Heinrich Ernst Schirmer

Från Wikipedia
Heinrich Ernst Schirmer
Född27 augusti 1814[1][2][3]
Leipzig
Död6 december 1887[1][2][3] (73 år)
Giessen
Medborgare iTyskland och Norge
SysselsättningArkitekt[4]
Noterbara verkHamars domkyrka
BarnSophie Schirmer (f. 1843)[5]
Herman Major Schirmer (f. 1845)
Adolf Schirmer (f. 1850)
Utmärkelser
Riddare av Sankt Olavs orden
Redigera Wikidata

Heinrich Ernst Schirmer, född den 27 augusti 1814 i Leipzig, död den 6 september 1887 i Giessen, var en tysk arkitekt, far till Herman Major Schirmer och Adolf Schirmer.

Schirmer studerade i München och Dresden och reste 1838 på inrådan av landskapsmålaren Johan Christian Dahl till Norge. I Kristiania (nuvarande Oslo) blev han anställd vid byggnationen av det kungliga slottet, där han utförde inrednings- och dekoreringsarbeten. Han fick sedan i uppdrag att undersöka Nidarosdomen, gav det första förslaget till dess återställande och ledde restaureringsarbetet 1869–1871.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Gaustads psykiatriska sjukhus.

Schirmer ritade bland annat Gaustads psykiatriska sjukhus, Vestre Akers kyrka, S:t Olavs kyrka och Rikshospitalet i Kristiania, börsen och realskolan i Trondheim m.m. År 1883 återvände han till Tyskland.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schirmer, 1. Heinrich Ernst, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, Heinrich Ernst Schirmer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KulturNav, Heinrich Ernst Schirmer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Norsk kunstnerleksikon, Store norske leksikon, Heinrich Ernst Schirmer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, läst: 13 januari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Liv Jensson, Biografisk skuespillerleksikon : norske, danske og svenske skuespillere på norske scener særlig på 1800-tallet, Universitetsforlaget, 1981, s. 150, ISBN 82-00-05622-8.[källa från Wikidata]