Italiensk sparv

Från Wikipedia
Italiensk sparv
Status i världen: Sårbar[1]
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSparvfinkar
Passeridae
SläktePasser
ArtItaliensk sparv
P. italiae
Vetenskapligt namn
§ Passer italiae
Auktor(Vieillot, 1817)
Synonymer
  • Passer hispaniolensis italiae
  • Passer domesticus italiae
  • Passer domesticus x hispaniolensis

Italiensk sparv[2] (Passer italiae) är en tätting i familjen sparvfinkar som förekommer huvudsakligen i Italien och närliggande områden.[3] Dess taxonomi har varit mycket omdiskuterad och har först nyligen allmänt accepterats som en fullgod art.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Italiensk sparv är en medelstor sparvfink, 14–16 centimeter lång och ett mellanting mellan spansk sparv och gråsparv i utseendet. Huvudet är tecknat som en spansk sparv med kastanjefärgad hätta och halssidor och vita kinder. Undersidan är blekgrå som hos gråsparven och saknar den spanska sparvens grova svarta fläckar.[4] Honan är mycket svår att skilja från de andra arterna.

Hona.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Lätena från italiensk sparv kan vanligen inte skiljas från gråsparvens.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på italienska halvön, Korsika, Sicilien och Kreta.[3] Dess taxonomiska ställning har varit mycket omdiskuterad.[5][6] Tidigare ansågs den vara antingen underart till gråsparv (P. domesticus),[7] spansk sparv (P. hispaniolensis)[8] eller en hybridform mellan de båda.[9] Studier från 2011 visar faktiskt att italiae troligen uppstod genom hybridisering, men att den är reproduktivt isolerad från båda arter.[10] Efter det betraktas nu italiensk sparv allt oftare som egen art.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Italiensk sparv förekommer liksom gråsparv nära människan i byar, städer och jordbruksområden. I de flesta städer i Italien delar den miljöer med pilfinken.[11][12] Den lever av frön men också insekter.[13][14] Äggen är identiska med gråsparvens. Den lägger två till åtta ägg, i genomsnitt 5,2.[15]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Italienska sparven minskar kraftigt i antal, av oklar anledning. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför sedan 2017 arten som sårbar (VU).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 4,2 och 6,9 miljoner par.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2023 Passer italiae . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 10 december 2023.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Töpfer, Till (2006). ”The taxonomic status of the Italian Sparrow – Passer italiae (Vieillot 1817): Speciation by stabilised hybridisation? A critical analysis” (PDF, endast abstract). Zootaxa 1325: sid. 117–145. ISSN 1175-5334. http://www.mapress.com/zootaxa/2006f/z01325p145f.pdf. 
  6. ^ Gill, Victoria. ”Italian sparrow joins family as a new species”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/nature/14947902. Läst 19 september 2011. 
  7. ^ Snow, David; Perrins, Christopher M., editors (1998). The Birds of the Western Palearctic. "I–II" (Concise). New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-854099-X 
  8. ^ Summers-Smith, J. Denis (1988). The Sparrows: a Study of the Genus Passer. illustrated by Robert Gillmor. Calton, Staffs, England: T. & A. D. Poyser. ISBN 0-85661-048-8 
  9. ^ Stephan, B. (1986). ”Die Evolutionstheorie und der taxonomische Status des Italiensperlings” (på tyska). Mitteilungen aus dem Zoologischen Museum in Berlin 62. 
  10. ^ Hermansen, Jo S.; Sæther, Stein A.; Elgvin, Tore O.; Borge, Thomas; Hjelle, Elin; Sætre, Glenn-Peter (september 2011). ”Hybrid speciation in sparrows I: phenotypic intermediacy, genetic admixture and barriers to gene flow”. Molecular Ecology 20 (18): sid. 3812–3822. doi:10.1111/j.1365-294X.2011.05183.x. 
  11. ^ Giglioli, Henry (1865). ”Notes on the Birds observed at Pisa and in its Neighbourhood during the Winter, Spring, and Summer of 1864”. The Ibis 1: sid. 50–63. doi:10.1111/j.1474-919x.1865.tb05751.x. http://biodiversitylibrary.org/page/31142583. 
  12. ^ Wallis, H. M. (1887). ”Notes upon the Northern Limit of the Italian Sparrow (Passer italiae)”. The Ibis 5 (4): sid. 454–455. doi:10.1111/j.1474-919x.1887.tb06627.x. http://www.biodiversitylibrary.org/page/8521966. 
  13. ^ Picaglia, L. (1889). ”Elenco degli ucceli Modenese (Continuazione)” (på italienska). Atti della Società dei naturalisti e matematici di Modena VIII. https://books.google.com/?id=bkoXAAAAYAAJ&lpg=RA2-PA81&dq=passer+italiae&pg=RA2-PA21#v=onepage&q=passer%20italiae&f=false. Läst 20 april 2010. 
  14. ^ Dinetti, Marco (2008). ”I passeri Passer spp.: da "problematici" a specie di interesse conservazionistico” (på italienska). Avocetta 32: sid. 61–68. Arkiverad från originalet den 5 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100505141127/http://www.ciso-coi.org/avoxvol32.htm. Läst 20 april 2010. 
  15. ^ Anderson, Ted R. (2006). Biology of the Ubiquitous House Sparrow: from Genes to Populations. Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-530411-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]