Julius Cohnheim

Julius Cohnheim
	Julius Cohnheim
Född	20 juli 1839; Demmin, Tyskland
Död	15 augusti 1884 (45 år); Leipzig
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Philipps-Universität Marburg; Humboldt-Universität zu Berlin; Greifswalds universitet; Würzburgs universitet
Sysselsättning	Läkare, patolog, universitetslärare, anatom
Arbetsgivare	Leipzigs universitet; Kiels universitet; Universitetet i Wrocław
Maka	Martha Cohnheim
Barn	Otto Kestner (f. 1873)
	Redigera Wikidata

Julius Friedrich Cohnheim, född 20 juli 1839 i Demmin, död 15 augusti 1884 i Leipzig, var en tysk läkare. Han var far till Otto Cohnheim, som senare antog namnet Kestner. ^[4]

Cohnheim blev 1861 medicine doktor i Berlin och 1864 assistent vid Rudolf Virchows institut där. Där ägnade han sig till en början åt fysiologisk-kemiska arbeten, men övergick snart till anatomin och behandlade frågor både inom den normala och den patologiska anatomin. I sin avhandling Über die Endigung der sensiblen Nerven in der Hornhaut ("Virchows archiv", 1867) redogjorde han bland annat för sin metod att med guldklorid färga nervtrådarna i mikroskopiska preparat. Samma år utkom i "Virchows archiv" Cohnheims berömda undersökning Über Entzündung und Eiterung, i vilken han visade, att vid varbildning de vita blodkropparna genom sina självständiga rörelser utpasserar från blodkärlen till den omgivande vävnaden - en upptäckt, som framkallade en verklig revolution inom den allmänna patologin.

Från denna tidpunkt ägnade Cohnheim sina krafter uteslutande åt den experimentella patologin och blev dess främste företrädare. Han blev 1868 professor i patologisk anatomi och allmän patologi i Kiel, flyttade 1872 till enahanda befattning i Breslau och övertog 1878 lärostolen i patologisk anatomi i Leipzig. Under sin vistelse i Breslau utgav han del I av sina mästerliga Vorlesungen über allgemeine Pathologie (1877; del II 1880; ny upplaga 1882). Cohnheim var även en framstående akademisk lärare och fick många lärjungar, såväl från Tyskland som från utlandet. Hans Gesammelte Abhandlungen utgavs 1885 av Ernst Leberecht Wagner.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Proleksis enciklopedija, Julius Cohnheim.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Julius Cohnheim.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Конгейм Юлиус Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Cohnheim, Julius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)

[8005f5a3fb09fc5c3b69eb9c3eedb84abc02e341-1] [a b] Proleksis enciklopedija, Julius Cohnheim.^{[källa från Wikidata]}

[ffa844fc3ba1e2995f4d0031e8fcdb9d2e0ed165-2] [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Julius Cohnheim.^{[källa från Wikidata]}

[b196d78eda18dd08d829a91ae8c90ccc5dcc5fbf-3] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Конгейм Юлиус Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

[1]

[2]

[3]

[4]