Den mystiska blondinen

Från Wikipedia
Den mystiska blondinen
(The Alphabet Murders)
GenreThriller
Deckare
RegissörFrank Tashlin
ProducentLawrence P. Bachmann
ManusDavid Pursall
Jack Seddon
baserat på Agatha Christies ABC-morden
SkådespelareTony Randall
Anita Ekberg
Robert Morley
OriginalmusikRon Goodwin
ProduktionsbolagMetro-Goldwyn-Mayer
Premiär1965
Speltid90 minuter
LandStorbritannien
SpråkEngelska
IMDb SFDb Elonet

Den mystiska blondinen (engelska: The Alphabet Murders) är en brittisk film från 1965 i regi av Frank Tashlin och med Tony Randall i huvudrollen som Hercule Poirot. Filmen är baserad på romanen ABC-morden av Agatha Christie.

Filmen hade svensk premiär den 21 mars 1966 på biograf Sture i Stockholm.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rollen som Poirot var ursprungligen tänkt för Zero Mostel men filmen försenades på grund av att Agatha Christie motsatte sig manuset. Bland de saker som hon invände mot var avsikten att lägga in en sängkammarscen med Hercule Poirot.[2] Filmen skiljer sig markant från romanen och betonar komedi, regissören Frank Tashlins specialitet. Poirot får pajasaktiga egenskaper, samtidigt som han förblir en briljant detektiv.

Filmen innehåller en okrediterad cameo av Margaret Rutherford som Miss Marple och Stringer Davis som hennes vän Mr Stringer. Paret hade tidigare medverkat i en serie av fyra filmer som karaktärerna som producerades av MGM mellan 1961 och 1964: 4.50 från Paddington, Mord, sa hon, Det är fult att mörda och Snusdosan.[3]

Austin Trevor, som spelar butlern Judson, hade spelat Poirot i tre brittiska filmer i början av 1930-talet: Alibi (1931), Black Coffee (1931) och Tretton vid bordet (1934).

Handling[redigera | redigera wikitext]

Clownen Albert Aachen hittas död och mordvapnet råkar vara en giftpil. När en kvinna vid namn Betty Barnard blir nästa offer misstänker detektiven Hercule Poirot att Sir Carmichael Clarke kan vara i stor fara då mördaren syns välja sina offer i alfabetisk ordning efter deras förnamn.

När Poirot och kapten Hastings undersöker brotten blir en vacker kvinna med ett intressant monogram vid namn Amanda Beatrice Cross i fokus för deras utredning, åtminstone tills Cross avslutar sitt liv genom att hoppa i Themsen.

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Leonard Maltin ger filmen 2 1/2 av 4 stjärnor och kallar den en "udda adaption" av Christies bok. Maltin fortsätter med att säga: "Den märkliga rollbesättningen av Randall ... Och lite för mycket slapstick gör det här mer till en kuriositet än något annat."[4] TCM kallar Randalls Poirot för "en Kommissarie Clouseau-liknande luffare" och noterar att den andra delen av Rosa Pantern-serien hade blivit väl mottagen året innan.[5] A. H. Weiler från The New York Times avfärdade filmen som "en rutinmässig genomgång av klichéer och ledtrådar".[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Dagens Nyheter, 21 mars 1966, sid. 51
  2. ^ Osborne, Charles (1990). The Life and Crimes of Agatha Christie. Contemporary Books. sid. 116–7. ISBN 9780809241071 
  3. ^ Weiler, A.H. (12 juli 1966). ”The Screen: 'Alphabet Murders' Opens”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1966/07/12/archives/the-screen-alphabet-murders-opensagatha-christie-story-is-treated.html. Läst 20 februari 2020. 
  4. ^ Leonard Maltin (3 September 2013). Leonard Maltin's 2014 Movie Guide. Penguin Publishing Group. sid. n/a. ISBN 978-1-101-60955-2. https://books.google.com/books?id=sfw2AgAAQBAJ 
  5. ^ TCM, The Alphabet Murders
  6. ^ https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1966/07/12/82486741.html?pageNumber=36 The New York Times, July 12, 1966, page 36

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]