meter över havet och ytan är 302,31 kvadratkilometer. Räknas de 345 delavrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 5 026,15 kvadratkilometer. Gullspångsälven (Liälven) som avvattnar delavrinningsområdets har biflödesordning 2, vilket innebär vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 230 kilometer.[5] Delavrinningsområdet består mestadels av skog (32 procent) och jordbruk (12 procent). Avrinningsområdet har 132,29 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 43,7 procent.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Skagern, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Lista över Sveriges största sjöar
  7. ^ Sveriges inre vattenvägar band IV s. 136-146.
  8. ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003) sidan 275.
  9. ^ ”Skagerns fiskevårdsområdesförening”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2015. https://archive.is/20150324092133/http://www.skagern.com/fiskarter%20i%20Skagern.htm. Läst 24 mars 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]