Alvesta kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Avesta kommun.
Alvesta kommun
Kommun
Alvesta kommunhus.jpg
Kommunalhuset
SloganAlvesta Nästa!
Kommunens vapen.
Alvesta kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
CentralortAlvesta
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 074,45 kvadratkilometer ()[2]
- därav land974 kvadratkilometer[2]
- därav vatten100,45 kvadratkilometer[2]
Folkmängd20 298 ()[3]
Bef.täthet20,84 inv./km² (land)
Läge
Alvesta Municipality in Kronoberg County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°54′N 14°33′Ö / 56.9°N 14.55°Ö / 56.9; 14.55
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVäxjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0639[4]
Anställda1 875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0764[6]
GeoNames2726306
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Alvesta kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Alvesta.

Området som utgör kommunen ingår till största delen i den svenska urbergsslätten, vilken har höjder som når 150–175 meter över havet. I norr övergår landskapet i höglandets rutplatålandskap. Industrin, som gynnats av kommunens transportgeografiskt goda läge, sysselsatte cirka 27 procent av de förvärvsarbetande i början av 2020-talet. 

Sedan kommunen bildades har befolkningsmängden varit relativt stabil. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av minoritetskoalitioner. Först av borgerliga partier, därefter av mittenpartier.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Aringsås, Blädinge, Hjortsberga, Härlöv, Kvenneberga, Lekaryd, Mistelås, Moheda, Skatelöv, Slätthög, Vislanda och Västra Torsås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Följande municipalsamhällen fanns: Alvesta 1898 - 1944, Vislanda 1914 - 1962 och Moheda 1947 - 1954.

1945 ombildades Aringsås landskommun till Alvesta köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Hjortsberga (av de tidigare kommunerna Hjortsberga och Kvenneberga), Moheda (av Mistelås, Moheda, Ormesberga, Slätthög och Ör) och Vislanda (av Blädinge och Vislanda). Landskommunerna Härlöv och Lekaryd lades samtidigt samman med Alvesta köping medan landskommunerna Skatelöv och Västra Torsås förblev oförändrade.

1963 införlivades Hjortsberga landskommun i Alvesta köping.

Alvesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Alvesta köping, landskommunerna Skatelöv, Vislanda och Västra Torsås samt av delar ur Moheda landskommun (Mistelås, Moheda och Slätthögs församlingar).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör kommunen ingår till största delen i den svenska urbergsslätten, vilken har höjder som når 150–175 meter över havet. I norr övergår landskapet I höglandets rutplatålandskap där några massiv når 250–275 meter över havet. Berggrunden utgörs av västsvensk gnejs och smålandsgranit med en tydlig gräns dem emellan i nord–sydlig riktning. Dessa är klädda med ett tunt lager av lösa jordlager av bland annat relativt stenfri morän. Ytan täcks till 70 procent av skog, den norra delen av barrskog och i söder med stora inslag av lövskog. Vid Åsnen finns exempelvis Smålands största bokskogsområde, nu naturskyddat.[9]

Majoriteten av Alvesta tillhör Mörrumsåns avvattningsområde, vilken knyter samman Helgasjön med sjön Salen, och Salen med Åsnen.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 14 naturreservat i Alvesta kommun.[10] Bland dessa hittas exempelvis myrmark i Taglamyren.[11] I Fiolenområdet inkluderad både sjön Fiolen och blandade skogar och myrmark,[12] medan Hakatorp utgörs av slåtterängar och betesmarker.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Alvesta kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Alvesta församling, Blädinge församling, Mistelås församling, Moheda församling, Skatelövs församling, Slätthögs församling, Vislanda församling samt Västra Torsås församling.

Från 2016 indelas kommunen i 11 distriktAlvesta, Blädinge, Hjortsberga-Kvenneberga, Härlöv, Lekaryd, Mistelås, Moheda, Skatelöv, Slätthög, Vislanda samt Västra Torsås.[14]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tätort Befolkning
(per 2015)
1 Alvesta 8 627
2 Moheda 1 880
3 Vislanda 1 813
4 Grimslöv 622
5 Torpsbruk 369
6 Hjortsberga 254

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010-2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Koalitionen samlade 15 av 49 mandat.

Efter valet 2014 övertogs makten av en annan minoritetskoalition. Denna bestod av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[15] Koalitionen fortsatte styra även efter valet 2018.[16]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Hagart Valtersson S Tomas Hedevik M Rune Gustavsson [17]

Mandatfördelning i Alvesta kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDALVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197021817516
2181756
4988,3
45
197321818317
2181837
4990,7
46
197621818317
2181837
4991,7
427
197921815419
2181549
4989,5
3712
198222014229
22014229
4990,3
409
1985219134110
21913410
4988,5
3811
1988219212428
219212428
4985,4
3613
19911131812248
13812248
4985,9
3316
19942161911127
21691127
4986,4
3316
1998315179158
3157958
4979,32
2623
20023141611347
314611347
4979,10
3514
20062141198239
21498239
4980,52
3415
201021223961212
2122396212
4980,61
3316
201421427471210
2142747210
4983,08
3316
201821417571210
214757210
4985,17
2821
2022214866310
214866310
49
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Alvesta har 13 ledamöter. Presidiet för mandatperioden 2018–2022 presenteras nedan.[18]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Per Ribacke C Thomas Haraldsson M Thomas Johnsson [18]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Omsorgsnämnden (2018–2022)[19] S Lars-Olof Petersson C Mikael Lindberg KD Christer Brincner
Kultur- och fritidsnämnden

(2018–2022)[20]

S Lavinia Strömberg C Eva Nilsson
Samhällsbyggnadsnämnd (2018–2022)[21] C David Johansson S Edina Maslac M Matz Athley
Nämnden för myndighetsutövning (2018–2022)[22] S Lisbeth Holmqvist M John-Erik Pettersson
Utbildningsnämnden (2018–2022)[23] S Frida Christensen C Nina Rydström M Katarina Tuneskog
Valnämnden (2018–2022)[24] S Tommy Mases M
Överförmyndarnämnden

(2014–2018)[25]

S Rose-Marie Larsson
Nämnden för arbete och lärande (2018–2022)[26] S Sebastian Ohlsson C Helene Andersson M Claudia Crowley Sörensson

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 3465 27,48 -7 -1,28 14 0
  Moderaterna 2498 19,81 +120 +0,11 10 0
  Sverigedemokraterna 1827 14,49 +84 +0,05 7 0
  Centerpartiet 1689 13,40 -108 -1,49 7 0
Alvesta Alternativet 1409 11,18 +304 +2,02 5 +1
  Vänsterpartiet 614 4,87 +121 +0,79 2 0
  Kristdemokraterna 495 3,93 +118 +0,80 2 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 276 2,19 +66 +0,45 1 0
  Miljöpartiet de gröna 262 2,08 -159 -1,41 1 -1
  Landsbygdspartiet oberoende 49 0,39 +49 +0,39 0 0
  Feministiskt initiativ 18 0,14 -6 -0,06 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 6 0,05 -44 -0,37 0 0
Giltiga röster totalt 12 608 100,00 +538 49 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 10 0,08 +10 +0,08
Ogiltiga röster - blanka 207 1,61 -37 -0,37
Ogiltiga röster - övriga 9 0,07 +1 +0,01
Valdeltagande 12 834 85,17 +512 +2,10
Röstberättigade 15 068 +236

Källa:[27]

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott[28] S Per Ribacke M Thomas Johnsson
Kommunstyrelsens personalutskott[29] S Per Ribacke

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Alvesta V 43,67  % 27,48  %
M Lekaryd-Härlöv-Prästängen 29,36  % 19,81  %
SD Moheda Ö 18,42  % 14,49  %
C Västra Torsås 27,45  % 13,40  %
ALV Alvesta V 20,22  % 11,18  %
V Uppsamlingsdistrikt 9,91  % 4,87  %
KD Slätthög-Mistelås-Moheda V 4,71  % 3,93  %
L Uppsamlingsdistrikt 4,50  % 2,19  %
MP Uppsamlingsdistrikt 3,60  % 2,08  %
LPo Västra Torsås 1,63  % 0,39  %
FI Uppsamlingsdistrikt 0,90  % 0,14  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

År 2004 antog kommunen en internationell policy[30] som fortfarande användes år 2018.[31] Där beskrivs att kommunens mål med internationella kontakter bland annat är att öka motivationen för språkkunskaper och motverka rasism bland ungdomar, men också att profilera Alvesta kommun som attraktiv boendeort och öka EU-kunskapen inom den kommunala organisationen.[30]

Alvesta kommun har tre vänorter. Samarbetet med Krasnystaw, Polen inleddes år 2004. År 2022 beskrevs samarbetet bestå av "utbyte mellan kommunledningarna i respektive land mellan förvaltningschefer". Men i avtalet finns möjligheter till utbyte inom områden som kultur och skola. År 2004 inleddes även ett vänortssamarbete med Turnov i Tjeckien. År 2022 beskrevs att samarbetet till största delen består av "utbyte mellan kommunledningar, skolor, fritidsgårdar samt föreningar av olika slag". Den tredje vänorter är Lengede, Tyskland, ett vänortssamarbete som inleddes år 2009. Samarbetet avser kulturutbyten samt utbyte på kommunledningsnivå.[32] Tidigare fanns även ett vänortssamarbete med den tidigare danska kommunen Helsinge.[30]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industrin, som gynnats av kommunens transportgeografiskt goda läge, sysselsatte cirka 27 procent av de förvärvsarbetande i början av 2020-talet. Trä- och verkstadsindustri dominerade industrisektorn. Bland större industrier hittas den mekaniska verkstaden Gnutti Carlo Sweden AB (tidigare Finnveden Powertrain AB, möbeltillverkaren Scapa Inter AB, kyl- och frysmöbelföretaget Wica Cold AB och såg- och pappersmassaverket Ata Timber AB. Kommunen var själv den största arbetsgivaren och tillhandahöll cirka 30 procent av arbetsplatserna.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 27 sammanstrålar med riksväg 25 i kommunens västra del. Därefter fortsätter riksväg 25 vidare mot väst och in i grannkommunen. Även riksväg 23 genomkorsar från öst till väst, denna i kommunens södra del. Länsväg 126 genomkorsar Alvesta i riktning från söder till norr. Södra stambanan genomkorsar kommunen. I centralorten ansluter denna till linjen Göteborg–Växjö–Kalmar/Karlskrona.[9]

Tidigare var sjösystemet Helgasjön, Salen och Åsnen en viktig led vintertid för transporter ner mot Blekingekusten.[9]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Alvesta kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
19 184
1975
  
18 784
1980
  
19 442
1985
  
19 518
1990
  
19 754
1995
  
19 714
2000
  
18 916
2005
  
18 684
2010
  
18 802
2015
  
19 581
2020
  
20 224
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Kring kommunens sjöar finns issjösediment. Talrika fornlämningar i dessa områden vittnar om att detta gav upphov till mycket tidig odling och bosättning.[9]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt fält tre bin av guld, ordnade två och ett, och därunder en stam av guld, belagd med ett grönt bevingat hjul.

Vapnet fastställdes för Alvesta köping 1951 och pekar på Alvesta som järnvägsknut; bina symboliserar "industriell flit". Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1976. Även Skatelövs landskommun hade ett heraldiskt vapen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d e f] ”Alvesta - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alvesta. Läst 14 augusti 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 15 augusti 2022. 
  11. ^ ”Taglamyren”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/taglamyren.html. Läst 15 augusti 2022. 
  12. ^ ”Fiolenområdet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/fiolenomradet.html. Läst 15 augusti 2022. 
  13. ^ ”Hakatorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/hakatorp.html. Läst 15 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ P4, Nyheterna (23 oktober 2014). ”S + C + MP = Alvestas styre kommande fyra år”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5999382. Läst 14 augusti 2022. 
  16. ^ Bolmgren, Filip (19 oktober 2018). ”S, C och V ska styra i Alvesta”. Smålandsposten. https://www.smp.se/alvesta/s-c-och-v-ska-styra-i-alvesta/. Läst 14 augusti 2022. 
  17. ^ ”Alvesta - Kommunfullmäktige”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Kommunfullmaktige/. Läst 14 augusti 2022. 
  18. ^ [a b] ”Alvesta - Kommunstyrelsen”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Kommunstyrelse/. Läst 14 augusti 2022. 
  19. ^ ”Alvesta - Omsorg och hälsa”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/Omsorg-och-Halsa/. Läst 14 augusti 2022. 
  20. ^ ”Alvesta - Kultur- och fritidsnämnden”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/kultur--och-fritidsnamnden/. Läst 14 augusti 2022. 
  21. ^ ”Alvesta - Samhällsbyggnadsnämnden”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/Samhallsbyggnadsnamnd/. Läst 14 augusti 2022. 
  22. ^ ”Alvesta - Nämnden för myndighetsutövning”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/Myndighetsutovning/. Läst 14 augusti 2022. 
  23. ^ ”Alvesta - Utbildningsnämnden”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/Barn-och-Ungdom/. Läst 14 augusti 2022. 
  24. ^ ”Alvesta - Valnämnd”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/Valnamnd/. Läst 14 augusti 2022. 
  25. ^ [1], Alvesta - Överförmyndarnämnd.
  26. ^ ”Alvesta - Nämnden för individ- och familjeomsorg”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Organisation--politik/Namnder--protokoll/arbete--och-larande/. Läst 14 augusti 2022. 
  27. ^ ”Alvesta - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/07/64/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  28. ^ [2], Kommunstyrelsens utskott (Arbetsutskott).
  29. ^ [3], Kommunstyrelsens utskott (Personalutskott).
  30. ^ [a b c] Internationell policy för Alvesta kommun. Alvesta kommun. 27 maj 2004. https://www.alvesta.se/contentassets/562f774849114314bb63a1d036539083/file_115.pdf. 
  31. ^ ”Alvesta - Internationell policy”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Om-Alvesta-Kommun/Vanorter/Internationell-policy/. Läst 10 maj 2022. 
  32. ^ ”Alvesta - Vänorter”. www.alvesta.se. https://www.alvesta.se/om-kommunen/Om-Alvesta-Kommun/Vanorter/. Läst 10 maj 2022. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]