Esaias Collin
Anders Esaias Collin, född 19 februari 1866 i Gödelöv, död 24 november 1906 i Gävle[1], var en svensk järnvägstjänsteman och författare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Föräldrar var godsförvaltaren Tage och Emma Collin.
Collin erhöll 1895 hedersomnämnande av Svenska Akademien för diktcykeln Ur Arild Ugerups saga och 1895 samma utmärkelse för den episka romancykeln Mickel i Tenhult. Han vann även 1904 akademiens mindre guldmedalj för en samling sonetter.
Han var bror till skulptören Johannes Collin.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Mickel i Tenhult : en rimkrönika anno 1611 : belönad med hedersomnämnande af Svenska Akad. d. 20 dec. 1897. Stockholm: Bonnier. 1898. Libris 21416039. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1644101
- Spelman Hjärts visor och andra dikter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1902. Libris 1726302
- Småstadslif och andra noveller. Stockholm: Schedin. 1905. Libris 1726301
- Marstrandsprästen : en rimmad berättelse från Gyldenlövefejden 1677. Göteborg: Västkustens boktryckeri. 1918. Libris 22523928
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- Svenskt författarlexikon : biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 141. Libris 113133. https://runeberg.org/sfl/1/