Stadsarkitekter i Göteborg
Den första stadsarkitekten i Göteborg var Carl Wilhelm Carlberg. Under perioden 1999–2011 hade inte Göteborg en stadsarkitekt. I november 2011 tillsattes återigen tjänsten och den nuvarande stadsarkitekten är Björn Siesjö.
Först 1804 inrättades formellt stadsarkitekttjänsten i Göteborg. Stadsingenjören fungerade under 1700-talet som både arkitekt och ingenjör, men titulerades stadsarkitekt. Under detta århundrade var medlemmar av familjen Carlberg stadsingenjör/stadsarkitekt; Johan Eberhard 1717–1727, brodern Bengt Wilhelm 1727–1775 och dennes son Carl Wilhelm 1775–1814 som blev Göteborgs förste stadsarkitekt då tjänsten delades upp 1804. Jonas Hagberg var stadsarkitekt 1814–1839. Den tyskskolade Heinrich Kaufmann var vikarierande stadsarkitekt från 1837 och ordinarie från 1846 fram till sin död. Han efterträddes av den förre stadsbyggmästaren Hans Jacob Strömberg. Efter hans bortgång fick stadsbyggmästare August Hansson tillfälligt upprätthålla tjänsten.[1]
Lista[redigera | redigera wikitext]
(Listan är ej komplett)
| Namn | Levnadsår | Stadsarkitekt |
|---|---|---|
| Carl Wilhelm Carlberg | 1745–1814 | 1775–1814 |
| Jonas Hagberg | 1788–1839 | 1814–1839 |
| Justus Friedrich Weinberg[2] | 1770–1832 | ?–? |
| Heinrich Kaufmann[3] | 1800–1861 | 1839–1860 (bitr. 1837–39) |
| Hans Jakob Strömberg | 1821–1872 | 1860–1872 |
| Victor von Gegerfelt | 1817–1915 | 1872–1896 |
| Carl Fahlström | 1854–1920 | 1897–1920 |
| Karl Samuelsson | 1881–1944 | 1921–1944 |
| Sten Branzell | 1893–1959 | 1944–1957 |
| Gerhard Paulson | 1909–1997 | 1957–1975 (t.f. 1957–60) |
| Bengt-Olof Melin | 1919–2006 | 1975–? |
| Ronny Reinholdsson | 1933–2013 | 1984–1988 |
| Gunnar Jansson | 1938– | 1988–1998[4] |
| vakant | 1999–2011 | |
| Björn Siesjö | 1960– | 2012– |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Victor von Gegerfelt : arkitekt i Göteborg : en yrkesman och hans verksamhetsfält 1841-1896, Gun Schönbeck. Västra Frölunda 1991 ISBN 91-628-0404-9, s. 222f
- ^ Samlingar till Göteborgs historia [III] : Christine kyrkas böcker för vigda, födda och döda, Wilhelm Berg, Stockholm 1890-1893, s. 821
- ^ Heinrich Kaufmann, kulturnav.org.
- ^ Göteborgs-Posten, 1999-03-27, s. 58
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Heinrich Kaufmann, kulturnav.org. Läst 25 november 2017.
- Svenskt biografiskt handlexikon
- Nordisk familjebok / Uggleupplagan
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Björn Linn (1988) Sextio namn ur Göteborgs arkitekturhistoria, Göteborg - Årsbok 1988, Arkitekturmuseet, Stockholm, ISSN 0280-2686
- Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Göteborg 1975, s. 53
- Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 172