Peder Magnusson Brahe

Peder Bragde
Peder Bragde
	Titlar
	Väpnare
	Riddare
	Svenskt riksråd
	Häradshövding i Oppunda härad
Tidsperiod	1480-talet
	Personfakta
Personnamn	Peder Magnusson Brahe
Född	danska Halland
Död	mellan 1505 och 1508;
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Braheätten
Sätesgård	Tärnö, Nyköpings kommun
Far	Magnus Laurentsson
Mor	Johanna Torkildsdotter Brahe
	Familj
Make/maka	Öllegård Turesdotter
Barn	Joakim Brahe
	Heraldiskt vapen
	;

Peder Magnusson Brahe (kallade sig själv Bragde), omtalad första gången 1482 och död mellan 1505 och 1508, var en svensk riddare och riksråd samt under 1480-talet häradshövding i Oppunda härad. Han var son till Magnus Laurentsson och Johanna Torkildsdotter Brahe, och föddes i danska Halland. Peder antog moderns ättenamn men däremot sin fars vapen, och blev stamfader för den svenska grenen av Braheätten. Han gifte sig 1481 med Öllegård Turesdotter (Svarte skåning).

Peder ärvde gården Tärnö, Nyköpings kommun i Oppunda härad av sin barnlöse styvfar Knut Karlsson (Örnefot) till Tärna, och använde den som sin sätesgård.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Peder Magnusson Brahe var son till Magnus Laurentsson och Johanna Torkildsdotter Brahe. Han var från 1482 till 1487 häradshövding i Oppunda härad och blev 1487 väpnare. Brahe deltog i mötet i Stockholm 1499, då rådet och ständerna korade prins Kristian till kung i Sverige efter fadern. Han avled mellan 4 januari 1505 och 28 juni 1508.^[1]

Egendom[redigera | redigera wikitext]

Brahe ägde gården Tärna i Husby-Oppunda socken.^[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Peder Brahe gifte sig första gången senast 1481 med Öllegård Turesdotter, dotter till lagmannen Ture Jönsson (Svarte skåning) och Birgitta Henriksdotter (Snackenborg). De fick tillsammans barnen godsägaren Joakim Brahe (död 1520) och Johanna Pedersdotter som var gift med väpnaren Gregers Jepsen Ulfstand.^[1]

Peder Brahe gifte sig andra gången kort före 4 januari 1505 med Cecilia Månsdotter, dotter till riksrådet Magnus Stensson Gren och Gertrud Narvesdotter.^[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 554-555. Libris 10076137

[Elgenstierna_1-1] [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 554-555. Libris 10076137

[1]