Maktlekar
Maktlekar är lekar som handlar om maktkamp och ibland påminner om ritualer. Dessa har ofta inslag av våld, där deltagare blir bestraffade av övriga deltagare.
Lekarna som förekommer bland barn och tonåringar har uppmärksammats i svensk media och kritiserats för att vara kränkande och farliga.[1] Skolverket i Sverige har dragit slutsatsen att lekar med inslag av våld eller andra kränkningar bör motarbetas inom ramen för skolornas arbete mot kränkningar och trakasserier.[2] Skolverket anser att nuvarande (läst 2013) svensk lagstiftning täcker in lekar med inslag av våld och kränkningar.[2]
Exempel på maktlekar[redigera | redigera wikitext]
 |
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Lekarna kräver någon form av källa. Lekar som inte förses med fotnot kan raderas. (2022-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Burkleken[redigera | redigera wikitext]
En grupp personer sparkar en burk mellan sig. Om den går mellan benen på någon får alla de andra misshandla personen.
Böghögen[redigera | redigera wikitext]
Så kallad "böghög" innebär att en person ligger ned och flera andra personer slänger sig ovanpå.[1] Leken inleds med att någon faller eller blir fälld.[1] Den förekommer även i sportsammanhang som kollektivt firande av mål eller seger. Personen underst riskerar att bli svårt klämd.[1]
Hålla andan[redigera | redigera wikitext]
Deltagarna håller andan och den som först börjar andas igen blir slagen.[1]
Kasta gris[redigera | redigera wikitext]
Ett tillägg till traditionella regler är att den som förlorar (blir gris) tvingas stå på alla fyra och bli sparkad av övriga deltagare.[1]
Kronan[redigera | redigera wikitext]
Också kallad: Blodknoge, blodpeng, Blodkrona. En grupp med barn sitter runt ett bord, de snurrar en femma på bordet och sedan skall alla snärta till den så fort de kan. Den siste att röra pengen förlorar och sätter knogarna mot bordet, sedan får alla andra, en efter en, skjuta femman så hårt de kan mot förlorarens knogar.
Nadish/slavleken[redigera | redigera wikitext]
En kung utses medan övriga blir slavar.[1] Slavarna måste sedan utföra tjänster åt kungen för att inte bli slagna eller utstötta.[1] Tjänsterna kan bestå i alltifrån att hämta något till att kränka någon eller stjäla någonting.[1]
Ryckleken[redigera | redigera wikitext]
Någon slänger upp handen framför ansiktet på en person. Om den utsatta personer rycker till kan den andra personen utdela knytnävslag.
Ryska posten[redigera | redigera wikitext]
Deltagarna utsätts för fysiska utmaningar som att krama eller kyssa någon. I en nyvariant av leken förekommer även penetrering.[1] 2010 tvingades en flicka uppsöka sjukhus efter att ha blivit penetrerad flera gånger i leken.[1]
Suddgummibögen[redigera | redigera wikitext]
Ett så kallat "bögtest" som går ut på att handen suddas med ett suddgummi tills den börjar blöda.[1] Den som gråter eller avbryter blir retad och kallad bög.[1]
Strypleken[redigera | redigera wikitext]
En deltagare ser till att en annan svimmar.[1] Sedan kan den avsvimmade personen väckas med en örfil.[1] Kortfilmen Meme pas mort i regi av Claudine Natkin demonstrerar hur det kan gå till. Se även strypsex.
Utmaningen[redigera | redigera wikitext]
Ledaren i kompisgänget beordrar övriga till att utföra en aktion som kan bestå i att kasta sten på en ordningsvakt.[1] Den som drar sig ur riskerar att bli slagen av övriga i gänget.[1]
Viking eller nåd[redigera | redigera wikitext]
Två personer slår på varandra hårdare och hårdare tills någon ger upp och ber om nåd.[1]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] ”Så farliga är lekarna i den nya hårda skolan”. Expressen. 18 augusti 2010. http://www.expressen.se/nyheter/sa-farliga-ar-lekarna-i-den-nya-harda-skolan/. Läst 18 april 2013.
- ^ [a b] Skolverket (26 februari 2013). ”Maktlekar bör hanteras som andra kränkningar”. Pressmeddelande. Läst 18 april 2013. Arkiverad från originalet den 1 mars 2013.