Johannes Friedrich (gammalkatolik)
Johannes Friedrich | |
Född | 5 maj 1836 eller 5 juni 1836[1] Poxdorf, Tyskland |
---|---|
Död | 19 augusti 1917[1] München |
Medborgare i | Kungariket Bayern |
Utbildad vid | Münchens universitet |
Sysselsättning | Författare, teolog, historiker[2] |
Arbetsgivare | Münchens universitet |
Redigera Wikidata |
Johannes (eller Johann) Friedrich, född den 5 maj 1836, död den 19 augusti 1917, var en tysk, ursprungligen romersk-katolsk, teolog.
Friedrich blev extra ordinarie professor i kyrkohistoria i München 1865. På Vatikankonciliet 1870 tillhörde Friedrich oppositionen mot ofelbarhetsdogmen och blev 1871 exkommunicerad.
Friedrich blev sedan en av gammalkatolikernas ledare och utgav bland annat Kirchengeschichte Deutschlands (2 band, 1867-69), Tagebuch, während des Vatikanischen Konzils geführt (1871), Geschichte des Vatikanischen Konzils (3 band, 1877-87), Ignaz von Döllinger (3 band, 1899-1901).
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Friedrich, Johann i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
|