Landabanan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Landabanan
Söderhamn-Bollnäs kommunikationsled.jpg
Tidtabell för Söderhamn-Bollnäs Kommunikationsled, publicerad i Bollnäs Tidning den 15 juli 1876
Allmänt
PlatsSegersta socken
SträckaLanda – Edsänge
Anslutande linjerDel av Söderhamn-Bollnäs Kommunikationsled
Organisation
Invigd1861
Nedlagd1878
ÄgareSöderhamns Järnvägs AB
Tekniska fakta
LängdHästbanan 1,9 kilometer
Museibanan 1 kilometer
SpårviddUrsprunglig hästbana 891 millimeter
Nuvarande museijärnväg 600 millimeter

Landabanan är en 1,9 kilometer lång svensk smalspårig museijärnväg, och en tidigare hästdragen järnväg i Hälsingland.

Landabanan går mellan Landa och Edsänge. Den invigdes 1861 och var under en kort tid (1861-1878) en viktig transportled mellan Söderhamn och Bollnäs. Sträckan var en kombination av järnväg och båttransport. I samband med att Norra stambanan nådde Bollnäs 1878 blev trafiken längs med Bergvik-Landa-Bollnäs överflödig.

Den invigdes 1861 och var fram till 1878 en del av "Söderhamn-Bollnäs Kommunikationsled" mellan Söderhamn och Bollnäs med en kombination av järnvägs- och sjötransport. Söderhamns Järnväg förde från Söderhamn till Bergvik, varefter ångbåtar förde över sjön Bergviken till Landa i Segersta socken vid Ljusnans mynning i Bergviken. Landabanan gick därifrån förbi Landaforsen, varifrån S/S Warpen seglade på Ljusnan och sjön Varpen till Bollnäs.

Trafiken upprätthölls med två tredjeklass personvagnar och tre godsvagnar. Spåren hade spårvidden 891 mm.

Efter det att Norra stambanan byggts ut till Bollnäs 1878, blev den tidigare transportleden överflödig.

Föreningen Landabanan bildades 1989 och återuppbyggde en del av Landabanan. Den en kilometer långa decauvillebanan Segersta – Edsänge har 600 mm smalspår och trafikeras som turisttrafik med ångloket BYCF Nr 10 och två diesellok. Ångloket tillverkades 1913 som OK 6619 av Orenstein & Koppel i Berlin i Tyskland och deponerades på Landabanan av Sveriges Järnvägsmuseum på 1990-talet. Det var tidigare lok nummer 10 på Byggnadscentralförrådet på Statens Järnvägar.[1][2][3]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]