N439K

Från Wikipedia
Coronavirus

sars-cov-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Olika coronavirus
HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter)
Covid-19
Pandemin (Europa · Finland · Danmark · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid
Egenskaper
Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos
Motåtgärder
Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen
Internationellt
EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)

N439K är en mutation som finns i sars-cov-2, viruset som orsakar sjukdomen covid-19. Mutation upptäcktes för första gången under våren 2020 i Skottland där den tros ha uppstått.[1] Mutationen försvann sedan under nedstängningen av landet och påträffades därefter i Rumänien, Norge, Schweiz, Irland, Belgien, Tyskland och Storbritannien.[2] Mutationen delar inga egenskaper med mutationen som fanns i Kluster 5 som drabbade minkar i Danmark och har inga kopplingar till sars-cov-2 alfa.[3][4] Forskare tror att denna mutation kan leda till att viruset kan bli mer smittsamt än den ursprungliga varianten av sars-cov-2.[5] Eventuellt kan de vaccin som tagits fram mot covid-19 ha sämre effekt på ett virus med denna mutationen.[5][6] [3][7] Denna mutation visar, liksom andra med mutationer i spikproteinet, att denna kan förändras utan att förstöra virusets förmåga att spridas vidare.

En dansk studie redovisar 1624 provtester med denna mutation som mellan den 8 augusti och den 6 december, primärt runt Köpenhamn och Sydjylland och denna mutation står för ungefär tio procent av de analyserade proverna sedan mitten av november 2020.[8][9]

Det ska enligt enligt siffror från databasen Gisaid funnits fyra bekräftade fall i Sverige sedan december 2020 med denna mutationen.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hunt on for future Covid mutations that cause treatments to lose potency” (på engelska). the Guardian. 20 oktober 2020. http://www.theguardian.com/world/2020/oct/20/scientists-on-lookout-for-covid-mutations-which-cause-treatments-to-lose-potency. Läst 23 december 2020. 
  2. ^ editor, Ian Sample Science (20 oktober 2020). ”Hunt on for future Covid mutations that cause treatments to lose potency” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2020/oct/20/scientists-on-lookout-for-covid-mutations-which-cause-treatments-to-lose-potency. Läst 23 december 2020. 
  3. ^ [a b] ”Coronavirus strain that can be less susceptible to vaccine found in Denmark — agency”. TASS. https://tass.com/world/1238695. Läst 23 december 2020. 
  4. ^ name. ”Beskrivelse af covid-19-variant N439K” (på danska). www.ssi.dk. https://www.ssi.dk/aktuelt/nyheder/2020/beskrivelse-af-covid-19-variant-n439k. Läst 23 december 2020. 
  5. ^ [a b] ”N439K mutation of SARS-CoV-2 may be more infectious and antibody resistant than Wuhan strain” (på engelska). News-Medical.net. 27 november 2020. https://www.news-medical.net/news/20201127/N439K-mutation-of-SARS-CoV-2-may-be-more-infectious-and-antibody-resistant-than-Wuhan-strain.aspx. Läst 23 december 2020. 
  6. ^ TT (22 december 2020). ”Ny virusmutation oroar i Danmark”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ny-virusmutation-oroar-i-danmark. Läst 23 december 2020. 
  7. ^ Weisblum, Yiska; Schmidt, Fabian; Zhang, Fengwen; DaSilva, Justin; Poston, Daniel; Lorenzi, Julio C. C. (2020-07-22). ”Escape from neutralizing antibodies by SARS-CoV-2 spike protein variants” (på engelska). bioRxiv: sid. 2020.07.21.214759. doi:10.1101/2020.07.21.214759. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.07.21.214759v1. Läst 23 december 2020. 
  8. ^ ”Danmark undersöker motståndskraftigt virus”. www.folkbladet.nu. 22 december 2020. https://www.folkbladet.nu/2020-12-22/danmark-undersoker-motstandskraftigt-virus. Läst 23 december 2020. 
  9. ^ ”Ny virusmutation oroar i Danmark – tecken på att vaccinet inte är lika effektivt”. DN.SE. 22 december 2020. https://www.dn.se/varlden/ny-virusmutation-oroar-i-danmark-tecken-pa-att-vaccinet-inte-lika-effektivt/. Läst 23 december 2020. 
  10. ^ ”Fyra fall av muterat virus i Sverige”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/fyra-fall-av-muterat-virus-upptackt-i-sverige/. Läst 26 december 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]