Sveriges kommunistiska parti (1995)
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sveriges kommunistiska parti | |
Förkortning | SKP |
---|---|
Land | Sverige |
Partiordförande | Andreas Sörensen[1] |
Grundat | 1977 (APK), 1995 (SKP) |
Huvudkontor | Flyghamnsgatan 1, Skarpnäck |
Antal medlemmar | 630 [2] |
Politisk ideologi | Marxism-leninism |
Internationellt samarbetsorgan | Europeisk Kommunistisk Aktion[3] |
Färg(er) | Röd |
Europaparlamentet[4] | |
Röstandel | 0,02 % |
Mandat | 0 / 20 |
Riksdagen | |
Röstandel | 0,01 % |
Mandat | 0 / 349 |
Regionfullmäktige[5][6] | |
Röstandel | 0,02 % |
Mandat | 0 / 1 720 |
Kommunfullmäktige[5][6] | |
Röstandel | 0,01 % |
Mandat | 0 / 12 614 |
Webbplats | |
www.skp.se | |
Svensk politik Politiska partier Val |
Sveriges kommunistiska parti (SKP) är ett svenskt politiskt parti, reorganiserat 1995 från Arbetarpartiet kommunisterna (APK), som i sin tur grundades 1977 genom en utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). SKP:s ideologiska hemvist är marxism-leninism och partiet uppger sig representera kontinuiteten och det historiska arvet från Marx, Engels och Lenin inom den svenska arbetarrörelsen.[7] Sitt starkaste stöd har partiet alltid haft i Norrbotten.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Partiet har rötter i Flammanfalangen eller Norrbottenskommunismen, som växte fram som en intern prosovjetisk grupp inom VPK när partiet under ledning av C.-H. Hermansson distanserade sig från Moskva. Den Sovjet-trogna gruppen var centrerad kring den regionala partitidningen Norrskensflamman i Norrbotten, och de tog med sig den anrika tidningen när de bröt med VPK.[8]
Partiet grundades vid en kongress i riksdagshuset 1977. Två av VPK:s riksdagsledamöter tillika partistyrelseledamöter, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, övergick vid splittringen till APK, som således fanns representerat i riksdagen fram till valet 1979.[9]
Sveriges komunistiska parti betonade under det kalla krigets dagar sin samhörighet med Sovjetunionens kommunistparti och övriga östeuropeiska kommunistpartier[10]. De var enligt idéhistorikern Svante Nordin starkt influerade av stalinismen.[11]
Efter riksdagsvalet 1979, då partiets två ledamöter föll ut, har partiet aldrig kommit i närheten av att vinna mandat i något riksdagsval. Man har dock vunnit mandat i vissa kommuner.
År 1995 gick APK i konkurs, det första politiska partiet som led det ödet i Sverige. Partiet reorganiserades då under namnet Sveriges kommunistiska parti. En veteran i partiet och före detta riksdagsledamot, John Takman, ledde en utbrytning och bildade ett nytt parti som även det kallade sig SKP vilket ledde till en konflikt om namnet.[12] Namnet påminde också om det kinavänliga[13] KFML, som använt exakt samma namn i allmänna val före 1986, samt KPML (r), som då använde beteckningen Kommunistiska partiet.[12] Tvisten om beteckningen SKP gjorde att före detta APK mellan åren 1998 och 2006 ställde upp i val under den kortare beteckningen Kommunisterna. År 2010 återupplivades dock beteckningen Sveriges kommunistiska parti.
Som första kommunistiska parti i svensk historia ställde partiet upp i Europaparlamentsvalet 2019.[14]
Partiledare[redigera | redigera wikitext]
Från bildandet 1977 fram till november 2002 var Rolf Hagel partiledare, varefter Jan Jönsson tog vid.[15][16] På den 34e partikongressen i november 2006 valdes Gun Isaxon från Gällivare till ny partiordförande, och partiets kansli flyttade samtidigt från Stockholm till Gällivare.[17] På den 35e partikongress i november 2009 valdes Victor Diaz de Filippi från Malmö till ny partiledare.[18]
Under den 37e kongressen i maj 2017 valdes Andreas Sörensen till partiordförande. I kongressens avslutningstal sa han att "även om socialismen kan tyckas vara långt borta, är den aldrig längre bort, än att vi kan nå den."[19]
Tidningar och Förlag[redigera | redigera wikitext]
SKP:s tidning heter RiktpunKt. Den publiceras både elektoriniskt och i pappersutgåva med tio nummer per år.[20]
Under 1980-talet var tidningen Norrskensflamman partiets officiella organ, efter att tidigare varit VPK:s organ i Norrbotten.[21] År 1990 separerades Norrskensflamman från partiet och blev en oberoende socialistisk tidning.[22]
Partiet äger Bokförlaget FRAM, som ger ut politiska och historiska böcker, men även skönlitteratur och barnböcker.[23]
Ungdomsförbund[redigera | redigera wikitext]
Partiets ungdomsförbund heter Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU). Det står under politisk och ideologisk ledning av partiet, men är organisatoriskt självständigt.[24]
Riksdagsval[redigera | redigera wikitext]
Vid det första riksdagsvalet som dåvarande APK ställde upp i, år 1979, fick partiet 10 725 röster (0,20%), vilket är det bästa valresultatet någonsin. Det näst bästa resultatet uppnåddes 1988, då patiet fick 9 408 röster (0,18%). Sedan omorganiseringen 1995 har partiet aldrigt fått fler än 2 000 röster i riksdagsvalet.
Riksdagsval | Namn | Partiledare | Röster | Procent |
---|---|---|---|---|
1979 [25] | APK | Rolf Hagel | 10 725 | 0,20 |
1982 [26] | APK | Rolf Hagel | 5 745 | 0,10 |
1985 [27] | APK | Rolf Hagel | c. 6 000 | 0,11 |
1988 [28] | APK | Rolf Hagel | 9 408 | 0,18 |
1991 [29] | APK | Rolf Hagel | 2 969 | 0,05 |
1994 [30] | APK | Rolf Hagel | 1 633 | 0,03 |
1998 [31] | Kommunisterna | Rolf Hagel | 1 868 | 0,04 |
2002 [32] | Kommunisterna | Rolf Hagel | 1 182 | 0,02 |
2006 [33] | Kommunisterna | Jan Jönsson | 438 | 0,01 |
2010 [34] | SKP | Victor Diaz de Filippi | 375 | 0,01 |
2014 [35] | SKP | Victor Diaz de Filippi | 558 | 0,01 |
2018 [36] | SKP | Andreas Sörensen | 702 | 0,01 |
2022 [37] | SKP | Andreas Sörensen | 1 181 | 0,02 |
EU-parlamentsval[redigera | redigera wikitext]
I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 974 röster (0,02 %).[4]
Partiets valsedel för EU-valet 2024 toppas av arbetsmiljöingenjören Martin Tairi, förskolläraren Winnie Lykke, lastbilschauffören Karl Gunnarsson, utredaren Zahira Sarhan och byggnadsarbetaren Lars Lundberg.[38] I valmanifestet motsätter de sig EU, krig och kapitalism, och de anser att "EU är en union för storföretagen" och en "katastrof för det arbetande folket".[39]
Kommunfullmäktigeval[redigera | redigera wikitext]
I kommunvalet 1979 tog SKP, då kallade APK, 20 mandat fördelade på 16 kommuner. På 1980-talet behöll partiet en del stöd, men det minskade allteftersom. Partiet var som starkast i Norrbotten, men ett par starka fästen söderut var Fagersta kommun och Perstorps kommun. Partiet har varit representerat i följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Fagersta, Gnosjö, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Kramfors, Pajala, Perstorp, Tidaholm, Värnamo, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.
SKP var fram till 2013 representerat i Gällivare med två mandat[40] och partiet har funnits där sedan dess första val 1979. Dess deputerade blev dock uteslutna ur partiet 2013 på grund av ideologiska skillnader.[41]
I kommunalvalet 1998 fick partiet 1,9% av rösterna och ett mandat i Gällivare kommun samt 2,2% av rösterna och ett mandat i Pajala.[42]
I kommunalvalet 2002 fick partiet total 1 307 röster över hela landet. Av dessa kom över hälften, 761 röster, från Norrbotten. Partiet fick 568 röster (5,0%) och två mandat i Gällivare och 98 röster (2,2%) och ett mandat i Pajala. I Piteå fick de 95 röster (0,3%) men inga mandat.[43]
År 2018 ställde SKP upp till val i två kommuner. De fick 168 röster (0,08 %) i Malmö och 132 röster (0,09 %) i Uppsala, men inga mandat i kommunfullmäktige.[44][45]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sörensen ny partiordförande i SKP – RiktpunKt.nu”. riktpunkt.nu. https://riktpunkt.nu/2017/05/sorensen-ny-partiordforande/. Läst 25 oktober 2018.
- ^ Grans, Edvin (3 juli 2023). ”ABF portar kommunistparti – ”Borde ha skett långt tidigare””. Magasinet Konkret. https://magasinetkonkret.se/abf-portar-kommunistparti-borde-ha-skett-langt-tidigare/. Läst 21 september 2023.
- ^ Sveriges Kommunistiska Parti (25 november 2023). ”Uttalande från grundandet av Europeisk Kommunistisk Aktion”. Sveriges Kommunistiska Parti. https://skp.se/2023/11/25/uttalande-fran-grundandet-av-europeisk-kommunistisk-aktion/. Läst 25 november 2023.
- ^ [a b] ”Röster - Val 2019”. data.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 31 maj 2019.
- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ PARTIPROGRAM FÖR SVERIGES KOMMUNISTISKA PARTI Läst 2014-09-10
- ^ ”Flamman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flamman. Läst 30 maj 2024.
- ^ Fredrik Jönsson, Det kommunistiska partiet återupprättades 1977, RiktpunKt, 28 februari 2017.
- ^ ”APK - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apk. Läst 30 maj 2024.
- ^ Nordin, Svante. Efter revolutionen. Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-15227-4. Läst 30 maj 2024
- ^ [a b] Mats Carlbom (10 september 1998). ”Röd kamp om tre bokstäver”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/rod-kamp-om-tre-bokstaver/. Läst 21 oktober 2023 (via Mediearkivet).
- ^ Gunnar Brodin, red (2002). SOU 2002:87. Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945. Statens offentliga utredningar, Justitiedepartementet. sid. 21, 160. Läst 21 oktober 2023
- ^ ”Kommunisterna i EU-valet”. https://riktpunkt.nu/2019/03/kommunisterna-i-eu-valet/. Läst 14 april 2019.
- ^ Partistyrelsen för Sveriges Kommunistiska Parti m.fl., Vi gratulerar på 70-årsdagen!, RiktpunKt, nr 6, 2004.
- ^ SKP:s nya partistyrelse, RiktpunKt, nummer 7, 2002.
- ^ SKP fick första kvinnliga ordföranden, Expressen, 12 november 2006.
- ^ Kongressens val och partistyrelsens konstituering, Riktpunkt, 8 november 2009.
- ^ Sveriges kommunistiska parti, Sörensen ny partiordförande, Nyheter, 30 maj 2017.
- ^ RiktpunKt, Om RiktpunKt
- ^ Christoffer Odén, VPK eller APK?, Örebro universitet, Humanistiska institutionen, 2008.
- ^ Anders Svensson, Tidningsföreningen Norrskensflamman – Flamman, Nyhetskartan.se, 16 januari 2022.
- ^ Sveriges kommunistiska parti, Bokförlaget FRAM
- ^ Sveriges kommunistiska ungdomsförbund, Principprogram
- ^ Statistika Centralbyrån, Allmänna valen 1979, Del 1: Riksdagsvalet den 16 september 1979, s19
- ^ Riksskatteverkets slutliga sammanställning. Svenska Dagbladet 23 oktober 1982
- ^ Arbetet, 24 september 1985
- ^ Valresultatet i riksdagsvalet, Sverigedemokraternas mdelemsbulletin, oktober 1988.
- ^ Statistiska Centralbyrån, Allmänna valen 1991, Del 3: Specialundersökningar, s114.
- ^ Flashback, Val '94 (komplett lista, alla röster)
- ^ Valmyndigheten, Val 1998, Övriga partier riksdagsvalet 1998
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2002
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2006
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2010, Val till riksdagen - Röster
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2014, Val till riksdagen - Röster
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2018, Val till riksdagen - Röster
- ^ Valmyndigheten, Valpresentationen 2022, Val till riksdagen
- ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Kandidater och namnvalsedlar - Val till Europaparlamentet
- ^ Sveriges kommunistiska parti, Mot EU, krig och kapitalism
- ^ ”Gällivare - Valda - Val 2010”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/25/23/valda.html. Läst 25 oktober 2018.
- ^ ”"Det viktiga är att bli av med den här regeringen"”. Sveriges Radio. 30 april 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5520513. Läst 21 juli 2016.
- ^ Valmyndigheten, Val 2002, Kommunfullmäktigeval
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetKVal2002
- ^ ”Malmö - Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/80/index.html. Läst 19 september 2018.
- ^ ”Uppsala - Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/03/80/index.html. Läst 19 september 2018.