Sandslån

Sandslån
Tätort
En av arbetarkasernerna i Sandslån
En av arbetarkasernerna i Sandslån
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Kramfors kommun
Distrikt Ytterlännäs distrikt,
Bjärtrå distrikt
Koordinater 63°0′50″N 17°47′46″Ö / 63.01389°N 17.79611°Ö / 63.01389; 17.79611
Area 194 hektar (2020)[1]
Folkmängd 332 (2020)[1]
Befolkningstäthet 1,71 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7636[2]
Beb.områdeskod 2282TB113 (1960–)[3]
Geonames 2680170
Ortens läge i Västernorrlands län
Ortens läge i Västernorrlands län
Ortens läge i Västernorrlands län
Wikimedia Commons: Sandslån
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Sandslån är en tätort i Kramfors kommun, Västernorrlands län, Ångermanland.

Sandslån ligger mittemot Nyland och vid stranden av Ångermanälven just där denna övergår till att vara havsvik.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vid övergången till havsvik har älven genom århundraden lämnat enorma mängder sediment som grundat upp älvmynningen och tillsammans med landhöjningen bildade närmare tjugo stora och små öar varav Hammarsön var den största. Idag är den lilla Sandslåön den enda som är kvar. Sandslåön avskiljs från fastlandet genom en kort vattenled som fick namnet Tapparrännan eftersom den användes för att leda timret in i Kungsgårdsfjärden.

Sandslån etablerades på 1870-talet då flottningsbolaget under ledning av teknikern Anders Erik Dandanell lät bygga det enorma timmerskiljet. För att arbetarna skulle ha någonstans att bo byggdes ett antal arbetarkaserner och ett marketenteri (matsal). De som bodde i kasernerna under sommaren kallades lösingar. De kom i början av juni och återvände hem i slutet av september då flottningssäsongen var över.

Timmersorteringens historia[redigera | redigera wikitext]

vattensågarnas tid, redan på 1700-talets början, hade älven börjat utnyttjas för flottning av timmer från skogsområden längre upp i älvdalen – bland annat ned till Lo vattensåg. När det enorma timmerskiljet anlades vid Sandslåön, som ett resultat av att ångsågarna etablerades, i början av 1870-talet växte älvflottningen snabbt i omfattning. Ångsågverken kunde drivas praktiskt taget året runt. Snart arbetade sommartid närmare 700 man ute på timmerskiljet. När cellulosaindustrierna kom, placerades från Väja till Utansjö, började man hämta timmer ända från norra Jämtland och södra Lappland. Ett stort antal flottleder genom älvar, biflöden och sjöar växte fram och på Ångermanälven flottades snart den särklassigt största mängden timmer i Skandinavien. Några flottningsleder nämns här. Timmer som avverkats uppe vid Kultsjön och Malgomaj togs via vattensystemen förbi Vilhelmina och Åsele och in i Ångermanälven. Timmer som avverkats i Strömsunds kommun nådde Ångermanälven via Faxälven och Fjällsjöälven, en sammanlagd flottningssträcka på 30–35 mil.

Mellan åren 1872 och 1982 hade Sandslån förmodligen världens största timmerskilje. Det manuella skiljet, med runt sjuhundra arbetare, låg mellan Sandslåön och ön Lilla Norge. Rekordåret 1953 passerade närmare 23 miljoner timmerstockar genom skiljet. Det nya mekaniska sorteringsverket ersatte på 1960-talet det gamla manuella skiljet, hade cirka nittio arbetare varav tjugofem var kvinnor. Det nya skiljet öppnades alltså för kvinnor – det gamla manuella skiljet var totalt mansdominerat. Vid tester inför starten av nya skiljet hade det visat sig att kvinnor, i vissa arbetsmoment, var helt överlägsna män. Det nya skiljet placerades i Kungsgårdsfjärden. 1982 lades det nya skiljet ned. Timmerleveranserna till sågverk och massafabriker skedde nu på lastbil och järnväg. Sandslån påverkades givetvis mycket negativt av nedläggningen. Så sent som i början av 1950-talet fanns det i samhället tre livsmedelsaffärer, några kiosker och ett par kaféer men redan på 1960-talet påbörjades avvecklingen av ortens service. Affärerna stängdes, liksom skolan, och ungdomarna sökte sig från samhället för studier och arbete.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sandslån 1950–2020[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
683
1960
  
452
1965
  
398
1970
  
413
1975
  
379
1980
  
358
1990
  
346 109
1995
  
304 110
2000
  
294 111
2005
  
290 111
2010
  
272 110
2015
  
313 142
2020
  
332 194

Samhället[redigera | redigera wikitext]

På Sandslånön finns museum, fem före detta arbetarkaserner, restaurang, marina samt tornet ute i Kungsgårdsfjärden som är en rest efter timmersskiljet. I två av de före detta arbetarkasernerna finns flottarmuseet och vandrarhem. I före detta arbetarmässen finns en restaurang. Uppe vid Hammarsbron ligger Unanders motor. Även häxmuseet låg tidigare på Sandslån men har flyttats till Prästmon.

I norra utkanten av Sandslån ligger Arena Dannero (Dannero travbana).

Sandslån har haft ett konstgalleri vid namn Box Kraftverk.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Under två säsonger, 1960/1961 och 1975/1976, spelade Sandslåns bandylag (kallades Timmerkusarna) i allsvenskan under namnet Sandslåns SK. Deras bandybana döptes naturligt nog till Flottarvallen.

Kända personer från Sandslån[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 januari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.