Andon Zako Çajupi
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2017-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Andon Zako Çajupi, född 27 mars 1866, död 11 juli 1930, var en albansk poet och dramatiker under det albanska nationella uppvaknandet.
Çajupi, som var son till en tobakshandlare, gick i en grekiskspråkig grundskola. 1882 reste Çajupi till Kairo, där han studerade franska under en femårsperiod. Under sin studievistelse i Egypten mötte han europeiska jurister, vilket inspirerade honom till att studera juridik 1887-1892 i Genève i Schweiz. Som student i Genève träffade Çajupi sin blivande maka Eugenia och de fick en son.
Efter att Çajupi avlagt juridisk examen utövade han yrkesmässigt juridiska ämbeten i tre år. Efter att hustrun dött 1892 tvingades han att lämna Schweiz.
Çajupi fick 1894 en anställning i ett tyskt företag. Hans karriär skadades då han opponerade sig mot företagets intressen i försvar för ett franskt företag. Hans ekonomiska situation var dock stabil då han kom från en välbärgad familj.
Under denna tid sammanträffade han med många albanska affärsman och ingick i den albanska intellektuella rörelse som uppstod i Egypten som agiterade för albansk självständighet från osmanerna. Enligt dokument från 1902 tillhörde han som medlem i organisationen Albanska Brödraskapet i Egypten. Hans finansiella stöd och professionella expertis bidrog till viktiga insatser för den albanska frågan.
Han deltog också i den albanska nationella renässansen genom att uttrycka sina patriotiska ådror i skönlitterärt form. Hans nationalistiska dikter gjorde honom mycket populär bland albanska läsare.
1902 i Kairo utkom Çajupi med antologin Baba-Tomorri "Fader Tomorr". Boken är uppdelad i tre delar och innehåller nationalistiska inslag. Çajupi skrev även pjäser och noveller. Hans humoristiska verk är också välkända bland albaner och spelas ofta på albansk teater.
Çajupi dog i Kairo och hans kvarlevor fördes till Albanien 1958.