Upplands runinskrifter 895
Upplands runinskrifter 895  | |
 | |
| Signum | U 895 |
|---|---|
| Område | Uppland |
| Placering | nära Hågahögen i Uppsala 59°50′21″N 17°35′09″Ö / 59.83917°N 17.58583°Ö |
| Tillkomsttid | 1000-talet e.Kr. |
| Ristad av | okänd |
Runinskrift U 895 är en runsten som står i närheen av Hågahögen i Uppsala och Uppsala kommun i Uppland.
Stenen[redigera | redigera wikitext]
Runstenen står idag i en hästhage bara några hundra meter norr om Hågahögen i Uppsala. Den har tidigare lagats vid foten, men runorna och ornamentiken är välbevarade. Stenen är korsmärkt och orneringen med flätade bandslingor går i Ringerikestil. Det lär tidigare även ha funnits en informationsskylt av Riksantikvarieämbetet, men bara stolpen till skylten står kvar.
Inskriften[redigera | redigera wikitext]
Inskriften är fördelad över två av stenens ytor. Medan den första delen täcker den stora sidan med en snygg runslinga begränsar sig dedikationen till en enkel, vertikal rad som slutar i ett malteserkors.
Inskriften i runor[1][redigera | redigera wikitext]
- (sida A) ᛏᛅᚾ᛫ᚢᚴ᛫ᛋᚴᛅᛚᛁ᛫ᚢᚴ᛫ᛒᛁᛅᚱᚾ᛫ᛚᛁᛏᚢ᛫ᚱᛁᛋᛅ᛫ᛋᛏᛅᛁᚾ
- (sida B) ᛅᛏ᛫ᛒᚭᚱᚠᛅᛋᛏ᛫ᚠᛅᚦᚢᛁ
Inskriften i translitterering[redigera | redigera wikitext]
- (sida A) tan uk skali uk biarn litu risa stain
- (sida B) at borfast faþui
Inskriften i översättning[2][redigera | redigera wikitext]
- "Danr och Skalli och Björn lät resa sten
- efter Borgfast, fader."
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Unicode-stöd för runor behövs i din webbläsare
- ^ Samnordisk runtextdatabas
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
Peringskiöld, Johan (1719). Monumenta Ullerakerensia cum Upsalia Nova illvstrata, eller: Vlleråkers häradz minnings-merken, med Nya Vpsala, vti Vplands första del Thiundaland. Stockholm: Johan Laurentius Horrn. sid. 325 f.
Jansson, Sven B. F. (1943). ”Ytterligare några nyfunna runinskrifter”. Fornvännen (Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien): sid. 313. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_309.
Wessén, Elias; Sven B. F. Jansson (1951). Upplands runinskrifter. 3. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. sid. 604