IQ Aurigae
| IQ Aurigae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 19m 00,02846 s[1] |
| Deklination | +33° 44′ 54,2208 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,38[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A0pSi[3] |
| U–B | -0,62[4] |
| B–V | -0,167 ± 0,004[2] |
| Variabeltyp | Alfa2 Canum Venaticorum-variabel[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +28,6[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +13,573[1] mas/år Dek.: -29,028[1] mas/år |
| Parallax () | 7,0526 ± 0,1065[1] |
| Avstånd | 462 ± 7 lå (142 ± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,42[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,95 ± 0,21[7] M☉ |
| Radie | 2,6 ± 0,04[7] R☉ |
| Luminositet | 263[7] L☉ |
| Temperatur | 14 454[7] K |
| Metallicitet | +1,70[8] |
| Vinkelhastighet | 49[7] km/s |
| Ålder | 6,3[9] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 34452, AG+33 495, BD+33 1008, CEL 603, GSC 02394-02026, HIC 24799, HIP 24799, HR 1732, 2MASS J05190003+3344543, PPM 70185, SAO 57884, TD1 4336, TYC 2394-2026-1, uvby98 100034452, IQ Aurigae, Gaia DR3 181233674136088960, Gaia DR2 181233674136088960[10][11] | |
IQ Aurigae är (mest stroligt) en ensam stjärna[9] i mellersta delen av stjärnbilden Kusken. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,38[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,0 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 460 ljusår (ca 142 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 29 km/s.[6]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
IQ Aurigae är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A0pSi[9] och en magnetisk Ap-stjärna. Den har en massa som är ca 4[7] solmassor, en radie som är ca 2,6[7] solradier och har ca 263 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 14 500 K.[4] Den är känd som en kiselstjärna, med en stark linje av enkeljoniserat kisel, och kan också ha underskott av helium eftersom heliumlinjerna är svagare än förväntat.[8]
Stjärnan är en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, som sträcker sig i skenbar magnitud från 5,35 ner till 5,43 med en rotationsmodulerad period på 2,4660 dygn.[5] Den är en källa till röntgenstrålning med en hög styrka på 4 × 1029 erg/s, vilket kan orsakas av en kombination av stötar i stjärnvinden och magnetisk återkoppling som sker långt ovanför stjärnytan. Stjärnan har observerats med utbrott, under vilket röntgenstrålningen steg till 3,2 × 1031 erg/s.[9]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, IQ Aurigae, 28 januari 2023..
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
- ^ Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
- ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV Data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ [a b] Samus', N. N; et al. (2017), "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1", Astronomy Reports, 61 (1): 80, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
- ^ [a b] Gontcharov, G. A. (November 2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065, S2CID 119231169.
- ^ [a b c d e f g h i] North, P. (June 1998), "Do SI stars undergo any rotational braking?", Astronomy and Astrophysics, 334: 181–187, arXiv:astro-ph/9802286, Bibcode:1998A&A...334..181N.
- ^ [a b] Tomley, L. J.; et al. (December 1970), "A spectroscopic analysis of the silicon star HD 34452.", Astronomy and Astrophysics, 9: 380–391, Bibcode:1970A&A.....9..380T.
- ^ [a b c d] Robrade, J.; Schmitt, J. H. M. M. (July 2011), "New X-ray observations of IQ Aurigae and α2 Canum Venaticorum. Probing the magnetically channeled wind shock model in A0p stars", Astronomy & Astrophysics, 531: 11, arXiv:1105.3688, Bibcode:2011A&A...531A..58R, doi:10.1051/0004-6361/201116843, S2CID 119245911, A58.
- ^ IQ Aur (unistra.fr). Hämtad 2023-03-12.
- ^ "IQ Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-08-17.
- ^ Strassmeier, K. G.; Granzer, T.; Weber, M.; Kuschnig, R.; Pigulski, A.; Popowicz, A.; Moffat, A. F.; Wade, G. A.; Zwintz, K.; Handler, G. (December 2020), "BRITE photometry and STELLA spectroscopy of bright stars in Auriga: Rotation, pulsation, orbits, and eclipses", Astronomy & Astrophysics, 644: A104, doi:10.1051/0004-6361/202039310, S2CID 224803974.
