Ringön

Ringön innan Tingstadsvasskanalen hade fyllts igen (1932).

Ringön är ett industriområde på Hisingen i Göteborg som begränsas av Hisingsbron i väster, Tingstadstunneln i öster, Göta älv i söder och Lundbyleden i norr.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Utsikt från Götaälvbron över Ringön.
Järnvägsspår på Järnmalmsgatan.

Namnet Ringön kommer av Ringkanalen även Omloppskanalen och senare Tingstadsvasskanalen, som grävdes ut i samband med muddringsarbeten i Tingstadsvassen 1885-1898, då Ringön skapades. Ringkanalen var cirka 1 875 meter lång, cirka 75 meter bred samt 2–3 meter djup.[1] Kanalen sträckte sig från mitten av Kvillebäckskanalen i en båge österut till Göta älv. Ringön blev förbunden med Hisingen genom två broar, Klaffbron i väster, mellan Frihamnen och Lundbyvassen samt järnvägsbron Frihamnsbanebron i öster mellan Ringön och Tingstadsvassen. Mitt på Ringön låg Frihamnens (järnvägs-)station.[1]

Götaälvbron skulle anläggas, drogs Hjalmar Brantingsgatan fram 1939 och en cirka 200 meter lång del av Ringkanalen lades igen.[2] Ringkanalens återstående del lades igen 1958. Vid stranden mot Göta älv fanns det fyra hamnanläggningar samt Frihamnen längst ut i sydväst. På Tingstadsvassen fanns ett av Göteborgs tidigaste flygfält.[3][4]

I öster växer området ihop med Backa industriområde, och i väster (efter Hisingsbron) med Frihamnen. Området består av både ny och gammal bebyggelse och har tidigare bestått av verkstadsbaserad industri, därav varför det fortfarande finns järnvägsspår mitt i området, men numera växer butiker och kontor fram. Längs med Ringöns älvstrand finns många förfallna byggnader och båtar med mera. Det förs diskussioner om att rusta upp området.

Många små lokala ölbryggerier har på senare tid öppnat.

Göteborgs roddklubb huserade med båthus under Götaälvsbron på Ringön från 1942 till 1976.

Gator[redigera | redigera wikitext]

Järnmalmsgatan.
  • Ringögatan
  • Gjutjärnsgatan
  • Smidesgatan
  • Bleckvarugatan
  • Galvaniseringsgatan
  • Tackjärnsgatan
  • Stenkolsgatan
  • Järnmalmsgatan
  • Kolgruvegatan
  • Manufakturgatan
  • Kalkbruksgatan
  • Stålverksgatan
  • Lergodsgatan
  • Salsmästaregatan
  • Bessemergatan[5]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Plan av Göteborgs hamn 1932
  2. ^ Stadsingenjörkontorets turistkarta över Göteborg 1948, utarbetad och redigerad av stadsingenjören Hugo P. Hofflander och kartografen Charles Sandahl
  3. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, bilaga, karta.
  4. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Olskroken - Gamlestaden - Backa : Blad N:o 56, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  5. ^ Eniro, kartor, "Ringön, Göteborg"
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Bonsdorff, Leo (1929-1931). Göteborgs hamn genom tiderna: med 409 illustrationer efter originalfotografier. Göteborg: Västra Sverige. sid. 20ff. Libris 1352202 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman, Magnus (2004). Bortom gränsen / Mellan staden : om vad stadens mellanrum är och kan bli. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 9687967 
  • Rengemo, Helena; Afentoulidou, Galini (2013). God vardagsmiljö på Ringön : att integrera ett industriområde i staden på verksamheternas villkor. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 16233731 
  • Ringön : från skjul till lyxvåning på 100 år?. Göteborg: BAS. 2005. Libris 9966535. ISBN 91-7246-220-5 
  • Ringön - en hållbar del av Göteborg : fallstudie 2005. Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Göteborg: Göteborgs universitet. 2005. Libris 10191670. ISBN 91-88376-30-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]