Abrothrix
| Abrothrix | |
 Abrothrix sanborni. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
| Underfamilj | Sigmodontinae |
| Släkte | Abrothrix |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abrothrix | |
| Auktor | Waterhouse, 1837 |
| Synonymer | |
| Chroeomys | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Abrothrix är ett släkte hamsterartade gnagare med cirka tio arter som lever i Sydamerika.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Arterna liknar fältmöss (Akodon) i utseende och räknades tidigare till detta släkte. Skillnader finns i vissa anatomiska detaljer och i kromosomernas struktur. Dessa gnagare når en kroppslängd (huvud och bål) av 7 till 14 cm, en svanslängd av 7 till 10 cm och en vikt mellan 15 och 60 gram. Pälsfärgen på ovansidan är oftast brun- eller gråaktig och buken är ljusgrå till vit. Även svansen har denna indelning i en mörk ovansida och en ljus undersida. Kännetecknande är den rödaktiga eller orange nosen.[1]
Habitatet utgörs av skogar, buskmarker, gräsmarker och marskland. Levnadssättet är främst känd för arten Abrothrix longipilis men antas vara likadant för de andra arterna. Den gräver bon i marken men har bra förmåga att klättra i växtligheten. Aktivitetstiderna är fördelade över hela dygnet. Födan utgörs främst av insekter och i viss mån av bär, frön och svampar. Honor kan para sig två eller tre gånger per år och har upp till åtta ungar per kull.[1]
IUCN listar Abrothrix illuteus och Abrothrix sanborni som nära hotad (NT) och de andra arterna som livskraftig (LC).[2]
Arter[redigera | redigera wikitext]
Vanligen skiljs mellan nio arter:[2][3]
- Abrothrix andinus förekommer i Anderna från södra Peru över Bolivia till norra Chile och Argentina.
- Abrothrix hershkovitzi lever på öar i Chiles sydligaste region.
- Abrothrix illuteus är endemisk för nordvästra Argentina.
- Abrothrix jelskii hittas i Peru, Bolivia och nordligaste Argentina.
- Abrothrix lanosus hittas i Eldslandet och angränsande delar av Chile och Argentina.
- Abrothrix longipilis förekommer i centrala och södra delar av Argentina och Chile.
- Abrothrix markhami är endemisk på ön Isla Wellington i södra Chile.
- Abrothrix olivaceus lever i stora delar av Chile och södra Argentina.
- Abrothrix sanborni hittas vid Puerto Montt bukten i Chile.
Arterna Abrothrix andinus och Abrothrix jelskii flyttades under 1990-talet till ett eget släkte, Chroeomys, men senare studier bekräftade inte denna indelning och Chroeomys anses idag som synonym till Abrothrix.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid.1390/91 Google books
- ^ [a b] Abrothrix på IUCN:s rödlista, besökt 16 oktober 2012.
- ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). ”Abrothrix” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
|