Danska vägen, Göteborg

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Danska vägen
Danska vägen i februari 2009
Namn efterde danska resande
Namngiven(1724)
Läge
PlatsBö, (Gårda), Lunden, Olskroken, Bagaregården i Göteborg
SträckningSankt Sigfrids plan–
Redbergsplatsen
Längd2 km
Betydelse
ByggnaderÖrgryte gamla kyrka,
Örgryte nya kyrka
HandelLejonet & Björnen

Danska vägen är en cirka 2 kilometer[1] lång gata i stadsdelarna Bö, Gårda, Lunden, Olskroken och Bagaregården i Göteborg, som sträcker från (ungefär) Sankt Sigfrids plan till Redbergsplatsen.[2] Gatan är numrerad från 1 till 110.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Danska Vägen, uppfart vid Delsjöbäcken mot Örgryte gamla kyrka. Målad av Justus Fredrik Weinberg runt år 1800.

Första gången planerna på Danska Vägen – eller Danske Vägen – har omnämnts var 1724, och 1733 talas det om den som en nyanlagd väg "för de danska resandes bekvämlighet". Enligt andra skrifter anlade och underhöll danskarna vägen själva för att förbättra framkomligheten för deras postskjutsar, som tydligen inte fick passera igenom det befästa Göteborg.

På 1750-talet uppförde Svenska ostindiska kompaniets direktör Gubbero landeris mangårdsbyggnad, vid Redbergsvägen ett stycke väster om Danska vägens möte med Redbergsplatsen. I norra änden av vägen låg ett värdshus som kallades Rebergz krog, Danska gästgivaregården eller Danska värdshuset.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

Stadsarkitekten i Göteborg Bengt Wilhelm Carlberg skriver i en kommentar på; "Situations Charta omkring Götheborg af mig författad År 1736", att Hwarefter nya Danska Wägen den tiden utstakades från Reberget genom utmarken öfwer Underås Bro och Gete berget. Det innebär att Danska Vägen fick ny sträckning mellan åtminstone Underåsbron över Mölndalsån och nuvarande Korsvägen (Geteberget ligger mellan Södra Vägen och Liseberg) redan kring 1736.[3] Fram till 1923 ingick även sträckan mellan Underåsbron och Korsvägen, då vägen gjordes om i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg samma år. Detta vägavsnitt tillhör numera Örgrytevägen. Danska Vägens gamla sträckning var en direkt fortsättning bakom Örgryte gamla kyrka, parallellt med Västkustbanan och ner mot Örgrytevägen, där den också mötte Delsjöbäcken.[4]

I samband med att höghusen i Prästgårdsängen skulle uppföras, fick Danska Vägen 1961 en ny sträckning mellan Örgryte nya kyrka och Danska Vägens möte med Kärralundsgatan. Det gamla avsnittet blev i huvudsak Lilla Danska Vägen, som under 1800-talet och fram till Örgrytes införlivning med Göteborg var namnet på en mindre genväg från Danska Vägen mot Södra Vägen, från nuvarande Örgrytevägen strax väster om Västkustbanan till Mölndalsån vid Trycksgatan.[5][6] På en karta från 1939 syns, att Danska vägen övergår i Lilla Danska vägen vid mötet med Valåsgatan, för att därefter ta vid igen i höjd med Kärralundsgatan. Danska vägens nya sträckning är inprickad på kartan.[7][8]

Enligt en annan mening, som har framförts av professor Bengt Hesselman i uppsatsen Långheden och Hälsingskogen[9][10], skulle namnet betyda "vägen som danskarna kommer" (till Nya Lödöse). Det skulle betyda, att namnet är mycket äldre och att vägen i så fall från början hade en annan sträckning, utmed östra sidan av Mölndalsån och över Ranängen. Under kriget 1611-1613 använde den danske kungen Kristian IV leden (Danska vägens sträckning) vid sina anfall mot Gullberg, Nylöse och Gamla Älvsborg. Längs Danska vägen kunde man rida fort, utom vid backen nära Örgryte gamla kyrka som var "helig" och där man tvingades att "skritta".[11][12]

År 1859 beskriver en konstnär och skribent Danska vägen: "Den vackraste av Göteborgs promenader är utan tvekan den s.k. Danska vägen ... den för förbi villor och lantställen, där göteborgarna söker sin vila från dagens arbete, sin svalka under sommardagens hetta."[13]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader och verksamheter utmed Danska vägen[redigera | redigera wikitext]

  • Danska vägen 1 — Örgryte gamla kyrka.
  • Danska vägen 8 — Wilhelmsberg.
  • Danska vägen 13 — Olsagården. Uppfördes 1921 av arkitekten Nils Olsson som även bebodde villan, samt ritade omkring hälften av villorna i Örgryte trädgårdsstad under 1920-talet. Hit flyttade Olsson sin arkitektverksamhet i september samma år från Fredsgatan.[14]
  • Danska vägen 20 — Överås, mötesplats i regi av Metodistkyrkan.[15]
  • Herrgårdsgatan 2 — Örgryte nya kyrka.
  • Lilla Danska vägen 1 — Böskolan (friskola).[16]
  • Lilla Danska vägen 26 — Katolska skolan av Notre Dame.[17]
  • Danska vägen 61A — Dicksons Hus, äldreboende.[18] J.J. Dicksons Stiftelses gamla byggnad på platsen revs 1975, för att lämna plats åt "Dicksons Hus," som stod klart vid årsskiftet 1977-78.[19]
  • Danska vägen 65 — Två lamellhus med 68 lägenheter i sex våningar, uppförda 2011-2013 av Magnus Månsson Fastigheter AB. Arkitekt var Semrén & Månsson Arkitekter. Det norra av husen står på Runebergsplatsen, fram till 1923 Stortorget, i Kvarteret 23 Juten.[20][21][22]
  • Danska vägen 70 — Hotell Örgryte.[23]
  • Danska vägen 74 — Glassbutiken Lejonet & Björnen.
  • Danska vägen 70B — Tåns kyrkogård, invigd 1867.[24]
  • Nobelplatsen 5 — Östra kyrkogården.
  • Danska vägen 92-98 - Byggnadsfirman Roséns fastighet i 18:e kvarteret Spolen. I detta kvarters södra del gick tidigare Narvagatan fram, som förband Danska vägen med Sankt Pauligatan, mitt emot Räntmästaregatan. Gatan försvann då ett flertal villor revs 1963-1964 för att lämna plats åt det cirka 60 meter långa tegelhus som skulle uppföras mot Danska vägen. Det skulle rymma 48 lägenheter i storlek två till fem rum och i bottenvåningen butiker och en postlokal. Samma huskropp byggdes därefter vidare i vinkel mot Mäster Johansgatan, med tre till fem våningar och 60 lägenheter.[25]
  • Danska vägen 100 — Gileadkyrkan.[26]
  • Mäster Johansgatan 1 — Sankt Paulikyrka.
  • Danska Vägen 108–110 — Redbergsgården, byggdes som ett Folkets hus och togs i bruk den 29 september 1934. Arkitekt var Carl Bergsten. Byggnaden om- och tillbyggdes 1956. Här fanns samlingslokal, samt biografen Redbergsgården mellan 1943 och 1971. Det var på övervåningen som en sal gjordes om till biograf, vilken från 1943 hyrdes av AB Cosmorama med filmvisningar på lördagar och söndagar, helgdagsaftnar samt helgdagar klockan 19 och 21. Den 30 oktober 1943 visades den första filmen, Det brinner en eld med Inga Tidblad, Lars Hanson och Victor Sjöström. Sista film blev Fästningen i Ardennerna år 1971.[27][28]

Historiskt[redigera | redigera wikitext]

  • Mamsell Tengströms skola, var ett skolhus ungefär vid nuvarande Nobelplatsen vid Danska vägen. Skolstyrelsen menade i februari 1865 att nya skolor måste uppföras för barn i Redbergslid, Nyfikeliden med omnejd. Änkan Lindbergs hus n:o 18 litt B i 12 roten vid Danska vägen, ropades in på auktion i april 1865 för 5 500 riksdaler riksmynt. Huset i två våningar var byggt av trä och täckt av tegelpannor. Efter ritning av byggmästare A. Krüger ändrades huset till att innehålla tre småskolesalar, en folkskolesal och tre lärarinnebostäder. Kommendörkapten J.E. Ekman på Gubbero, som då var ledamot av skolstyrelsen, sänkte den årliga hyran från 100 riksdaler riksmynt till 50. Trädgårdsmästare Liepe anlade en skolgård och en plantering för 500 riksdaler. Skolan kallades oftast för "mamsell Tengströms skola" efter en av lärarinnorna där. Då Redbergsskolan stod färdig 1881 flyttades klasserna över dit.[29][30][31]

Fastighetsbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

  • (1) Bö 108:1
  • (2) Gårda 33:36
  • (4) A Bö 71:15
  • (4) B Bö 71:16
  • (5) Bö 28:5
  • (6) Bö 71:43
  • (7) Bö 21:13
  • (8) Bö 71:42
  • (9) Bö 21:14
  • (10) Bö 71:25
  • (11) Bö 21:15
  • (12) Bö 71:25
  • (13) Bö 21:16
  • (14) Bö 70:15
  • (15) Bö 21:17
  • (16) Bö 70:13
  • (17) Bö 21:1
  • (18) Bö 70:1
  • (19) Bö 21:22
  • (20) Bö 72:20
  • (21) Bö 1:1
  • (22) Bö 69:1
  • (23) Bö 1:2
  • (24) Bö 73:32
  • (25) A Bö 1:16
  • (25) B Bö 1:15
  • (26) Bö 73:31
  • (27 Bö 1:13
  • (28) Bö 73:30
  • (30) Bö 73:29
  • (32) Bö 73:28
  • (34) Bö 73:27
  • (39) Bö 9:10
  • (61 A) Lunden 35:2
  • (61 B) Lunden 35:2
  • (61 C) Lunden 35:2
  • (63) Lunden 35:5
  • (64) Bö 76:48
  • (65) Lunden 35:4
  • (66 A) Lunden 4:13
  • (66 B) Lunden 4:13
  • (67) Lunden 23:1
  • (68) Lunden 4:12
  • (69 Lunden 22:15
  • (70) Lunden 4:12
  • (71 A) Lunden 22:14
  • (71 B) Lunden 22:14
  • (72 A) Lunden 17:27
  • (72 B) Lunden 17:27
  • (72) Lunden 17:27
  • (73 A) Lunden 22:9
  • (73 B) Lunden 22:9
  • (73 C) Lunden 22:9
  • (73 D) Lunden 22:9
  • (73) Lunden 22:9
  • (74 A) Lunden 17:26
  • (74 B) Lunden 17:26
  • (74) Lunden 17:26
  • (75) Lunden 25:25
  • (76 A) Lunden 17:25
  • (76 B) Lunden 17:25
  • (76 C) Lunden 17:25
  • (76) Lunden 17:25
  • (77) Lunden 25:24
  • (78 A) Lunden 17:25
  • (78 B) Lunden 17:25
  • (79 A) Lunden 25:23
  • (79 B) Lunden 25:23
  • (79 C) Lunden 25:23
  • (79 D) Lunden 25:23
  • (79) Lunden 25:23
  • (80) Lunden 17:24
  • (81) Lunden 67:1
  • (82) Lunden 17:24
  • (83) Lunden 67:1
  • (84 A) Lunden 17:22
  • (84 A) Lunden 17:22
  • (84 B) Lunden 17:22
  • (84 C) Lunden 17:22
  • (84 D) Lunden 17:22
  • (84) Lunden 17:22
  • (85) Lunden 67:2
  • (86) Lunden 17:21
  • (87) Lunden 67:3
  • (88) Lunden 17:21
  • (89) Lunden 64:8
  • (90) Lunden 17:21
  • (91 A) Lunden 64:8
  • (91 B) Lunden 64:8
  • (91) Lunden 64:8
  • (92) Lunden 17:21
  • (94) Lunden 17:21
  • (96) Lunden 17:21
  • (97 A) Lunden 19:22
  • (97 B) Lunden 19:22
  • (97 C) Lunden 19:22
  • (97) Lunden 19:22
  • (98) Lunden 17:21
  • (99 A) Lunden 19:11
  • (99 B) Lunden 19:11
  • (100) Lunden 17:20
  • (103) Bagaregården 742:9
  • (108) Olskroken 33:6
  • (110) Olskroken 33:6

[32]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 73-74
  3. ^ Bæckström, Arvid (1923). Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2 ([Utvidgad upplaga]). Stockholm: Nordiska museet. sid. 187. Libris 8214450 
  4. ^ Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken i Säfvedals härad och Göteborgs län, II:a delen, sammandragen från äldre kartor år 1908 af A A Rönnbäck
  5. ^ Bladh, Oscar; Hammarson Stig (2008). Göteborg - när 40- och 50-talisterna växte upp: svartvita flygbilder från stadsbyggandet 1946-63. TNF-bok ; 60. Göteborg: Trafik-nostalgiska förlaget. sid. 96. Libris 10672319. ISBN 978-91-85305-63-6 
  6. ^ Lindstam, Carl Sigfrid (1986). Göteborgs gatunamn (3. uppl.). Göteborg: Göteborgs kommuns namnberedning. sid. 15, 203, 314. Libris 7667040. ISBN 91-7810-577-3 
  7. ^ STADSINGENJÖRSKONTORETS TURISTKARTA ÖVER GÖTEB0RG 1939, utarbetad och redigerad av stadsingenjören Hugo P. Hofflander och kartografen Charles Sandahl
  8. ^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 262
  9. ^ Namn och Bygd, 1930
  10. ^ Hesselman, Bengt (1935). Från Marathon till Långheden: studier över växtnamn och naturnamn. Nordiska texter och undersökningar, 0280-9966 ; 7. Stockholm: Geber. Libris 11124 
  11. ^ Göteborgs försvar: 1951, red. Rutger Gyllenram, utgiven av Föreningen för Göteborgs försvar, Göteborg 1951, s. 58f, "Huru gatu- och ortnamn i Göteborg med omnejd talar om traktens äldre historia", av Måns Mannerfelt.
  12. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del l:ll], professor Helge Almquist, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935, s. 416.
  13. ^ Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1986 ISBN 91-7236-041-0, s. 14, J. Björklund, 1859, "Göteborg med dess omgivningar framställt i tavlor".
  14. ^ Göteborg : ArkitekturMuseet : Årsbok 1988, red. Christina Engfors, utgiven av Arkitekturmuseet, Stockholm 1988 ISSN 0280-2686, s. 60f, "Nils Olsson och Örgryte trädgårdsstad - Om exploatering och bebyggelse i Göteborg på 1920-talet," av Maj-Brit Wadell
  15. ^ Överås webbplats Arkiverad 29 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Böskolans webbplats
  17. ^ Katolska skolans webbplats
  18. ^ goteborgs.se, Dicksons Hus
  19. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 958.
  20. ^ brabygg.se
  21. ^ 5065 Översiktskarta, 95-02-01, Göteborgs stadsbyggnadskontor.
  22. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 242
  23. ^ Hotell Örgrytes webbplats
  24. ^ Göteborgstrakten - bygd och natur, red. Claes Claesson, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktiges beredning för natur- och kulturskydd, Göteborg 1951, s. 46
  25. ^ GHT, 19 november 1963, "Lundens stadsbild förändras."
  26. ^ ”connectchurch.se/”. Arkiverad från originalet den 19 april 2014. https://web.archive.org/web/20140419014943/http://www.connectchurch.se/. Läst 17 april 2014. 
  27. ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. sid. 98. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4 
  28. ^ Bjelkendal, Göran (2009). Göteborgs alla biografer: en resa i 100 år. Arkiv i väst, 0283-4855 ; 7 Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, 1404-658X ; 7. Göteborg: Landsarkivet i Göteborg. sid. 285. Libris 11730292. ISBN 978-91-631-4117-1 
  29. ^ Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1980, 121f.
  30. ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna, red. Gottfrid Bergquist, utgiven av Östra Stadsdelens Hembygds- och Kamratförening (Gamla Redbergspojkar), Elanders Boktryckeri, Göteborg 1947, s. 45
  31. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Bagaregården : Blad N:o 66, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  32. ^ Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ortnamnen I Göteborgs och Bohus län, del II & IV, utgivna av Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola, 1923
  • Bengt Wilhelm Carlbergs förteckning över kartor och ritningar, 1775
  • 1814-15 Örgryte husförhörslängd
  • Cederblad, Albert (1884). Göteborg: skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen .... Göteborg: D. F. Bonnier. sid. 236. Libris 1596176 
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1922-1924). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 3. Göteborg. sid. 432. Libris 2054908 
  • Lantmäteristyrelsens arkiv N 15.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Renmark, Agneta; Ragnstam, Katja (2015). Prästgårdsängen 1965-2015 : Örgryte bostads AB & Co KB. Göteborg: Örgryte bostads AB & Co KB. Libris 18580727 
  • Haverling, Stellan (1996). Kungsvägen genom Halland: [bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram]. Göteborg: Region Väst, Vägverket. Libris 8381430. ISBN 9188250253 
  • Elling, Bengt; Kullbratt Lars (1991). Kungsvägen genom Bohuslän: Vägverket 150 år 1841-1991 : en historisk tillbakablick. Göteborg: Vägverket i Göteborgs och Bohus län. Libris 7770049. ISBN 9188250040 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Danska_vägen,_Göteborg&oldid=54589558”