Scepter (1617)
| |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Galeon | ||
| Fartygsklass | Regalskepp | ||
| Historik | |||
| Planerad | 1612 | ||
| Byggnadsvarv | Arnö skeppsvarv i Mälaren | ||
| Sjösatt | 1614 | ||
| Öde | kasserad 1640 och sänkt vid Skeppsholmen | ||
| Tekniska data | |||
| Deplacement | 800 ton | ||
| Maskin | Segel | ||
| Besättning | 120 sjömän 200 knektar | ||
| Bestyckning | 36 kanoner | ||
Scepter, med betydelsen Spiran, var ett regalskepp och ett örlogsskepp som ingick i Gustav II Adolfs krigsflotta och tjänade som kungens flaggskepp. Fartyget började byggas på Arnö skeppsvarv i Mälaren 1612. Produktione fortsatte vid Harbovik under 1615. Skeppet stod klart för avsegling från Stockholm 1619. Byggmästaren hette Isbrand Johansson och kom från Holland. Kungen seglade själv med Scepter ett flertal gånger. Besättningen ombord bestod av 120 båtsmän och 200 knektar. Följande citat är från en samtida beskrivning av kungens stora och lilla kajuta:
Skeppet Scepter, på hvilket Gustaf II Adolf och pfaltzgrefven öfverreste till Tyskland på våren 1620, hade den stora kajutan öfverdragen med förgyldt läder på grön botten, himmelen med grönt taft och den lilla kajutan med rödt dubbelt taft, himmel och allt...[1]
Skeppet var under sina mer än tjugo tjänsteår inom svenska flottan inblandad i åtskilliga sjötåg, sjökrig, stormar och grundstötningar. Troligen blev hon kasserad 1640 för att sedan återanvändas som utfyllnad när flottans nya bas skulle byggas vid Skeppsholmen.
Vrakdelar upptäcktes på drygt tre meters djup vid Skeppsholmens kaj sommaren 2017 och genom marinarkeologiska undersökningar har man kunnat fastställa att det sannolikt rör sig om det kungliga regalskeppet Scepter. "Det mesta av vraket kommer ligga kvar där det hittades men det ska grävas mer i vrakområdet och då är vi också med och dokumenterar. Vem vet vad som döljer sig där," sade marinarkeologen och dykaren Jim Hansson i ett pressmeddelande från Sjöhistoriska museet.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
