Spessartin
| Spessartin | |
 Spessartin | |
| Kategori | Nesosilikater |
|---|---|
| Grupp | Granatgruppen i supergrupp granat[1] |
| Dana klassificering | 51.4.3a.3 |
| Strunz klassificering | 09.AD.25 |
| Kemisk formel | Mn2+3Al2 (SiO4)3 |
| Färg | Röd, rödorange, gulbrun, rödbrun eller brun. |
| Bildningsmiljö | Manganrik magmatisk granit och granitpegmatit eller i manganrika sediment och skarn |
| Förekomstsätt | Massivt till kristallint |
| Kristallstruktur | Isometriskt |
| Spaltning | Ingen |
| Brott | Ojämnt till mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 6½–7½ |
| Glans | Vitrös |
| Ljusbrytning | n=1,800 |
| Dubbelbrytning | Ingen, men kan ha anomal dubbelbrytning |
| Dispersion | Svag, BG=0,027, CF=0,015 |
| Transparens | Transparent till genomskinligt |
| Streckfärg | Vit |
| Densitet | 4,12-4,32 |
| Radioaktivitet | Ej radioaktivt |
Spessartin, Mn2+3Al2 (SiO4)3, är en gulaktig till rödbrun manganaluminiumgranat.
Etymologi och historia[redigera | redigera wikitext]
Mineralet kallades 1797 "granatförmiges Braunsteinerz" av Martin Heinrich Klaproth.[2] År 1832 ändrades namnet till spessartin av François Sulpice Beudant efter Spessart i Bayern, Tyskland, typort för mineralet. Mineralet spessartin ska inte förväxlas med en typ av magmatisk bergart (enlamprofyr), som kallas spessartit. Spessartin kallas ibland av misstag spessartit.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Spessartin är ett hårt mineral. Klara varianter slipas till smyckessten. Spessartin bildar en fast lösningsserie med almandingranat och pyropgranat – pyralspitserien. Väl bildade kristaller från denna serie varierar i färg från mycket mörkt röd till ljust gul-orange och har hittats i Latinka, Rodopibergen, Kardzhaliprovinsen, Bulgarien. Spessartin, liksom andra granater, förekommer alltid med en sammansättning mellan ändleden. Granater med hög andel spessartin-komponent tenderar att ha en ljus orange nyans, medan övervikt av almandinkomponent ger röda eller brunaktig nyanser.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Spessartin förekommer oftast i granit, pegmatit och allierade bergarter och i vissa låghaltiga metamorfiska fylliter. Förekomster är kända i Afghanistan, Australien, Indien, Israel, Madagaskar, Myanmar, Tanzania och USA.
Spessartin av en apelsingul typ har kallats mandaringranat och finns på Madagaskar. Violettröd spessartin finns i ryoliter i Colorado och Maine. På Madagaskar utvinns spessartin antingen direkt ur berggrunden eller i avlagringar. De orangefärgade granaterna uppstår i natriumrika pegmatiter. Spessartin har hittats i berggrunden i högländerna i Sahatanydalen. De som förekommer i avlagringar finns i allmänhet i södra Madagaskar eller i Maevatananaregionen.
I Sverige har spessartin hittats bland annat i Finnbo- och Kårarvets pegmatitbrott.[3]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Spessartinkristall på muskovitmatris från Tanzania -
1,5 cm brun spessartin -
-
Spessartinkristaller på kvarts -
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979
- ^ Malcolm E. Back (2018), Fleischer’s glossary of mineral species, sidan 330
- ^ [1] Om namnet spessartin på mindat.org
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sidan 147