Specialtecken i morsealfabetet
Då det ursprungliga morsealfabetet bara omfattade bokstäver som användes i engelska språket har specialtecken tillkommit för att representera till exempel bokstäver med diakritiska tecken.
Språkrelaterade specialtecken[redigera | redigera wikitext]
Samuel Morse var amerikan och därför baserades hans alfabet på det engelska språket och saknade många tecken som är mer eller mindre nödvändiga i andra språk, i första hand diakritiska tecken, tillägg som i första hand styr uttalet. Exempel på bokstäver med diakritiska tecken i svenskan är Å, Ä och Ö. Morsekoden för dessa upptas i tabell 4 ovan. Dessa tecken förekommer även i de övriga skandinaviska språken, med den modifikationen att koden för Ä får gälla även för Æ, och koden för Ö får gälla även för Ø med liknande uttal.
Samma koder som för svenskans Ä och Ö används även i estniska, finska och tyska utan förändring.
Lustigt nog kom Ö in även i turkiska språket i samband med att Kemal Atatürk 1923 genomdrev övergång från arabiska skrivtecken till västerländska. Det lär ha berott på att en svensk diplomat i Turkiet vid den tiden var med i den arbetsgrupp som skulle ta fram översättningstabellen från det arabiska till det latinska alfabetet. När man kom till en arabisk bokstav som saknade motsvarighet i engelska alfabetet föreslog svensken Ö, och så blev det.
Å är vi tämligen ensamma om i Skandinavien, men samma kod ━ ━━━ ━━━ ━ ━━━ gäller för à i franska språket.
Här följer ytterligare några språkspecifika tecken, men uppräkningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Dessa morsekoder kan med samma eller annan betydelse förekomma även i andra språk. I språk som använder det kyrilliska alfabetet saknas motsvarighet till våra Å, Ä, Ö, men i stället har dessa teckens morsekoder använts för en del tecken i det kyrilliska alfabetet, som saknar motsvarighet i det latinska alfabetet.
Esperanto[redigera | redigera wikitext]
Ĉ ━━━ ━ ━━━ ━ ━
Ĝ ━━━ ━━━ ━ ━━━ ━
Ĥ ━━━ ━ ━━━ ━━━ ━ (Föråldrad kod)
Ĥ ━━━ ━━━ ━━━ ━━━ (Ny kod)
Ĵ ━ ━━━ ━━━ ━━━ ━
Ŝ ━ ━ ━ ━━━ ━
Ŭ ━ ━ ━━━ ━━━
Franska[redigera | redigera wikitext]
| à, á | ━ ━━━ ━━━ ━ ━━━
| |
| â | ━ ━━━ ━ ━━━
| |
| ç | ━━━ ━ ━━━ ━ ━
|
Har ibland fått representera även ĉ |
| ĉ | ━━━ ━━━ ━ ━━━ ━
| |
| é | ━ ━ ━━━ ━ ━
|
Har ibland fått representera även è och ê |
| è | ━ ━━━ ━ ━ ━━━
| |
| ö | ━━━ ━━━ ━━━ ━
|
Detta är inte svenskt Ö utan "O med trema" |
| . | ━ ━ ━ ━ ━ ━
| |
| ¶ | ━ ━━━ ━ ━━━ ━ ━
|
"Nytt stycke" (alinéa) |
| , | ━ ━━━ ━ ━━━ ━ ━━━
| |
| / | ━━━ ━━━ ━━━ ━━━ ━━━ ━━━
| |
| "Felskrivning" | ━ ━ ━ ━ ━ ━ ━ ━ ━
|
Obs, 9 korta |
| "Passningen upphör" |
━ ━━━ ━ ━ ━━━ ━ ━ ━━━ ━
|
Ibland sammandraget utan teckenmellanrum |
Isländska[redigera | redigera wikitext]
ð━ ━ ━━━ ━━━ ━"Eth" þ━ ━━━ ━━━ ━ ━"Thorn"
Italienska[redigera | redigera wikitext]
Ó ━━━ ━━━ ━━━ ━ (Samma som svenskt Ö.)
Polska[redigera | redigera wikitext]
Ą━ ━━━ ━ ━━━Ć━━━ ━ ━━━ ━ ━ch━━━ ━━━ ━━━ ━━━Ę━ ━ ━━━ ━ ━Ł━ ━━━ ━ ━ ━━━Ń━━━ ━━━ ━ ━━━ ━━━Ó━━━ ━━━ ━━━ ━Ś━ ━ ━ ━━━ ━ ━ ━Ż━━━ ━━━ ━ ━ ━━━Ź━━━ ━━━
Serbiska[redigera | redigera wikitext]
"Narekova" ━ ━━━ ━━━ ━ ━ ━━━ ━━━ ━
Spanska[redigera | redigera wikitext]
Ñ━━━ ━━━ ━ ━━━ ━━━CH━━━ ━━━ ━━━ ━━━¿━ ━ ━━━ ━ ━━━Inleder frågesats som avslutas med ? ¡━━━ ━━━ ━ ━ ━ ━━━Inleder utropsats som avslutas med !
Svenska[redigera | redigera wikitext]
Å━ ━━━ ━━━ ━ ━━━Ä━ ━━━ ━ ━━━Ö━━━ ━━━ ━━━ ━
Tjeckiska & Slovakiska[redigera | redigera wikitext]
Ŝ ━ ━ ━ ━━━ ━
Tyska[redigera | redigera wikitext]
CH━━━ ━━━ ━━━ ━━━
(Ligaturen används sällan nu för tiden,
ersätts med bigrammet━━━ ━ ━━━ ━ ━ ━ ━ ━) ß━ ━ ━ ━━━ ━━━ ━ ━
("dubbel-S" eller "skarpt S." Ersätts numera oftast av SS.) Ü━ ━ ━━━ ━━━
(Transkriberas ibland UE.)
Belarusiska[redigera | redigera wikitext]
Ŭ ━ ━ ━━━ ━━━