Bidragsfusk
Bidragsfusk är ett samlingsnamn på olika sätt att medvetet tillskansa sig mer medel än vad man är berättigad från välfärdssystemen.[1] Oftast handlar det om att lämna felaktiga eller missvisande uppgifter till myndigheter och kommuner. Däremot räknas inte oavsiktliga misstag eller regelmässigt korrekta utbetalningar som överutnyttjar bidragssystemen på sätt som går emot intentionerna bakom dem.
Bidragsfusk sker i varierande utsträckning för samtliga former av utbetalningar så som bidrag, ersättningar, pensioner och lån till enskilda personer, föreningar och företag.
Bidragsfusk i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I Sverige uppskattades 5,5 % av alla utgifter för utbetalningar 2018 vara felaktiga.[2] Överlag anses bidragsfusk vara omoraliskt. På senare år har dock acceptansen ökat.[2][3][4] Enligt journalisten Hanne Kjöller är bidragsfusken välkända bland myndigheterna, och välstuderade av olika offentliga utredningar, men det saknas politisk vilja att motverka dem. Istället har fokus varit på att bidragen kan betalas ut snabbt.[5][6]
Bidragsbrott rörande bidrag för personliga ändamål regleras av bidragsbrottslagen.[7]
Multipla identiteter[redigera | redigera wikitext]
Folkbokföringen i Sverige har historiskt sett varit tillförlitlig, där alla barn som föds på sjukhus har folkbokförts av sjukhuset. På senare år har bristande identitetskontroll vid invandring till Sverige resulterat i att person kan ha flera olika personnummer och samlingsnummer och på så sett tekniskt sett ha rätt till ett flertal digitala utbetalningar.[8][9][10][11]
Folkbokföring på fel adress[redigera | redigera wikitext]
Enligt folkbokföringslagen ska en person aktivt informera Skatteverket om sin nuvarande bostadsadress, vilket i sin tur påverkar personens rätt till vissa bidrag. Enligt en undersökning från Skatteverket 2016 medger cirka 10 % av de befolkningen att de kände minst en person som är folkbokförd på fel adress.[12]
Bland annat förekommer fusk där ena parten i ett parförhållande skriver sig på en annan adress för att ta ut mer i bostadsbidrag. Det kan också gälla att personer inte själva anmäler att de har inneboende och på så sätt lägre boendekostnader.[13] Vid flera tillfällen har det även uppmärksammats att riksdagsledamöterna fuskar med folkbokföringen för att få ersättning för övernattningsbostäder genom att felaktigt skriva sig på adresser långt ifrån riksdagen.[14][15] 2011 tvingades Socialdemokraternas dåvarande partiordförande Håkan Juholt avgå till följd av uppmärksammat folkbokföringsfusk i Juholtaffären.[16]
Folksbokföringsfusket är inte häller begränsat till adresser inom Sverige. 2023 slogs nytt rekord i antalet upptäckta felaktiga utbetalningar så som barnbidrag och bostadsbidrag till personer med medborgarskap i Sverige, men som inte längre bor i Sverige.[17] 2019 uppmärksammades att över hundra personer var skrivna en enskild adress i Hässelby där många misstänktes inte ens bo i Sverige.[18] Samma år fick nyheten om att Iraks dåvarande försvarsminister Najah al-Shammari också var sjukskriven på en adress i Sverige internationell spridning.[19][20][21]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Rapport 6 - Vem fuskar och varför?”. Statens offentliga utredningar 2008:74. Delegationen mot felaktiga utbetalningar. 1 november 2007. https://www.regeringen.se/contentassets/120f342271bd48968300f3265cd234d8/vem-fuskar-och-varfor-om-attityder-till-bidragsfusk-i-sverige. Läst 22 januari 2024.
- ^ [a b] ”SOU 2019:59 Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen”. Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. 1 december 2019. https://www.regeringen.se/contentassets/25cf60884d0e443a8582c32b56cac9dc/samlade-atgarder-for-korrekta-utbetalningar-fran-valfardssystemen-sou-201959.pdf. Läst 22 januari 2024.
- ^ ”Justifiable: Claiming government benefits to which you are not entitled - Time series Sweden”. World Values Survey. https://www.worldvaluessurvey.org/WVSOnline.jsp?WAVE=6&COUNTRY=875&WAVE=6&COUNTRY=875. Läst 26 januari 2024.
- ^ Nima Sanandaji (2015-06-23). "Scandinavian Unexceptionalism: Culture, Markets and the Failure of Third-Way Socialism". European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform. Läst 2024-01-26.
- ^ NWT Ledarredaktion (4 januari 2022). ”Intervju Hanne Kjöller: Fifflet sliter sönder välfärdssystemen”. Wermlands nya tidning. https://www.nwt.se/2022/01/04/intervju-hanne-kjoller-fifflet-sliter-sonder-valfardssystemen-c9898/. Läst 26 januari 2024.
- ^ Kjöller, Hanne (2021). Handbok för fifflare. Fri tanke. ISBN 9789189139534
- ^ ”Bidragsbrott”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/om-brottsligheten/olika-brottstyper/Bidragsbrott/. Läst 22 januari 2024.
- ^ David Shannon, Klara Hradilova Selin, Johanna Skinnari och Linda Hörnqvist (29 juni 2016). ”Brå Rapport 2016:9 Bedrägeribrottsligheten i Sverige”. Brottsförebyggande rådet. https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-03-16-bedrageribrottsligheten-i-sverige.html. Läst 10 mars 2024.
- ^ Håkan Boström (21 september 2020). ”Identitetsfusket allt allvarligare”. Göteborgsposten. https://www.gp.se/ledare/identitetsfusket-allt-allvarligare.b061ec17-23a5-4276-8680-8edffa1a580b. Läst 10 mars 2024.
- ^ Nuri Kino (28 april 2016). ”Svensk handfallenhet inför identitetsbedrägerier”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/a/zLOpv/svensk-handfallenhet-infor-identitetsbedragerier. Läst 10 mars 2024.
- ^ ”Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke”. Riksrevisionen. 16 oktober 2017. sid. 27. https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2dac6/1518435495051/RiR_2017_23_FOLKBOKF%C3%96RING_ANPASSAD.pdf. Läst 19 maj 2024.
- ^ ”Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll (Medborgarundersökningen)”. Skatteverket. 27 mars 2017. https://www.skatteverket.se/download/18.5c281c7015abecc2e20c3be/1490696241120/Medborgarunders%C3%B6kningen%202016.pdf. Läst 18 maj 2024.
- ^ Eva Jacobsson (21 mars 2013). ”Över 4 000 misstänktes för fusk med bostadsbidrag”. Hem & Hyra. https://www.hemhyra.se/nyheter/over-4-000-misstanktes-for-fusk-med-bostadsbidrag/. Läst 18 maj 2024.
- ^ Richard Aschberg (8 juni 2022). ”M-politikern fick lägenhet – hade bostadsrätt fyra mil från riksdagen”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/toppmoderaten-fick-riksdagslagenhet-hade-hus-och-bostadsratt-pa-varmdo. Läst 18 maj 2024.
- ^ Richard Aschberg (2 november 2022). ”Avslöjar: S-politikernas hemliga upplägg – rätt adress kan säkra miljonarvoden”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/avslojar-s-politikernas-hemliga-upplagg-ratt-adress-sakrar-miljonarvoden. Läst 18 maj 2024.
- ^ "Kritiken mot Juholt avtar inte". Sveriges radios webbplats, 19 januari 2012. Läst 7 januari 2017.
- ^ Anders Humlebo (18 mars 2024). ”Rekord i bidragsfusk bland utlandssvenskar”. Folkbladet. https://www.folkbladet.nu/2024-03-18/rekord-i-bidragsfusk-bland-utlandssvenskar-78d72. Läst 19 maj 2024.
- ^ ”Hundratals registrerade på samma adress – systemet utnyttjas av kriminella”. SVT. 9 december 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/det-har-ar-ett-smorgasbord-for-de-kriminella. Läst 19 maj 2024.
- ^ Dawod, Nivette; Hamid, Urban. ”Sjukskriven man i Sverige är försvarsminister i Irak”. Aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mREgAO/sjukskriven-man-i-sverige-ar-forsvarsminister-i-irak.
- ^ ”Sweden Investigates Iraq Defense Chief for War Crimes and Fraud”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2019/11/26/world/middleeast/iraq-protests-sweden-Najah-al-Shammari.html. Läst 19 maj 2024.
- ^ Alexandra Turku (20 mars 2024). ”Iraks tidigare försvarsminister greps på Arlanda under måndagen”. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet. https://nogo.retriever-info.com/prod?a=91339&d=050802202403206189931&s=50802&sa=2050600&x=937c37c0ab28c9d659a34024f5941d2d&tz=Europe/Stockholm&t=1716096375. Läst 19 maj 2024.