Sotenäs kommun

Sotenäs kommun
Kommun
Kungshamns kyrka i centralorten
SloganFull fräs i Sotenäs
Kommunens vapen.
Sotenäs kommunvapen
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortKungshamn
Inrättad1 januari 1974
Befolkning, areal
Folkmängd9 052 ()[1]
Areal684,58 kvadratkilometer ()[2]
- därav land138,2 kvadratkilometer[2]
- därav vatten546,38 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet65,50 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°22′00″N 11°15′00″Ö / 58.366666666667°N 11.25°Ö / 58.366666666667; 11.25
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUddevalla domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1322[3]
Anställda875 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1427
GeoNames2674968
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Sotenäs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Kungshamn.

Kommunen består av ett sprickdalslandskap på en platå vars berggrund domineras av bohusgranit. Bohusgraniten har under lång tid varit en viktig del av det lokala näringslivet som i början av 2020-talet var baserat på fiske, stenindustri och turism.

Sedan kommunen bildades 1974 och fram till 2020 har befolkningsmängden legat stabilt mellan 9 006 och 9 830 personer. Efter flera mandatperioder med borgerligt styre fick kommunen efter valet 2022 ett socialdemokratiskt styre.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Askum, Kungshamn, Malmön och Tossene, alla i Sotenäs härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, men där landskommunen för Kungshamn även kallades Gravarne landskommun. Malmöns landskommun bildades dock först 1909 genom en utbrytning ur Askums landskommun. 1924 bildades Smögens landskommun genom en utbrytning ur Kungshamns landskommun.

Inom området fanns följande municipalsamhällen:

  • Gravarne och Bäckevik inrättat 14 september 1894, upplöst vid utgången av 1959
  • Hasselösund inrättat 14 september 1894, upplöst vid utgången av 1953
  • Smögen inrättat 14 september 1894, upplöst vid utgången av 1953
  • Tången inrättat 14 september 1894, upplöst vid utgången av 1959
  • Malmön inrättat 20 april 1900, upplöst vid utgången av 1959
  • Hovenäset inrättat 28 februari 1902, upplöst vid utgången av 1953
  • Hunnebostrand inrättat 6 februari 1903, upplöst vid utgången av 1960
  • Bovallstrand inrättat 27 november 1903, upplöst vid utgången av 1959
  • Väjern inrättat 22 december 1905, upplöst vid utgången av 1959
  • Ulebergshamn inrättat 29 oktober 1926, upplöst vid utgången av 1959

Vid kommunreformen 1952 bildades Södra Sotenäs landskommun (av Askums, Malmöns och Kungshamns landskommuner) medan Smögens landskommun och Tossene landskommun förblev opåverkade.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommunerna Smögen, Södra Sotenäs och Tossene genom ombildning av motsvarande landskommuner. Sotenäs kommun bildades 1974 genom sammanläggning av dessa tre kommuner.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Detaljkarta

Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän med Skagerrak i väster.

Geografiskt utgör kommunen en halvö, Sotenäset, som i väster och söder begränsas av Skagerrak, i norr av Bottnafjorden och öster av Åbyfjorden. I norr gränsar kommunen även till Tanums kommun, i öster till Munkedals kommun och i sydost till Lysekils kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden i området som utgör kommunen består i huvudsak av bohusgranit. Den ligger på en platå vars höjder domineras av kalspolad hällmark. Vegetationen utmed dalsidorna utgörs ofta av lövskog. Genom landskapet bryter sprickdalar så som Bottnefjorden och Åbyfjorden, vilka är kommungränser i norr och sydöst. I dalgångarna förekommer finkorniga lerjordar samt en del isälvsavlagringar som delvis omlagrats till klapperstensfält. Avlagringarna är på många platser blandade med skal och skalfragment av musslor och snäckor. Detta har gett förutsättningar för ängsmarker med en rik flora. Hällmarker och hedvegetation dominerar i västra delarna och på öarna.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Sotenäs kommun Hela riket






  Bebyggelse (10,7 %)
  Skog (33,0 %)
  Öppen myrmark (0,9 %)
  Jordbruksmark (16,5 %)
  Övrig mark (39,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2023 fanns åtta naturreservat i Sotenäs kommun, däribland Hållöarkipelagen i skärgården och Sandön.[9] Ungefär fyra procent (11,8 procent av landytan) av Sotenäs kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&01629.&&&&&01 629 hektar.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar:

Distrikt inom Sotenäs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt:[11] Askum, Hunnebostrand, Kungshamn, Malmön, Smögen och Tossene.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Bovallstrand på Sotenäs.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Nya Sotenäspartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 stannade Alliansen kvar vid makten med 17 av 31 mandat.[12] Alliansen gick fram i valet 2018, vilket ledde till att de behöll majoriteten.[13] Ingen av de traditionella blocken samlade egen majoritet i valet 2022. Socialdemokraterna tog därför makten i minoritet genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt genom "diskussioner med Alliansen och Demokratiresan".[14]

År Partier
2010–2014 M FP C KD NSP
2014–2018 M FP C KD
2018–2022 M L C KD
2022– S V MP

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026[15]
Ordförande S Jan Ulvemark
Förste vice ordförande M Nils-Olof Bengtsson
Andre vice ordförande DemR Göran Hahne

Mandatfördelning i Sotenäs kommun, valen 1973–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDNSPDemRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197319994
19994
4189,9
36
197619985
19985
4190,4
37
197919877
19877
4189,7
347
19821198517
19857
4189,7
36
198511675516
167556
4188,5
36
1988117155615
175565
4184,7
329
19911141155527
1455527
4185,0
329
1994118233518
1823358
4184,9
2714
19982161423310
216423310
4179,37
2813
2002117132539
1732539
4177,43
2516
2006131326313
13326313
4180,58
2516
20101101113212
103212
3183,34
1516
20141101223111
1022311
3185,09
1813
2018181332112
833212
3186,76
1912
2022181352218
835228
3185,82
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Fyra av dessa tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna har tre ledamöter och Demokratiresan två ledamöter. Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har en ledamot var.[16]

Presidium 2022–2026[16]
Ordförande S Therese Mancini
Förste vice ordförande S Kerstin Nilsson
Andre vice ordförande M Eva Abrahamsson

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Förutom kommunstyrelsen finns sex andra nämnder. En av dessa är gemensam för mellersta Bohuslän, nämligen miljönämnden.[17] Nedan presenteras presidiet för respektive nämnd mandatperioden 2022–2026.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Omsorgsnämnden[18] S Sanna Lundström Gustafsson S Kerstin Nilsson
Utbildningsnämnden[19] S Lotta Johansson S Mattias Larsson
Byggnadsnämnden[20] S Britt Wall S Stig Roos
Valnämnden[21] S Kent Östergren M Göran Svensson
Krisledningsnämnden [22] S Therese Mancini S Kerstin Nilsson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det lokala näringslivet var i början av 2020-talet baserat på fiske, stenindustri och turism. Många arbetstagare arbetade i verksamheter relaterade till fisket, så som de största arbetsgivarna Orkla Foods Sverige AB, Marenor AB och rökeriet Leöy Smögen Seafoods AB. Tillverkaren av kant- och gatsten, Bohusgranit ekonomiska förening, representerar stenindustrin. Dessutom har onrådet en lång tradition inom hantverksnäringen.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

De norra och västra delarna av kommunen genomkorsas av länsväg 174 och de östra och mellersta delarna av länsväg 171.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 9 052 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 237:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sotenäs kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 358
1975
  
9 133
1980
  
9 252
1985
  
9 136
1990
  
9 732
1995
  
9 830
2000
  
9 621
2005
  
9 311
2010
  
9 052
2015
  
9 006
2020
  
9 100

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Människor befolkade området som idag utgör Sotenäs kommun omkring 8000 år f.Kr. Lämningar från denna period är till exempel stenkammargravar vid i Åby inom Nordens Arks område, på kyrkogården i Hunnebostrand och i Bögebacka utmed Soteleden. Från bronsåldern finns ett stort antal hällristningar och rösen bevarade, i synnerhet kring Askum, Tossene och Rished. Flera gårdar har troligen etablerats under järnåldern eller medeltiden.[24]

På flera platser finns lämningar i landskapet efter den tid då stenindustrin tog fart i området, exempelvis på Bohus Malmön och Långö samt i Ulebergshamn, Hunnebostrand och Ävja.[25]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver inom en blå bård en ginbalksvis ställd störtad plattfisk.

Vid kommunbildningen var det endast Smögens landskommun som hade något heraldiskt vapen. Riksarkivet föreslog då istället detta vapen som går tillbaka på ett häradssigill från 1740-talet. Det registrerades hos PRV år 1977.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Sotenäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/soten%C3%A4s. Läst 9 maj 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 9 maj 2023. 
  10. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 55. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Abrahamsson styr i fyra år till”. Bohusläningen. 15 september 2014. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/sotenas/abrahamsson-styr-i-fyra-ar-till.e681508e-dc93-407c-82e0-ba0e849bd223. Läst 9 maj 2023. 
  13. ^ Eklund, Hampus (9 oktober 2018). ”Alliansen kvar som kapten över Sotenäs”. Bohusläningen. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/sotenas/alliansen-kvar-som-kapten-over-sotenas.576ff880-0533-4104-b888-06d4a22e4ea8. Läst 9 maj 2023. 
  14. ^ ”Klart med nytt styre i kommunen - Sotenäs kommun”. www.sotenas.se. https://www.sotenas.se/sidor/arkivstartsidan/sotenasnyheter/klartmednyttstyreikommunen.5.43a2eb14183c92bff8737997.html. Läst 9 maj 2023. 
  15. ^ ”Jan Ulvemark (S) är ny ordförande i kommunfullmäktige - Sotenäs kommun”. www.sotenas.se. https://www.sotenas.se/sidor/arkivstartsidan/sotenasnyheter/janulvemarksarnyordforandeikommunfullmaktige.5.43a2eb14183c92bff8717d52.html. Läst 7 maj 2023. 
  16. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisation/cdcdee99-3d12-41ea-baae-299309654603. Läst 7 maj 2023. 
  17. ^ ”Nämnder - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisationstyp/443d15bf-a7b4-4d5f-b80f-24d08f1d5d61. Läst 7 maj 2023. 
  18. ^ ”Omsorgsnämnden - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisation/26c15bf1-a927-4cb8-b63f-cb26eaaf2141. Läst 7 maj 2023. 
  19. ^ ”Utbildningsnämnden - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisation/1e74ea89-2cb0-4450-bc9a-a38d6c5ff02a. Läst 7 maj 2023. 
  20. ^ ”Byggnadsnämnden - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisation/20595449-ec5b-441d-bd79-ca05928b80e2. Läst 7 maj 2023. 
  21. ^ ”Valnämnden - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisation/cf64c479-4b6a-4234-a779-40914d6f7423. Läst 7 maj 2023. 
  22. ^ ”Krisledningsnämnden - Förtroendevalda i Sotenäs kommun.”. sotenas.tromanpublik.se. https://sotenas.tromanpublik.se/organisation/2f24571f-5bc3-46ea-9237-80122c6980ef. Läst 7 maj 2023. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  24. ^ ”Kulturmiljöer i Sotenäs kommun” (PDF). Bohusläns museum. 2009. sid. 8. https://www.sotenas.se/download/18.342b798515b7e79110da6ede/1492693764378/Kulturmilj%25C3%25B6underlag. Läst 9 maj 2023. ”"Sotenäs historia börjar omkring 8 000 f.Kr., och från förhistorien finns många bevarade läm-ningar, som visar att Sotenäs tidigt var ett attrak-tivt ställe att bo på. Den tid vi kallar förhistorien innefattar jägarstenålder, bondestenålder, bronsålder, samt järnålder med vikingatiden. Man brukar säga att forntiden slutar omkring 1050 e.Kr. Många fornlämningar kan man besöka än idag, oftast är det gravar som bevarats in i våra dagar. Stenålderns stenkammargravar finns exempelvis i Åby inom Nordens Arks område, på kyrkogården i Hunnebostrand och i Bögebacka utmed Soteleden. Annars är Sotenäs särskilt rikt på hällristningar och rösen från bronsålder. Hällristningstäta områden är Askum, Tossene och Rished." "Flera de gårdar, som fortfarande finns kvar idag, har troligen etablerats under järnålder eller medeltid. De äldsta skriftliga beläggen för dessa gårdar kommer från norska diplom och jordeböcker på 1300-talet, till exempel Biskop Eysteins jordebok, den så kallade Röde bog."” 
  25. ^ ”Kulturmiljöer i Sotenäs kommun” (PDF). Bohusläns museum. 2009. sid. 9. https://www.sotenas.se/download/18.342b798515b7e79110da6ede/1492693764378/Kulturmilj%25C3%25B6underlag. Läst 9 maj 2023. ”"Stenindustrin tog fart under 1800-talets slut och det var den fina kvaliteten på graniten som gjorde att stenindustrin blev så viktig i Sotenäs. Det fanns stor efterfrågan i Sverige och Europa efter sten som byggnadsmaterial och gatubeläggning och det fanns stora pengar att tjäna för stenbolagen. Stenindustrin har satt sina spår nästan överallt i Sotenäs. Stenbrott finns på öarna, som Bohus Malmön eller Långö, de finns i fiskesamhällena som i Ulebergshamn eller Hunnebostrand och de finns i inlandet, som i Ävja, där stenbrottsverksamhet fortfarande bedrivs."” 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]