Stereotyphot

Stereotyphot är upplevelsen av ångest eller oro i en situation där en person riskerar att bekräfta en negativ stereotyp om sin egna sociala grupp. Psykologen Claude Steele och hans kollegor var de första att beskriva fenomenet. Stereotyphot har visat sig försämra prestationsförmågan hos individer som tillhör grupper med negativa stereotyper. Det kan till exempel sänka resultaten hos afroamerikaner som gör SAT-testet som används som intagningsprov till college i USA, på grund av stereotypen att afroamerikaner är mindre intelligenta än andra etniska grupper. Sedan begreppet introducerades inom vetenskaplig litteratur 1995 har det blivit ett av de mest studerade ämnena inom socialpsykologin.

Stereotyphot är potentiellt en deltagande faktor till skillnader mellan etniska grupper och mellan kvinnor och män vad gäller akademisk prestation. Det inskränker sig emellertid inte endast till sådana skillnader, utan kan inträffa i vilket sammanhang som helst när en individs prestation kan bekräfta en negativ stereotyp. Stereotyphot anses uppkomma från den bestämda situationen snarare än från individens personlighetsdrag. Eftersom de flesta människor har åtminstone en social identitet med negativa stereotyper är de flesta sårbara för mekanismen i situationer där stereotypen är relevant. Miljöfaktorer som ökar risken för stereotyphot är uppgiftens svårighetsgrad, individens trosföreställning om att uppgiften mäter deras förmåga och den negativa stereotypens relevans för uppgiften. Människor uppvisar starkare drag av stereotyphot när de gärna vill prestera bra, identifierar sig starkt med den stereotypiserade gruppen eller förväntar sig att bli diskriminerade på grund av den negativa stereotypen. Upprepade erfarenheter av stereotyphot kan leda till en ond cirkel med försämrat självförtroende, sämre prestationsförmåga och förlorat intresse som konsekvenser.

Påverkan på prestationsförmåga

Claude Steele och Joshua Aronson utförde i början av 1990-talet de första experimenten som påvisade att stereotyphot kan försämra intellektuell prestationsförmåga. I testet använde de amerikanske collegestudenter av afrikanskt respektive europeiskt ursprung. Studenterna fick utföra en komplicerad språklig del av testet Graduate Record Examinations. Som man kunde förvänta sig av det nationella genomsnittet presterade de afroamerikanska studenterna sämre än de europeiskamerikanska. I ett uppföljande experiment ändrade Steele och Aronson på testets instruktioner så att deltagarna inte längre trodde att det mätte deras intellektuella prestationsförmåga korrekt. Denna förändring minskade gapet mellan de två grupperna. Steele och Aronson drog slutsatsen att förändringarna av testets instruktioner gjorde de afroamerikanska studenterna mindre oroliga över att bekräfta en negativ stereotyp om sin grupp. Ytterligare stöd av slutsatsen gavs av att de afroamerikanska studenter som trodde att testet mätte deras intelligens också tänkte mer på de negativa stereotyper som var associerade till deras grupp. Detta mätte Steele och Aronson genom ett ordtest där studenterna fick komplettera halvutskrivna ord. De såg att de afroamerikanska studenter som trodde att testet mätte deras intelligens var mer benägna att komplettera ord på ett sätt som var associerat till de negativa stereotyperna i fråga (till exempel blev __mb "dumb" snarare än "numb").

Det finns över 300 vetenskapliga artiklar om steretyphotets påverkan på prestationsförmågan, inom en mängd områden. En studie av schackspelare har exempelvis visat att kvinnliga spelare spelade sämre när de i förväg fick veta att de skulle möta en manlig motståndare. Kvinnliga spelare som fick veta att de skulle möta en kvinnlig motståndare presterade dock som förväntat mot bakgrund av deras tidigare observerade skicklighet. Blotta närvaron av andra människor kan framkalla stereotyphot. I ett experiment fick kvinnor som utförde ett matematiskt test rätt på 70 procent av frågorna när två andra kvinnor deltog. De kvinnor som utförde samma test där två andra män deltog fick bara rätt på 55 procent av frågorna. Forskarna Vishal Gupta, Daniel Turban och Nachiket Bhawe har studerat stereotyphot i förhållande till entreprenörskap, en traditionellt mansdominerad verksamhet. I sina studier fann de att stereotyphot kan hämma kvinnors intresse för att bli entreprenörer medan motsatsen gäller för män. När entreprenörskap presenteras som en könsneutral sysselsättning visar emellertid män och kvinnor samma intresse för det. Ytterligare ett experiment involverade ett golfspel som beskrevs som ett test i "naturlig atletisk förmåga" eller "sportlig intelligens". När det beskrevs som ett test i atletisk förmåga presterade europeiskamerikanska studenter sämre, medan afroamerikanska studenter presterade sämre när det beskrevs som intelligensrelaterat.

Överlag tyder studier på att stereotyphot kan uppkomma i alla slags situationer där en individ riskerar att bekräfta en negativ stereotyp. Det kan exempelvis påverka europeiskamerikanska personers atletiska förmåga, såväl som män som får sin förmåga att visa känslor prövad. Stereotyphotet kan variera beroende på vilken gruppidentitet som framhävs i situationen. Asatiskamerikanska kvinnor utsätts exempelvis för stereotypen att de är dåliga på matematik när deras könstillhörighet framhävs, medan de förväntas vara särskilt duktiga på matematik när deras etniska tillhörighet betonas. Individer inom denna grupp fick bättre resultat i matematiska test när deras etniska tillhörighet framhävdes och sämre resultat när könstillhörigheten var det centrala.