Goslarit

Från Wikipedia
Goslarit
Goslarit i en utställning på Museo Nacionale de Ciencias Naturales.
KategoriSulfatmineral
Strunz klassificering7.CB.40
Kemisk formelZnSO4•7H2O
FärgFärglös, blå, grön eller brun
KristallstrukturOrtorombiska
SpaltningPerfekt [010]
BrottMussligt
Hårdhet (Mohs)2 – 2,5
GlansGlasglans
Ljusbrytningnα = 1,447–1,463

nβ = 1,475–1,480

nγ = 1,470–1,485
Dubbelbrytning0,0220–0,0230
Optisk karaktärTvåaxligt negativ
TransparensTransparent till genomskinlig
StreckfärgVit
Densitet2,0
Löslighetvattenlösligt
TyplokalRammelsbergsgruvan i Niedersachsen, Tyskland[1]
ÖvrigtDiamagnetiskt


Goslarit, ZnSO4•7H2O, är ett mineral av vattenhaltigt zinksulfat, som bildas då de olika mineralen zinkblände eller wurtzit (båda är zinksulfid) vittrar (oxideras). En äldre benämning är zinkvitriol.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

I torr luft dehydratiseras Goslarit lätt så att på ytan bildas andra zinkmineral såsom bianchit (ZnSO4•6H2O), boyleit (ZnSO4•4H2O) och gunningit (ZnSO4•H2O). Goslarit är transparent till genomskinligt med varierande färg från färglöst till grönt, blått eller brunt.

Det kristalliserar i ortorombiska systemet och bildar nålformiga kristaller, stalaktitiska former och massiva klumpar.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Goslarit beskrevs första gången 1847 vid Rammelsbergs gruvor i närheten av Goslar, Tyskland. I Sverige har mineralet påträffats i Falun.

Till liknande mineral kan räknas epsonit (MgSO4•7H2O) och morenosit (NiSO4•7H2O).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Goslarite, 12 februari 2013.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]