Gustav Hartenstein

Från Wikipedia

Gustav Hartenstein, född den 18 mars 1808 i Plauen, död den 2 februari 1890 i Jena, var en tysk filosof.

Hartenstein studerade filosofi i Leipzig, där han blev privatdocent 1833 och 183659 verkade som professor i filosofi. År 1878 blev han överbibliotekarie i Jena, vilket han förblev till sin död.

Bland hans många skrifter kan nämnas Die Problem und Grundlehren der allgemeinen Metaphysik (1836) och Die Grundbegriffe der ethischen Wissenschaften, i vilka han visar sig som en trogen lärjunge av Herbart.

Genom skarpsinnet i uppfattningen av dennes läror samt genom klarheten i deras framställning inlagt stora förtjänster om denna riktning i filosofin. Dessa skrifter kan med fördel användas som kommentarer till Herbarts ofta svårtydda framställningar.

Liksom han förut utgivit en upplaga av "Kants Werke" (i 10 band, 1838; i 8 bd, 1867), utgav han även efter Herbarts död dennes "Kleinere philosophischen Schriften und Abhandlungen nebst dessen litterarischen Nachlasse" (1841) och "Herbarts sämtliche Werke" (10 band, 1850).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hartenstein, Gustav, 1904–1926.