Kvartär
Utseende
Kvartär de senaste 2,58 miljoner åren | |||
---|---|---|---|
Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
Kvartär | Holocen | Meghalaya | 0,004–0,000 |
Northgrip | 0,008–0,004 | ||
Greenland | 0,012–0,008 | ||
Pleistocen | Övre | 0,129–0,012 | |
Chiba | 0,774–0,129 | ||
Calabria | 1,80–0,774 | ||
Gela | 2,58–1,80 | ||
Neogen | Pliocen | Piacenza | tidigare |
Kvartär är en geologisk period från cirka 2,6 miljoner år sedan till nutid.[1] Kvartär kännetecknas av återkommande nedisningar i bland annat Nordeuropa och Nordamerika. Kvartär delas in i epokerna pleistocen och holocen.
I Sverige finns det avlagringar från de tre senaste nedisningarna under kvartär, Elster, Saale och Weichsel, samt de mellanliggande varmperioderna (interglacialerna) Holstein och Eem. Naturgeografiska effekter från kvartära istider är också framträdande i landskapet, som rullstensåsar.
Fanerozoikum | |||
---|---|---|---|
Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
Neogen | 23–2,6 | ||
Paleogen | 66–23 | ||
Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
Jura | 201–145 | ||
Trias | 252–201 | ||
Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
Karbon | 359–299 | ||
Devon | 419–359 | ||
Silur | 444–419 | ||
Ordovicium | 485–444 | ||
Kambrium | 541–485 | ||
Protero- zoikum |
Neoprotero- zoikum |
Ediacara | tidigare |
Se även Geologisk tidsskala. |
Kvartär Klimatskeden i Norra Europa | ||
---|---|---|
Glacial / Interglacial |
Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS |
Tusental år sedan |
Flandern (Holocen) värmetid MIS 1 |
Subatlantisk tid | 2,6–0,0 |
Subboreal tid | 5,8–2,6 | |
Atlantisk tid | 9,0–5,8 | |
Boreal tid | 9,9–9,0 | |
Preboreal tid | 11,7–9,9 | |
Weichsel istid |
Yngre dryas | 13–11,7 |
Alleröd | 14–13 | |
Äldre dryas | 14 | |
Bölling | 15–14 | |
Äldsta dryas | 16–15 | |
Weichsels huvudfas MIS 2 |
24–16 | |
Mellersta Weichsel MIS 4–3 |
70–24 | |
Odderade - MIS 5a | 80–70 | |
Rederstall - MIS 5b | 90–80 | |
Brörup - MIS 5c | 100–90 | |
Herning - MIS 5d | 115–100 | |
Eem | Eem - MIS 5e | 126–115 |
Saale istid |
Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6 |
200–126 |
Dömnitz - MIS 7 | 240–200 | |
Fuhne - MIS 8 | 300–240 | |
Holstein | MIS 9 | 320–300 |
Elster | MIS 10 | 380–320 |
Cromer | MIS 21–11 | 860–380 |
Bavel | MIS 63–22 | 1800–860 |
Menap | ||
Waal | ||
Eburon | ||
Tegelen | MIS 103–64 | 2600–1800 |
Pretegelen |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lars Brander (6 juni 2010). ”Isens historia på Jorden”. Allt om vetenskap. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/isens-historia-pa-jorden. Läst 4 november 2015.