Elisabeth Langby
| Elisabeth Langby | |
 | |
| Född | 7 december 1957 Nacka |
|---|---|
| Död | 6 november 2020 (62 år) Dublin, New Hampshire |
| Alma mater | Handelshögsolan (MSc.) Harvard Kennedy School (MPP) Harvard University (Ph.D) |
| Känd för | Vinter i Välfärdslandet |
| Make | Staffan Heimerson (1981–1987) Thomas Atmer (1990–2020) |
Elisabeth Langby, född 7 november 1957 i Nacka, död 6 november 2020, var en svensk politiker, journalist, och författare. Hon är mest känd för boken Vinter i Välfärdslandet.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Elisabeth Langby växte upp i Nacka. Langby blev civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm 1978, master i statsvetenskap vid Harvard Kennedy School of Government 1984 med ett Fulbright stipendium samt PhD i politisk teori vid Harvard University 1987.[1]
Langby var ordförande för Fria Moderata Studentförbundet 1978–1980, den första kvinnliga ordföranden i förbundets historia, och var samtidigt vice ordförande för European Democrat Students. År 1981 blev hon intervjuad i dokumentärfilmen Nyliberalism[2] och 1984 publicerade hon boken Vinter i Välfärdslandet, med förord av Jan Myrdal, som "lästes som närmast profetisk under de överbeskattade och genomreglerade svenska krisåren i början av 1990-talet"[3].
Langby var ledarskribent för Svenska Dagbladet 1979–1982, post-doctoral fellow vid Harvard University 1987–1989 och vid Boston University 1989–1991, konsult för Carnegie Investment Bank 1993, analyschef och medlem i styrelsen för Alfred Berg Transferator AB 1993–1995, och Head of Fixed Income Research för Alfred Berg i New York 1994–1996.
Langby blev inbjuden av Fredrik Reinfeldt att vara med i Sveriges regering 2006 men tackade nej.
Genom sin forskning vid Harvard University blev hon vän med USA:s försvarsminister Caspar Weinberger[3] och Harvard-professorerna Richard Pipes, James Q Wilson, och Robert Nozick.
På 90-talet flyttade Langby till Dublin, New Hampshire. Där var hon engagerad i välgörenhetsarbete att förbättra den lokala säkerheten för fotgängare och fordon och förebygga miljöskador på Dublinsjön[4].
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Ekonomin i ett Öppet Samhälle, 1979[5]
- Vinter i Välfärdslandet, 1984[6]
- Sweden: Libertarianism on Rocky Soil, 1985[7]
- The Eternal Temptation of Truth: Nietzsche's Completion of Western Philosophy, 1987[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220319182913/https://gsas.harvard.edu/sites/default/files/pdfs/issues/colloquy_summer12.pdf. Läst 30 april 2021.
- ^ ”Studio S, Nyliberalism, Sveriges Television, 1981”. https://www.youtube.com/watch?v=JSw0hOuMPYI. Läst 30 april 2021.
- ^ [a b] ”Elisabeth Langby”. Fokus. 10 december 2020. https://www.fokus.se/2020/12/elisabeth-langby/. Läst 30 april 2021.
- ^ ”Remembering Elisabeth Langby”. Dublin Advocate. 15 januari 2021. https://www.townofdublin.org/sites/g/files/vyhlif6201/f/uploads/js_dubadv_jan21_finalweb.pdf. Läst 29 januari 2023.
- ^ Langby, Elisabeth (januari 1979). Ekonomin i ett Öppet Samhälle. Stockholm: Fria Moderata Studentförbundet
- ^ Langby, Elisabeth (1984). Vinter i välfärdslandet. ISBN 978-91-7684-052-8. http://libris.kb.se/bib/7657772. Läst 30 april 2021
- ^ ”Sweden: Libertarianism on Rocky Soil”. www.nationalaffairs.com. https://www.nationalaffairs.com/public_interest/detail/sweden-libertarianism-on-rocky-soil. Läst 30 april 2021.
- ^ Langby, Elisabeth Amelie (1987). The Eternal Temptation of Truth–Nietzsche's Completion of Western Philosophy. Harvard University. https://philpapers.org/rec/LANTET-6. Läst 30 april 2021.