Hoppa till innehållet

Mike Milbury

Från Wikipedia
Mike Milbury

Mike Milbury, 1985.
SmeknamnMad Mike
NationalitetUSA USA
Född7 juni 1951 (73 år),
USA Boston, MA, USA
Spelardata
PositionBack
SkjuterVänster
Längd185 cm
Vikt93 kg
Klubbar
Spelade förNHL
Boston Bruins
AHL
Boston Braves
Rochester Americans
NCAA
Colgate Raiders
Övrigt
NHL-draftadEj draftad
Proffsår1971–1985
Anställning/uppdragBoston Bruins
Assisterande tränare
1985–1986
Tränare 1989–1991
Maine Mariners
Tränare 1987–1989
New York Islanders
General manager 1995–2006
Tränare 1995–1997,
1998–1999
HemortUSA Lynnfield, Massachusetts, USA
MakaDebbie (skild)
Ginger
Barn6
SläktingarDave Silk (kusin)

Michael James "Mike" Milbury, född 17 juni 1952 i Boston i Massachusetts, är en amerikansk före detta ishockeytränare och professionell ishockeyspelare. Han har också haft en längre karriär som tränare och general manager inom professionell ishockey.

Han är kusin till Dave Silk.[1]

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Milbury som ishockeyspelare tillbringade tolv säsonger i den nordamerikanska ishockeyligan National Hockey League (NHL), där han spelade för Boston Bruins. Han producerade 238 poäng (49 mål och 189 assists) samt drog på sig 1 552 utvisningsminuter på 754 grundspelsmatcher.[2]

Han spelade också för Boston Braves i American Hockey League (AHL) och Colgate Raiders i National Collegiate Athletic Association (NCAA).[3]

Milbury är dock mest känd för att 1979 hoppade över plexiglaset i Madison Square Garden och började bråka med supportrar för New York Rangers efter en incident mellan en Rangers-supporter och Bruins vid deras avbytarbänk efter spelad match. I tumultet tog han upp en sko, som tillhörde en Rangers-supporter, och slog en supporter med den.[4]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Källa: [3] Utv = Utvisningsminuter Grundserie Slutspel
Säsong Lag Liga Matcher Mål Assist Poäng Utv Matcher Mål Assist Poäng Utv
1970–1971 Colgate Raiders NCAA Statistik ej tillgänglig.
1971–1972 Colgate Raiders NCAA 25 0 10 10 50
1972–1973 Colgate Raiders NCAA 23 2 19 21 68
1973–1974 Colgate Raiders NCAA 28 4 26 30 85
Boston Braves AHL 5 0 0 0 7
1974–1975 Rochester Americans AHL 71 2 15 17 246 8 0 3 3 24
1975–1976 Boston Bruins NHL 3 0 0 0 9 11 0 0 0 29
Rochester Americans AHL 73 3 15 18 199 3 0 1 1 13
1976–1977 Boston Bruins NHL 77 6 18 24 166 13 2 2 4 47
1977–1978 Boston Bruins NHL 80 8 30 38 151 15 5 10 15 40
1978–1979 Boston Bruins NHL 74 1 34 35 149 11 1 7 8 7
1979–1980 Boston Bruins NHL 72 10 13 23 59 10 0 2 2 50
1980–1981 Boston Bruins NHL 77 0 18 18 222 2 0 1 1 10
1981–1982 Boston Bruins NHL 51 2 10 12 71 11 0 4 4 6
1982–1983 Boston Bruins NHL 78 9 15 24 216
1983–1984 Boston Bruins NHL 74 2 17 19 159 3 0 0 0 12
1984–1985 Boston Bruins NHL 78 3 13 16 152 5 0 0 0 10
1985–1986 Boston Bruins NHL 22 2 5 7 102 1 0 0 0 17
1986–1987 Boston Bruins NHL 68 6 16 22 96 4 0 0 0 4
NHL totalt 754 49 189 238 1552 86 4 24 28 219
AHL totalt 149 5 30 35 452 11 0 4 4 37
NCAA totalt 76 6 55 61 203

Ledare[redigera | redigera wikitext]

Han blev huvudtränare i Bruins inför säsongen 1989–90 och var genast framgångsrik. Laget vann NHL:s grundserie (Presidents Trophy) och tog sig till final i Stanley Cup-slutspelet.

Milburys smått aggressiva ledarstil, och hans ofta vassa uttalanden, gör honom till en av de mest synliga och kontroversiella ledarna i NHL på senare år.

1995 blev Milbury huvudtränare i New York Islanders. Efter att Don Maloney sparkats fick han också ta över posten som general manager samma år. 1997 avgick han från tränarposten och var då enbart general manager för Islanders. Under dessa turbulenta år kom och gick ett antal tränare i bottenlaget Islanders. Milbury var själv huvudtränare en tid under 1998. Det är dock som general manager i New York Islanders som han blivit mest omskriven. Hans benägenhet att genomföra stora bytesaffärer har inte alltid gynnat laget; Milbury har bland annat bytt bort spelare som Todd Bertuzzi, Roberto Luongo, Olli Jokinen, Wade Redden, Bryan McCabe och Zdeno Chara och därav fick han sitt smeknamn "Mad Mike". Under några år var han tvungen att driva laget med en begränsad budget, vilket föranledde högavlönade spelare som Zigmund Palffy, Bryan Berard och Trevor Linden att lämna laget.

2006 lämnade Milbury jobbet som general manager i Islanders och började jobba 2008 som expert hos Hockey Night in CanadaCBC.

Tränarstatistik[redigera | redigera wikitext]

Källa: [5]

Lag Säsong Grundserie Slutspel
Matcher Vinster Oavgjorda Förluster Poäng Placering Resultat
Boston Bruins 1989–1990 80 46 9 25 101 1:a i Adams Förlorade i finalen.
Boston Bruins 1990–1991 80 44 12 24 100 1:a i Adams Förlorade i tredje rundan.
New York Islanders 1995–1996 82 22 10 50 54 7:a i Atlantic Missade slutspel.
New York Islanders 1996–1997 82 13 9 23 35 7:a i Atlantic Förlorade i första rundan.
New York Islanders 1997–1998 19 8 2 9 18 4:a i Atlantic Missade slutspel.
New York Islanders 1998–1999 45 13 3 29 29 5:a i Atlantic Förlorade i första rundan.
Totalt 351 146 45 160 337

Referenser[redigera | redigera wikitext]