Upplands runinskrifter 1008
Upplands runinskrifter 1008  | |
 | |
| Signum | U 1008 $ |
|---|---|
| Område | Uppland |
| Placering | Västerberga, ny i Rasbo kyrka |
| Koordinater | 59°57′23″N 17°50′23″Ö / 59.95635°N 17.83984°Ö |
| Tillkomsttid | Vikingatid |
| Ristad av | Vigmund (A); Manne (A); Önjut (A)[1] |
U 1008 är ett vikingatida runstensfragment av ljus gråröd granit i Västerberga, Rasbo socken och Uppsala kommun.[2]
Runsten är i granit, 1,1 m hög, 0,65-0,9 m bred och 0,45 m tjock, dekorerad med slinga och kors, 6-8 cm höga runrester. Denna runsten har ursprungligen stått vid Westerberga där fragmenten legat i husgrunder och förts till kyrkan samt hopsatts år 1926. Runstensfragment som utgör ett stycke av U 1008 hittades i november 1967 och är 45 cm hög, 27 cm bred och 40 cm tjock med slinga och runtecken.[3][4][5]
Inskriften[redigera | redigera wikitext]
Translitterering av runraden:
- [kuni lit · rasa · stain · e]ftiʀ ki---uku · kunu [sino ·] (k)uþ h[ialbi ont en]or[2]
Normalisering till runsvenska:
- Gunni let ræisa stæin æftiʀ Gi[nnla]ugu, konu sina. Guð hialpi and hennaʀ.[2]
Översättning till nusvenska:
- Gunne lät resa stenen efter Gilang, sin hustru. Gud hjälpe henne, ande.[6]
Stenen är rest efter en kvinna av hennes efterlevande make, som är mindre vanligt än tvärtom. Den är ristad troligtvis av samma ristaren, som ristade U 1006 och U 1007 — Manne.[6] Svärdström skriver att runformerna och ornamentala detaljer skiljer sig mellan U 1008 och U 1007.[5] Källström menar att fler stenar kan ingå i samma grupp, som t.ex. Gs 1 och U 1011, och då kan ristaren vara Önjut.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Magnus., Källström, (2007). Mästare och minnesmärken : studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. Stockholms universitet. ISBN 978-91-85445-64-6. OCLC 173691342. http://worldcat.org/oclc/173691342. Läst 9 november 2021
- ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, U 1008 $, 2014
- ^ Fornminnesregistret:
- ^ Fornminnesregistret:
- ^ [a b] Svärdström, Elisabeth (1 juni 1969). ”Runfynd 1968”. Fornvännen 1969(64), s. 297-306 : ill.. https://app.raa.se/open/arkivsok/document?uri=https://pub.raa.se/dokumentation/9883174e-a397-429f-9f8f-cc35002ac3bc. Läst 8 november 2022.
- ^ [a b] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1953-1958). Sveriges runinskrifter. Bd 9, Upplands runinskrifter, del 4. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h01_text_3.pdf