Sveriges kommunistiska parti (1995)
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sveriges kommunistiska parti | |
Förkortning | SKP |
---|---|
Land | Sverige |
Partiordförande | Andreas Sörensen[1] |
Grundat | 1977 (APK), 1995 (SKP) |
Huvudkontor | Flyghamnsgatan 1, Skarpnäck |
Antal medlemmar | 630 [2] |
Politisk ideologi | Marxism-leninism |
Internationellt samarbetsorgan | Europeisk Kommunistisk Aktion[3] |
Färg(er) | Röd |
Europaparlamentet[4] | |
Röstandel | 0,02 % |
Mandat | 0 / 20 |
Riksdagen | |
Röstandel | 0,01 % |
Mandat | 0 / 349 |
Regionfullmäktige[5][6] | |
Röstandel | 0,02 % |
Mandat | 0 / 1 720 |
Kommunfullmäktige[5][6] | |
Röstandel | 0,01 % |
Mandat | 0 / 12 614 |
Webbplats | |
www.skp.se | |
Svensk politik Politiska partier Val |
Sveriges kommunistiska parti (SKP) är ett svenskt politiskt parti, reorganiserat 1995 från Arbetarpartiet kommunisterna (APK), som i sin tur grundades 1977 genom en utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). SKP:s ideologiska hemvist är marxism-leninism och partiet uppger sig representera kontinuiteten och det historiska arvet från Marx, Engels och Lenin inom den svenska arbetarrörelsen.[7] Sitt starkaste stöd har partiet alltid haft i Norrbotten.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Partiet grundades vid en kongress i riksdagshuset 1977. Två av VPK:s riksdagsledamöter tillika partistyrelseledamöter, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, övergick vid splittringen till APK, som således fanns representerat i riksdagen fram till valet 1979.[8]
Efter riksdagsvalet 1979, då partiets två ledamöter föll ut, kom partiet aldrig i närheten av att vinna mandat i något riksdagsval. Man vann dock mandat i vissa kommuner.
År 1995 gick APK i konkurs, det första politiska partiet som led det ödet i Sverige. Partiet reorganiserades då under namnet Sveriges kommunistiska parti. En veteran i partiet och före detta riksdagsledamot, John Takman, ledde en utbrytning och bildade ett nytt parti som även det kallade sig SKP vilket ledde till en konflikt om namnet.[9] Namnet påminde också om det kinavänliga[10] KFML, som använt exakt samma namn i allmänna val före 1986, samt KPML (r), som då använde beteckningen Kommunistiska partiet.[9] Tvisten om beteckningen SKP gjorde att före detta APK mellan åren 1998 och 2006 ställde upp i val under den kortare beteckningen Kommunisterna. År 2010 återupplivades dock beteckningen Sveriges kommunistiska parti.
Som första kommunistiska parti i svensk historia ställde partiet upp i Europaparlamentsvalet 2019.[11]
Partiledare[redigera | redigera wikitext]
Från bildandet 1979 fram till 2002 var Rolf Hagel partiledare, varefter [Jan Jönsson (partiledare)|Jan Jönsson] tog vid. År 2006 fick SKP sin första kvinnliga partiledare, Gun Isaxon, som valdes på den trettiofjärde kongressen samma år. På 2009 års kongress valdes Victor Diaz de Filippi från Malmö till ny partiledare. På den trettiosjunde kongressen 2017 valdes Andreas Sörensen till partiordförande.
Tidningar och Förlag[redigera | redigera wikitext]
SKP:s tidning heter RiktpunKt.[12] Partiet äger även Fram bokförlag.
Partiets organ var Norrskensflamman, som tidigare varit VPK:s organ i Norrbotten. År 1990 separerades Norrskensflamman från partiet och blev en oberoende tidning.
Ungdoms- och Studentförbund[redigera | redigera wikitext]
Partiets ungdomsförbund hette Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU) och dess studentförbund Marxistiska studenter. Runt 1989–1990 bröt sig SKU loss från APK och förde en tynande tillvaro under en kortare tid som ett oberoende ungdomsförbund.
Riksdagsval[redigera | redigera wikitext]
Vid det första riksdagsvalet som dåvarande APK ställde upp i, år 1979, fick partiet 10 725 röster (0,20%), vilket är det bästa valresultatet någonsin. Det näst bästa resultatet uppnåddes 1988, då patiet fick 9 408 röster (0,18%). Sedan omorganiseringen 1995 har partiet aldrigt fått fler än 2 000 röster i riksdagsvalet.
Riksdagsval | Namn | Partiledare | Röster | Procent |
---|---|---|---|---|
1979 [13] | APK | Rolf Hagel | 10 725 | 0,20 |
1982 [14] | APK | Rolf Hagel | 5 745 | 0,10 |
1985 [15] | APK | Rolf Hagel | c. 6 000 | 0,11 |
1988 [16] | APK | Rolf Hagel | 9 408 | 0,18 |
1991 [17] | APK | Rolf Hagel | 2 969 | 0,05 |
1994 [18] | APK | Rolf Hagel | 1 633 | 0,03 |
1998 [19] | Kommunisterna | Rolf Hagel | 1 868 | 0,04 |
2002 [20] | Kommunisterna | Rolf Hagel | 1 182 | 0,02 |
2006 [21] | Kommunisterna | Jan Jönsson | 438 | 0,01 |
2010 [22] | SKP | Victor Diaz de Filippi | 375 | 0,01 |
2014 [23] | SKP | Victor Diaz de Filippi | 558 | 0,01 |
2018 [24] | SKP | Andreas Sörensen | 702 | 0,01 |
2022 [25] | SKP | Andreas Sörensen | 1 181 | 0,02 |
EU-parlamentsval[redigera | redigera wikitext]
I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 974 röster (0,02 %).[4]
Partiets valsedel för EU-valet 2024 toppas av arbetsmiljöingenjören Martin Tairi, förskolläraren Winnie Lykke, lastbilschauffören Karl Gunnarsson, utredaren Zahira Sarhan och byggnadsarbetaren Lars Lundberg.[26] I valmanifestet motsätter de sig EU, krig och kapitalism, och de anser att "EU är en katastrof för det arbetande folket".[27]
Kommunfullmäktigeval[redigera | redigera wikitext]
I kommunvalet 1979 tog SKP, då kallade APK, 20 mandat fördelade på 16 kommuner. På 1980-talet behöll partiet en del stöd, men det minskade allteftersom. Partiet var som starkast i Norrbotten, men ett par starka fästen söderut var Fagersta kommun och Perstorps kommun. Partiet har varit representerat i följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Fagersta, Gnosjö, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Kramfors, Pajala, Perstorp, Tidaholm, Värnamo, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.
SKP var fram till 2013 representerat i Gällivare med två mandat[28] och partiet har funnits där sedan dess första val 1979. Dess deputerade blev dock uteslutna ur partiet 2013 på grund av ideologiska skillnader.[29] Under mandatperioden 2002–2006 var partiet representerat även i Pajala.
År 2018 ställde SKP upp i val till två kommuner. I Malmö fick SKP 168 röster och 0,08 %.[30] I Uppsala fick SKP 132 röster och 0,09 %.[31]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sörensen ny partiordförande i SKP – RiktpunKt.nu”. riktpunkt.nu. https://riktpunkt.nu/2017/05/sorensen-ny-partiordforande/. Läst 25 oktober 2018.
- ^ Grans, Edvin (3 juli 2023). ”ABF portar kommunistparti – ”Borde ha skett långt tidigare””. Magasinet Konkret. https://magasinetkonkret.se/abf-portar-kommunistparti-borde-ha-skett-langt-tidigare/. Läst 21 september 2023.
- ^ Sveriges Kommunistiska Parti (25 november 2023). ”Uttalande från grundandet av Europeisk Kommunistisk Aktion”. Sveriges Kommunistiska Parti. https://skp.se/2023/11/25/uttalande-fran-grundandet-av-europeisk-kommunistisk-aktion/. Läst 25 november 2023.
- ^ [a b] ”Röster - Val 2019”. data.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 31 maj 2019.
- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ PARTIPROGRAM FÖR SVERIGES KOMMUNISTISKA PARTI Läst 2014-09-10
- ^ Fredrik Jönsson, Det kommunistiska partiet återupprättades 1977, RiktpunKt, 28 februari 2017.
- ^ [a b] Mats Carlbom (10 september 1998). ”Röd kamp om tre bokstäver”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/rod-kamp-om-tre-bokstaver/. Läst 21 oktober 2023 (via Mediearkivet).
- ^ Gunnar Brodin, red (2002). SOU 2002:87. Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945. Statens offentliga utredningar, Justitiedepartementet. sid. 21, 160. Läst 21 oktober 2023
- ^ ”Kommunisterna i EU-valet”. https://riktpunkt.nu/2019/03/kommunisterna-i-eu-valet/. Läst 14 april 2019.
- ^ RiktpunKt, Om RiktpunKt
- ^ Statistika Centralbyrån, Allmänna valen 1979, Del 1: Riksdagsvalet den 16 september 1979, s19
- ^ Riksskatteverkets slutliga sammanställning. Svenska Dagbladet 23 oktober 1982
- ^ Arbetet, 24 september 1985
- ^ Valresultatet i riksdagsvalet, Sverigedemokraternas mdelemsbulletin, oktober 1988.
- ^ Statistiska Centralbyrån, Allmänna valen 1991, Del 3: Specialundersökningar, s114.
- ^ Flashback, Val '94 (komplett lista, alla röster)
- ^ Valmyndigheten, Val 1998, Övriga partier riksdagsvalet 1998
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2002
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2006
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2010, Val till riksdagen - Röster
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2014, Val till riksdagen - Röster
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2018, Val till riksdagen - Röster
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2022, Val till riksdagen
- ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Kandidater och namnvalsedlar - Val till Europaparlamentet
- ^ Sveriges kommunistiska parti, Mot EU, krig och kapitalism
- ^ ”Gällivare - Valda - Val 2010”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/25/23/valda.html. Läst 25 oktober 2018.
- ^ ”"Det viktiga är att bli av med den här regeringen"”. Sveriges Radio. 30 april 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5520513. Läst 21 juli 2016.
- ^ ”Malmö - Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/80/index.html. Läst 19 september 2018.
- ^ ”Uppsala - Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/03/80/index.html. Läst 19 september 2018.