Hoppa till innehållet

En klausul om undantag för gammal hävd

Från Wikipedia

En klausul om undantag för gammal hävd[1] är en bestämmelse där den gamla regeln fortsätter att gälla för vissa befintliga situationer, medan den nya regeln gäller alla framtida fall[1][2]. De som är undantagna från den nya regeln sägs att äga den förvärvade förmånen eller den rättighet som förvärvats eller fastställts. Ofta är lagringsklausulen begränsad i tid. Det kan fortsätta under en viss tid, eller det kan försvinna i vissa situationer.[3] Till exempel kan ett "förmånskraftverk" undantas från nya, mer restriktiva föroreningslagar, men undantaget skulle kunna återkallas och nya regler skulle gälla om anläggningen byggdes ut. Ofta har en sådan bestämmelse gjorts som en kompromiss eller av praktiska skäl, så att nya regler kan träda i kraft utan en chockerande förändring av den etablerade logistiken eller politiska situationen. Detta inkluderar regeln att reglerna inte ska tillämpas retroaktivt.

Nya lagar överväger till exempel hur länge gamla lagar gäller. Dessa kallas övergångsbestämmelser och behandlar bland annat de typer av ärenden som gamla lagar gäller för och var man ska tillämpa nya. Retentionsklausuler är en av manifestationerna av undantagsklausuler[4][2].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] IATE (Interactive Terminology for Europe) (1999). IATE ID: 780144 klausul om undantag för gammal hävd. https://iate.europa.eu/entry/result/780144/sv. Läst 13 september 2020. ”COUNCIL-SV (på grundval av Natur och Kulturs engelsk–svensk affärsordbok, Bokförlaget Natur och Kultur (1998), ISBN 91-27-57069-X)”. 
  2. ^ [a b] (på engelska) Encarta Dictionaries: grandfather clause. Encarta Multimedia Encyclopedia, Microsoft® Student 2009 [DVD], Microsoft Corporation. 2009. ”2. exempting clause: a clause in prohibitive legislation that makes exceptions for those already engaged in the activity that it bans or regulates” 
  3. ^ ”Europeiska centralbankens yttrande av 22 januari 2014 om ett förslag till förordning om senareläggning av datumet för övergången till Sepa (CON/2014/3)”. Europeiska centralbanken. 2012. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52014AB0003. Läst 17 oktober 2021. ”Enligt förslaget till förordning införs en klausul om undantag av gammal hävd (s.k. ”grandfathering”-klausul) som gör det möjligt för banker och andra betaltjänstleverantörer att fram till den 1 augusti 2014 fortsätta att hantera betalningar som inte är förenliga med förordning (EU) nr 260/2012, för att på så sätt säkerställa att marknadsaktörer som inte är redo att tillämpa förordning (EU) nr 260/2012 senast i februari 2014 kan fortsätta att utföra sina betalningar och olägenheter för konsumenterna undviks.” 
  4. ^ ”Rapport från kommissionen till rådet om undantagsklausulen (artikel 10 i bilaga xi till tjänsteföreskrifterna) /* com/2012/0476 final */”. Europeiska kommissionen. 2012. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX:52012DC0476. Läst 17 oktober 2021. ”Lagstiftaren ansåg att metoden fungerar med denna fördröjning, men undantagsklausulen innebär en tydlig möjlighet att begränsa fördröjningen, om medlemsstaterna skulle vidta extrema åtgärder för att anpassa de nationella tjänstemännens löner, vilka även borde tillämpas på EU-tjänstemän utan att vänta på följande årliga anpassning.”