Portal:Mat och dryck
 |
Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. |
 |
| PORTAL:MAT OCH DRYCK | |||||
      | |||||
| Introduktion | |||||
|
| |||||
|
Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur och ospecificerat ofta bara till vad människor äter. Mat är oftast av animaliskt- eller växtursprung, men flera undantag finns; det vanligaste och viktigaste av dessa är vatten. Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. |
Dryck är vätska som är drickbar. Gemensamt för alla drycker är att de har vätska i sig. Drycker kan vara mer eller mindre törstsläckande. Den viktigaste drycken är vatten, som är livsnödvändig för alla levande organismer. En stor del av människans kropp består av vatten som är ett lösningsmedel för många ämnen i kroppen. En vuxen människa bör dricka uppemot två liter vatten dagligen. Så gott som alla andra drycker innehåller vatten. | ||||
| Utvald matartikel | Utvald dryckartikel | ||||
 Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industriens Standardiseringskommission, idag Svenska institutet för standarder) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. Svensk köksstandard har genom svenska möbelföretag spridits till många andra länder, bland annat Tyskland. År 1997 ersattes den svenska köksstandarden i Sverige med europeiska EN-standarder, som baseras på svensk köksstandard. Svensk köksstandard har påverkats av design från 1917, då arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund visade att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt vara en del av bostaden, ett kök som samtidigt var vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. Några få kvinnliga arkitekter som Sara Reuterskiöld fick inflytande, och köken hade förebild i Frankfurterköket (ritat av Margarete Schütte-Lihotzky på 1920-talet) och dess idé om standardiserade dimensioner. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök av manliga arkitekter. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerad mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standarden för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. ► Läs mer |
 Vinproduktion beskriver hur processen med framställning av vin från vindruvor sker. Produktionen kan generellt delas upp i två olika delar. Vinodling kallas odlingen av vin och det arbete som sker i vingården, samt själva skördandet. Det arbete som sker efter skörden som förädlar vindruvorna till färdigt vin kallas vinframställning. I många fall är det samma företag, tillverkare eller vinbonde som både odlar druvorna och framställer vin av dem. Det förekommer dock att vinbönder enbart är vinodlare, vilket innebär att de säljer sina vindruvor till någon annan som sedan gör vin av dem. Köparen kan vara en annan vinodlare som kompletterar sin egen skörd, eller ett vinföretag som inte själv äger några vingårdar utan köper in alla druvor de gör vin av. I de fall vinbonden säljer sina druvor förekommer både långtidskontrakt och nära samarbete med köparen, och försäljning på respektive skördeårs "spotmarknad". Som ett mellanting mellan att göra vin själv och sälja sina druvor finns vinkooperativ, där ett antal vinodlare har gått samman kring vinframställningen och försäljningen, och oftast anställt utbildade önologer och marknadsförare för dessa uppgifter. ► Läs mer | ||||
| Utvald bild | Utvalt recept | ||||
 |
Makroner, macaron, är ett bakverk gjort på äggvitor, mald mandel, florsocker och socker. De är biskviformade (runda kupolformade med platt botten) kakor som är några centimeter i diameter, med ett relativt fast ytterhölje och beroende på variant ett knaprigt luftigt eller ett mjukt segt innandöme. Den marängliknade konsistensen kommer sig av de marängliknande ingredienserna. Luftigheten beror på äggvitan och det förekommer inget mjöl eller jäsmedel i makronerna. Kakorna är oftast ihoplagda två och två med en söt smaksatt smörkräm emellan. Smörkrämen, och även de själva marängerna, smaksätts med många olika smaker, beroende på affär, säsong, område och så vidare. En vanlig smak är choklad. | ||||
| Mat och dryck i världen | Visste du att ... | ||||
|
|
| ||||
| Nyheter | Nyskapade artiklar | ||||
|
23 januari Nigel Slater; 24 augusti tårtspade - Radler - calulu - angolanska köket; 23 augusti Algeriska köket - Östtimorianska köket; 12 mars Traditionell mat; 17 februari 2024 Génoise - Charlotte russe; 20 februari 2024 Chiffon (kaka); 23 februari 2024 Joconde; 29 mars 2024 Savoiardikex;
| ||||
| Vårt bästa | Vidare läsning | ||||
   |
  Mat · Dryck
Fisk · Frukter · Grönsaker · Kryddor · Kött · Mjöl · Pasta · Potatis · Ris · Socker · Ägg | ||||
| Se även | |||||
| Deltagande | |||||
|
Om du vill förbättra artiklar här på Wikipedia om ämnet mat och dryck kan du vara med i projekten; | |||||
| Wikipedias portaler |
Arkitektur · Azerbajdzjan · Buddhism · Djur · EU · Helsingborg · Hästsport · Ryssland · Stockholm |