Gustaf Borenius

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Gustaf Borenius
Information
Född9 november 1912
Viborg i Viborgs län, Finland
Död17 mars 1988 (75 år)
Gustav Vasa församling i Stockholms län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1934–1972
GradÖverstelöjtnant
ÖvrigtLaborator vid Försvarets forskningsanstalt

Gustaf Einar Borenius, född 9 november 1912[1] i Viborg i Viborgs län, Finland,[2] död 17 mars 1988 i Gustav Vasa församling i Stockholms län,[3] var en svensk militär och försvarsforskare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Borenius tillhörde en gammal finlandssvensk släkt. Fadern filosofie doktor Einar Borenius tjänstgjorde vid den nyligen inrättade finländska legationen i Stockholm och sonen kom att växa upp i Djursholm, där han gick i skola. Modern hette Estrid Beyrath. Efter studentexamen blev Gustaf svensk medborgare, varefter han sökte sig till officersyrket.[4]

Gustaf Borenius avlade officersexamen vid Krigsskolan 1934 och utnämndes samma år till fänrik i fortifikationen,[2] där han befordrades till underlöjtnant 1936.[5] Han inträdde 1937 i det nybildade truppslaget ingenjörtrupperna,[6] där han befordrades till löjtnant 1938.[7] Han gick Allmänna fortifikationskursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) 1936–1938 och Högre ingenjörskursen där 1941–1943.[8] År 1940 tjänstgjorde han som löjtnant i Svenska frivilligkårens ingenjörskompani.[4] Han befordrades till kapten 1942,[2] var lärare i hållfasthetslära vid AIHS 1943–1944, lärare i matematik vid AIHS 1951–1952[9] och lärare i matematik och tillämpad mekanik vid Krigshögskolan 1952–1960.[2][10] Han befordrades till major 1954.[2]

Han avlade filosofie kandidatexamen 1947 och filosofie licentiatexamen 1960, varefter han 1960–1977 var laborator vid Försvarets forskningsanstalt. Han avlade 1963 filosofie doktor-examen[2] vid Stockholms universitet med avhandlingen Hit probability in salvos and series.[11] År 1972 inträdde han som överstelöjtnant i ingenjörtruppernas reserv.[2]

Gustaf Borenius invaldes 1955 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[2] Han är gravsatt i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium i Stockholm.[12]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ [a b c d e f g h] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 158. ISBN 91-630-4181-2 .
  3. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  4. ^ [a b] Odelberg, Wilhelm (1988). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 317. 
  5. ^ Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala. 1937. sid. 333. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64198/gupea_2077_64198_1.pdf .
  6. ^ Sveriges statskalender för året 1938. Uppsala. 1938. sid. 340. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64196/gupea_2077_64196_1.pdf .
  7. ^ Sveriges statskalender för året 1939. Uppsala. 1939. sid. 344. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63588/gupea_2077_63588_1.pdf .
  8. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 108, 189. ISBN 91-8718-418-4 .
  9. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 88, 90. ISBN 91-8718-418-4 .
  10. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1960. Uppsala. 1960. sid. 400. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64601/gupea_2077_64601_1.pdf .
  11. ^ Borenius, Gustaf (1963). Hit probability in salvos and series. Stockholm: Almqvist & Wiksell .
  12. ^ Borenius, Gustaf Einar på SvenskaGravar.se
  13. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 17. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64211/gupea_2077_64211_1.pdf .

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Odelberg, Wilhelm (1988). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 317–318. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Borenius&oldid=53935576”