Edelweissförbundet

Edelweissförbundets kapell, Grev Turegatan 68, Stockholm.

Edelweissförbundet är en svensk religiös sammanslutning på ekumenisk grund med begränsat medlemsantal.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förbundet grundades den 13 april 1890[2] av Huldine Beamish, hennes dotter Huldine Fock och Mathilda Nilsson. Förbundet hade sitt ursprung i en tidigare sammanslutning vid namn Klöverbladet, som grundats av Bertha Valerius.[3]

I mars 1902 köpte Artur Bäckström fastigheten Rådjuret 14 (Grev Turegatan 68) i Stockholm och avyttrade den i september 1918 för 140 000 kronor till Maria Löwstedt som dagen därpå överförde den på Edelweissförbundet[4]. I gårdshuset inreddes S:t Mikaels kapell som 1935 invigdes av biskop Gustaf Aulén.[5]. Förbundet höll ursprungligen seanser, meditation och bön. Bland förbundets medlemmar märks Hilma af Klint, Mathilda Nilsson, Bertha Valerius, Carl von Bergen[6] och Fanny von Wilamowitz-Moellendorff.[7]

Efteråt? Tidskrift för spiritism och därmed beslägtade ämnen[redigera | redigera wikitext]

Efteråt? grundades 1891 och ansvarig utgivare var Mathilda Nilsson med redaktionen belägen i hennes hem på Kammakargatan. Bland annat kom tidskriften att fungera som samlande organ för Edelweissförbundet.[8] Tidskriften har digitaliserats genom projektet Digitalisering av det svenska trycket och årgångarna 1891-1905 är fritt tillgängliga online.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Fock, Huldine (1904-1905). Länkar i sanningens kedja / af Ljusets tjänare. Stockholm: Nordin & Josephson. Libris 2170219  - 10 häften.
  • Fock, Huldine (1910). Länkar i sanningens kedja / af Ljusets tjänare. Stockholm: Edelweissförbundet. Libris 2190279 

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Henrik Fock: Släkten Fock under 450 år, sid 153, Förlaget Akt & Mening, 2012, läst 26 augusti 2015
  2. ^ Rhodin (1987). Edelweissförbundets historia, D-uppsats i Kyrkohistoria, Uppsala Universitet. Läst 25 mars 2018 
  3. ^ ”Kvinnligt ledarskap inom svensk spiritism runt år 1900 - Per Faxneld”. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1470705/FULLTEXT01.pdf. Läst 05 januari 2023. 
  4. ^ http://www.tobakshistoria.com
  5. ^ Byggnadsinventering Östermalm 1986, s 191-192, läst 26 augusti 2015
  6. ^ Jane Lyzell: Sveriges moderna spiritualistiska historia Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 augusti 2015
  7. ^ DN 20 augusti 2009: Carin Göring skriver hem, läst 26 augusti 2015
  8. ^ Faxneld, Per (2020). Det ockulta sekelskiftet: esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid (Första utgåvan). ISBN 978-91-89043-65-7. http://libris.kb.se/bib/p1pljhn1mznvvz5f. Läst 10 december 2020 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]