Enheten för biobanksforskning

Från Wikipedia

Enheten för biobanksforskning är en biobanksservice som funnits i Västerbottens län sedan mitten av 1980-talet, tidigare under namnet Medicinska biobanken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Grunderna till Medicinska biobanken lades i Norsjö 1986 då projektet Västerbottens hälsoundersökning startades av professor Göran Hallmans vid dåvarande Enheten för näringsforskning vid Umeå universitet. Syftet med hälsoundersökningen, som är världens största i sitt slag, var att stödja mer hälsosamma vardagsvanor och på så sätt påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes.[1] Undersökningen ingår i den större Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS).

Biobanken hämtade sina vävnadsprover från tre olika studier: VIP (Västerbotten Intervention Program), Monica-studien och Mammografiscreeningsprojektet. År 1987 godkände Västerbottens läns landsting att ett extra blodprov, även kallat sparprov, fick tas i samband med landstingets hälsoundersökningar. Alla prover förvarades, anonymiserade genom streckkodsmärkning, på Norrlands universitetssjukhus. Enbart i VIP fanns 2015 prover och/eller enkäter från fler än 115 000 personer.

För att kunna administrera det ökande antalet prover i biobanken, bildades 1988 Stiftelsen Kost och Hälsa. År 1994 övertogs denna arbetsgivande funktion av Stiftelsen Stegen.[2]

Aktuell verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2012 finns en överenskommelse mellan universitetet, landstinget och ansvariga forskare som innebär att landstinget ansvarar för insamling och förvaring av biobanksmaterial. Umeå universitets uppgift är att tillse att biobanks- och annan relaterad forskning kan ske via Enheten för Biobanksforskning (EBF), som koordinerar uttag av registerdata och prover från ett 50-tal provsamlingar.[3]

EBF deltar i arbetet med BBMRI.se, som är en nationell forskningsinfrastruktur för biobanker, och samarbetar internationellt med bland annat WHO-projektet European Investigation into Nutrition and Cancer (EPIC) och flera EU-finansierade projekt.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Lindenius, Erik (2009). Guldgruvan som försvann? [Elektronisk resurs : en mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006]. Medier & kommunikation, 1104-067X ; 14. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Libris 11585959. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25581 

Hallmans, Göran (2014). ”Biobank i framkant”. Västerbotten (Umeå. 1920) 2014:3,: sid. 34-39. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 18045047

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Västerbottens hälsoundersökning”. Västerbottens läns landsting. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305154058/http://www.vll.se/default.aspx?id=24729&refid=24779. Läst 23 februari 2016. 
  2. ^ Lindenius, Erik (2009). Guldgruvan som försvann? En mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006 
  3. ^ ”EBF – organisation”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306041349/http://www.biobank.umu.se/om-enheten/. Läst 23 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]