Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida
Well-wikipedia2.svg
Thumbtack.pngAnslagstavlan



VisaPrenumereraRedigera
Aktuella diskussioner
Treffpunkt.svg
Diskussioner som behöver fler synpunkter



Visa Prenumerera Redigera Historik Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här sprider vi nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla hur Wikipedia fungerar, dess riktlinjer eller policy.

För mer information, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Om en diskussion passar in på en specifik Wikipediasida så starta den helst på den sidan, men lämna gärna en blänkare här på Bybrunnen. Om du efter ett tag upptäcker att en diskussion egentligen skulle ha passat bättre på en annan sida, flytta gärna diskussionen dit när den har avtagit här men lämna en hänvisning kvar här.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here. If you want to ask for permission to run a bot on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan. Requests relating to unified logins should be made at Wikipedia:Byte av användarnamn.

Jag vill …


Skall jag sluta?[redigera | redigera wikitext]

Nästan en gång per dag kollar jag vilka nya artiklar som kommit. Jag brukar kolla att det finns Wikidatalänk i nya artiklar, mallar och kategorier. Hinner dock inte kolla alla.

Det är fortfarande massor av nya artiklar, mallar och kategorier som skapas varje dag utan Wikidatalänk. Jag har hittills lagt dit en hel del Wikidatalänkar men nu börjar jag tröttna. Vi fullkomligt bombarderas av nya artiklar utan Wikidatalänk. Alla glömmer säkert lägga dit ibland, eller vet inte vad något heter på annat språk. Men det här är tydligen vanligt och ibland står till och med att artikeln är översatt från ett annat språk, men Wikidatalänk saknas. Det verkar som att folk börjat strunta i att språklänka efter att det inte längre blev en del av språkversionen. Risken finns att folk tror att Wikidatalänkarna kommer fram automatiskt om jag alltid finns där och lägger dit. Skall jag sluta med detta (i så fall struntar jag helt i att kolla in vad som är nytt, och fortsätter arbeta med andra artiklar i stället). J 1982 (diskussion) 25 september 2014 kl. 15.14 (CEST)

Det är säkert den nya tekniken som spökar. Själv har jag inte blivit vän med wikidata än så jag lägger fortfarande in interwikilänkar på det gamla manuella sättet eftersom jag tycker mig ha konstaterat att det trots allt fortfarande funkar det med (omvandlas kanske till wikidata på något sätt?). /FredrikT (diskussion) 25 september 2014 kl. 15.25 (CEST)
Jag antar att en robot lägger dit i så fall. Det är hur som helst mycket bättre att lägga dit på gamla sättet än att strunta i det helt, som många tyvärr gör. J 1982 (diskussion) 25 september 2014 kl. 15.26 (CEST)
Som info tittar jag på samtliga (100% och all dagar på året) nya artiklar, och komplettera just med bl.a. wikidatalänk, så om du inte vill fortsätta med detta så blir det gjort i alla fall.Yger (diskussion) 25 september 2014 kl. 16.03 (CEST)
Jag har också sett att en del artiklar har blivit översatta från andra WP, men att det saknas hänvisning till detta i artikeln och att artikeln saknar källor. Begreppet Wikipedia:Wikidatalänk är okänt för mig så det avstår jag från att uttala mig om. Om det är något som är nödvändigt så vore det självklart tacksamt om J 1982 fortsatte med det. --Allexim (diskussion) 25 september 2014 kl. 19.43 (CEST)
Bra Yger, då kan jag fortsätta göra det ibland utan att känna någon press. Det värsta är att om Wikidatalänkarna inte skapas strax efter artikeln-kategorin-mallen kanske de skapas av någon robot på Wikidata och i så fall kan det bli så att två artiklar på olika språk om samma ämne hamnar som olika objekt och det blir mycket arbeta med att sammanfoga objekten så att språken länkar rätt. J 1982 (diskussion) 25 september 2014 kl. 20.47 (CEST)
Jag tycker det känns naturligt att länka interwiki. Det ökar läsbarheten för den som kan flera språk och ger även för mindre språkkunniga en bredare referensram än när artikeln är en ensam artikelö på ett ödsligt hav. Men jag brukar tänka att de artiklar som inte är länkade är skrivna av skribenter som är glada nog att prestera själva artikeln. Och då känns det genast bättre. Deryni (diskussion) 25 september 2014 kl. 21.40 (CEST)
Att Wikidatalänka artiklar skall vara minst lika naturlig del av arbetet som att kategorisera artiklar. J 1982 (diskussion) 25 september 2014 kl. 21.43 (CEST)
Om det håller jag naturligtvis med. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 25 september 2014 kl. 21.44 (CEST)
Sedan finns vissa som tycker bättre om gamla systemet än Wikidata, vilket skulle kunna leda till att vissa som är emot Wikidata medvetet struntar i att skapa Wikidatalänkar. J 1982 (diskussion) 25 september 2014 kl. 21.49 (CEST)
Om kopplingen mellan artikel X på svwp och artikel Y på enwp bara matchar varandra delvis, så är det inte lämpligt med interwiki genom Wikidata. Då bör man använda det gamla systemet istället. Tex låg tidigare Småort och en:Dispersed settlement i samma wikidataobjekt ett tag. De bör de inte göra, då det ena är ett svenskt statistiskt begrepp medan det andra är en landskapstyp. Jag säger inte att det är fel att ha interwiki mellan dem, men då de definitionsmässigt är två helt skilda begrepp, bör de inte länkas genom Wikidata, utan genom den gamla metoden. -- Innocent bystander (diskussion) 26 september 2014 kl. 07.29 (CEST)
Att interwikilänka rätt kan vara svårt. Jag har hittat flera, ganska gamla, artiklar med minst sagt "fantasifull" interwikilänkning som importerats till Wikidata. (Den som jag kommer ihåg på rak arm är Fängelse och Anstalt (kriminalvård) vars wikidatalänkar var omkastade). Det ställer till betydligt mer förtret än avsaknad av wikidatalänkar gör. Att sedan en artikel har en {{Artikelursprung}} eller motsvarande är ingen garanti för att den översatta artikeln handlar om samma sak (ta Subic Bay som exempel). /ℇsquilo 26 september 2014 kl. 14.53 (CEST)
Jag tycker i princip att det nya systemet är bra; men det är svårt att använda. Vidare fungerar det inte alltid, eftersom företeelser ibland har samlats ihop till artiklar enligt litet olika principer på olika wikipedior, vilket då och då gör att man inte har väl avgränsade familjer av artiklar, där alla bör länkas till varandra men ingen bör länkas till någon annan. I sådana fall får man ta till eller komplettera med den äldre sortens länkning. Detta är dock ändå rätt ovanligt; oftast är det inga problem att hitta rätt familj.
Jag önskar att jag med gott samvete kunde rekommendera Allexim att helt enkelt trycka på "Redigera länkar" och sedan följa de självförklarande enkla procedurerna. Det kan jag inte. Det händer litet olika saker vid olika tillfällen, tycker jag att det verkar som; och rätt litet av det är "självförklarande". Får du t. ex. upp en wikidatasida som börjar med begreppets namn på olika språk, så kan du visserligen kanske redigera detta genom att lägga till svensk variant; men det har ingenting med själva länkningen att göra. Den kommer längre ner. Någon gång tror jag att jag fick upp en dialogruta, där jag skulle ange en artikel på något annat språk som skulle ingå i samma familj; men detta har jag inte lyckats upprepa. Jag vet inte om det är jag som trasslar till det för mig, eller om det sker ändringar som ett led i ett pågående utvecklingsarbete.
I vilket fall får jag en liten β-versionskänsla inför det hela; vilket inte fortfarande borde vara fallet. Det brukar dock till sist gå att fixa länkarna. Jörgen B (diskussion) 27 september 2014 kl. 15.25 (CEST)
Är det någon som vet om nya artiklar på Svenskspråkiga Wikipedia patrulleras innan det kollas upp om Wikidatalänk skapats? Jag hoppas inte det. J 1982 (diskussion) 27 september 2014 kl. 16.43 (CEST)
Det får du nog fråga de som patrullerar sidorna men på Wikipedia:Projekt patrullering av nya sidor finns inte ordet "wikidata" med och då kan man inte gärna kräva att det ska kollas när någon patrullerar. Det står däremot om IW-länkar men inget om Wikidata. /Hangsna (diskussion) 27 september 2014 kl. 18.54 (CEST)
Som jag redan skrivit gör jag drygt 80 procent av patrulleringen av nya artiklar av ej etablerade skribenter, och jag jag gör då alltid en wd uppdatering om de inte gjorts tidigare. Jag har 4214 redigeringar på wd alla är skapande av iwlänkar, vilket ger 8-10 per dag, vilket är nära det som behövs, när man räknar bort de länkningar som redan gjorts och de artiklar som inte har någon motsvarighet.Däremot gör jag inte denna insats för nya katergorier som ju inte loggas på den sidan, så där finns ett stort hål.Yger (diskussion) 27 september 2014 kl. 19.28 (CEST)
Kollar du bara icke-etablerade, Yger? Även många etablerade användare struntar i Wikidata, ganska ofta tyvärr. J 1982 (diskussion) 27 september 2014 kl. 20.04 (CEST)

Ikväll hade jag väldiga problem med att få Wikidata att fungera. Något skript tuggade bara på utan att komma någonstans, och till slut var jag tvungen att lägga in iw-länkar på det gamla vanliga sättet. Jag redigerade med en sen Firefox-version.--Paracel63 (diskussion) 1 oktober 2014 kl. 02.14 (CEST)

Eftersom det råder stora oklarheter hos många användare om vad Wikidatalänkar innebär samt vad den nya tekniska lösningen innebär vore det kanske bra att beskriva detta med sökbar förklaringstext. Annars lär det definitivt inte vara fler som använder sig av det. Själv är jag också osäker på vad som exakt åsyftas med begreppet, om det inte bara handlar om länkar till motsvarande artiklar på andra språks Wikipedia-versioner.--Bemland (diskussion) 1 oktober 2014 kl. 04.51 (CEST)
Vi behöver en mall ungefär som Välkomstmallen att lägga på andra sidor, som uppmanar till att språklänka via Wikidata. J 1982 (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 13.09 (CEST)

Bästa bidragen i augusti[redigera | redigera wikitext]

Sjöbyarna och Emanuel Schäfer delade på platsen som som bästa nyskrivna augustiartikel. Sjöbyarna och Emanuel Schäfer delade på platsen som som bästa nyskrivna augustiartikel.
Sjöbyarna och Emanuel Schäfer delade på platsen som som bästa nyskrivna augustiartikel.
Diskoteksbranden i Göteborg och Konflikten i östra Ukraina 2014 delade på platsen som bästa augustiutökning. Diskoteksbranden i Göteborg och Konflikten i östra Ukraina 2014 delade på platsen som bästa augustiutökning.
Diskoteksbranden i Göteborg och Konflikten i östra Ukraina 2014 delade på platsen som bästa augustiutökning.

Sjöbyarna och Emanuel Schäfer delade på platsen som augusti månads bästa nyskrivna artikel. Diskoteksbranden i Göteborg och Konflikten i östra Ukraina 2014 delade på platsen som den bästa artikelutökningen. Vi fortsätter att förnominera artiklar (max två per skribent och avdelning), så att det blir lite färre artiklar att välja bland när det är dags att rösta. För september har vi nominerat 26 nyskrivna och 16 utökade artiklar. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga oktoberhälsningar! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 02.13 (CEST)

Om du vill rösta kan du komma direkt till omröstningen genom att klicka på den här. --Allexim (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 04.24 (CEST)

Omröstning om eventuellt ny huvudsida är påbörjad[redigera | redigera wikitext]

Fram till oktober detta år har flera förslag om förändring av huvudsidan kommit, och nu har en omröstning startat om vilket förslag som är tänkt att ersätta den nuvarande huvudsidan. Vad tycker du? Gör din röst hörd (och se mer information)! Omröstningen pågår till och med den 31 oktober 2014 kl. 23:59:59, och därefter kommer mindre förändringar och putsningar (enligt konsensus) att kunna göras av det vinnande förslaget. Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 18.49 (CEST)

Flera av oss skulle vilja ha en "banner" på Huvudsida, så att vi får fler röstande inför omgörningen. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 18.54 (CEST)
Stöder Jag stöder förslaget! Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 18.59 (CEST)
En "banner" är en jättebra idé. Bara för inloggade eller törs vi till och med fråga vanliga läsare? --Ainali diskussionbidrag 2 oktober 2014 kl. 19.38 (CEST)
Får alla, även oinloggade, rösta, då? Annars känns det ju lite taskigt att bjuda in dem till omröstning om ny huvudsida, när de inte får rösta. /NH 2 oktober 2014 kl. 20.27 (CEST)
Jag är starkt emot röstande (förutom på WP:AAB) på Wikipedia. Alla bör därför inbjudas i diskussionen och det bör som alltid vara så att vi landar i ett konsensus om hur det ska se ut. Det är väl bättre än att vi sitter och räknar och kommer fram till att ett förslag hade 29 röster och ett annat 28. /Hangsna (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 20.54 (CEST)
Jag anser att även oinloggade skall få ha rösträtt i denna fråga. Huvudsidan är ju Wikipedias mest besökta sida. Risken är väl att möjligheten missbrukas genom att en och samma IP-användare röstar under flera olika IP-adresser eller startar om modemet, och därmed får en ny IP-adress samt sedan även röstar under den. Jag anser att omröstningen inte bör brytas då den redan börjat, och har varit planerad ganska länge. Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 22.13 (CEST)
Att "rösta fram" något på Wikipedia behöver enligt mitt sätt att se på det inte betyda att man räknar 29-28. Även på WP:SFFR röstas det men det räknas inte på det sättet. Om det ska (siffer-)röstas så får vi ha samma regler som på WP:AAB för att kunna se till att det blir rättvist (vilket ju är ännu viktigare om det nu ska räknas siffror). /Hangsna (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 22.18 (CEST)
Jag vill säga att jag tycker att det med att byta huvudsida inte enbart kan avgöras genom rösträkning. En "rösträkning" kan vara vägledande, men inte absolut avgörande. Det är också främmande för Wikipedia att avgöra någonting enbart på det sättet och jag tycker det är självklart att man också måste också arbeta utifrån diskussion och konsensus. Oinloggade ip-nummer bör för övrigt inte ha "rösträtt" om man nu kallar det en omröstning anser jag, det fungerar inte i något annat sammanhang och det gör nog inte det i detta heller. Risken är att det slutar i antingen att det missbrukas eller att det uppstår misstankar om missbruk, båda är problem och tråkigheter som vi när vi kan bör göra det bästa för att undvika. Deltagande i "omröstningen" skulle förslagsvis kunna grundas på samma principer som deltagande i sffr eller administratörsval, s.k etablerade användare. Höstblomma (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)
Jag ställer mig helt bakom Höstblommas kloka synpunkter. Processen måste också få ta sin tid. Tostarpadius (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 17.50 (CEST)
Här röstar ett 4 minuter gammalt konto med sin första redigering, det känns inte helt lyckat. /Hangsna (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.19 (CEST)
Vi behöver nog komma överens om omröstningsregler redan nu så att det inte blir bråk sedan när omröstningsperioden avslutas. Jag skulle föredra att inga ip-nummer får rösta och att man måste haft ett konto registrerat före 1 oktober.AlphaZeta (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 19.13 (CEST)
Vem är huvudsidan till för? För oss som redan har skapat konton och vet hur Wikipedia fungerar eller för alla andra (vilket torde vara den största andelen av alla som besöker Wikipedia)? Kanske borde vi inte ha en röstning överhuvudtaget, utan bara framförande av argument? Kanske borde alla alternativen presenteras med en inledning av skaparen, där den motiverar de ändringar som har gjorts så att det går att förstå syftet. Förmodligen har alla förslag kloka tankar och idéer, och kanske är det ett förslag som lånar in ett element av ett annat som blir den mest tilltalande lösningen. --Ainali diskussionbidrag 3 oktober 2014 kl. 21.03 (CEST)

Jag instämmer i AlphaZetas förslag. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 13.17 (CEST)

Även jag. /Hangsna (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 06.48 (CEST)
Stöder Det röstar jag också på Bοⅳⅰе 5 oktober 2014 kl. 08.08 (CEST)
Jag har nu lagt in dessa regler på Portaldiskussion:Huvudsida#Omröstning AlphaZeta (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.56 (CEST)
Ojdå, jag menade ju att jag röstar på Ainalis förslag. Nåväl, det blir nog bra ändå på något sätt. Bοⅰⅵе 6 oktober 2014 kl. 08.24 (CEST)
@Ainali: Jag håller med dig. Många som röstat har nu också kommenterat med argument vid sin röst. Det tillsammans med kommentarerna under förslagen bör också läsas och begrundas. Men det allra bästa förslaget är det som blir genomfört. Vi har sedan 2007/2008 många gånger diskuterat ändringar utan att det blivit något. Det gör mig mer frustrerad än att ett "vinnande" förslag fortfarande har vissa brister.--Paracel63 (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 20.38 (CEST)

Omröstningen pågår alltså hela oktober, men nu är det flera dagar sedan någon gjorde sin röst hörd. Ta chansen att påverka! Tostarpadius (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 16.59 (CEST)

Ska tillbakrullare få flytta utan att lämna omdirigeringar?[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia:Ansökan_om_administrativ_behörighet/Yger har frågan väckts angående huruvida tillbakarullare ska få behörigheten suppressredirect som gör att man kan flytta sidor utan att lämna en omdirigering. (Det kan alltså bara administratörer göra i dagsläget.) Vad tycker vi om det förslaget?

Jag undrar om det finns någon begränsning exempelvis kring antalet redigeringar på en sida för att en sida ska kunna flyttas och omdirigeringen raderas? /Hangsna (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.24 (CEST)

Stöder Jag stöder förslaget till fullo! Definiendum (?) 3 oktober 2014 kl. 18.30 (CEST)
Stöder Tostarpadius (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.37 (CEST)
Hangsna, det du syftar på är begränsningen att Admins inte kan radera sidor som Bybrunnen som har lång historik. Det som hindrar då är bigdelete-rättigheten som admins inte har. Men den är inte aktuell här då ingen sida raderas. Det som händer är snarare att ingen (omdirigerings-)sida skapas. -- Innocent bystander (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.43 (CEST)
Jag tänkte mer på att man ju kan flytta över en omdirigering som då "raderas" om den inte har för mycket historik och väl bara innehåller en omdir. Dock försvinner ju problemet min fråga när man konstaterar att det ju faktiskt inte utförs något raderande av någon sida. /Hangsna (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.48 (CEST)
En Rollback kommer fortfarande inte kunna flytta "över" en omdirigering med historik, lika lite som hn kunde det tidigare. -- Innocent bystander (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.51 (CEST)
Nej, det är jag helt med på, jag bara tänkte att det fanns någon annan begränsning men det behövs ju inte då det inte är frågan om raderande. Tack för svar! /Hangsna (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.54 (CEST)
Det är en bra idé. Jag använder roboten, som inte behöver skapa omdirigeringssidor, för att byta namn på sidor. Ingen vinner på att det finns massvis med omdirigeringssidor som är felstavningar och feltryck och som egentligen inte fyller någon funktion. Nasko (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 19.16 (CEST)
Nu är det väl inte det robotkonton är avsedda för, manuella redigeringar man annars inte hade kunnat göra... --MagnusA 3 oktober 2014 kl. 21.05 (CEST)
Tja, att ladda artikeln i roboten och sedan låta roboten flytta den eller att logga in i webbläsaren med robotens inloggningsuppgifter och göra jobbet är i praktiken samma sak. Nasko (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 21.35 (CEST)
Likafullt blir det en flytt som inte syns i SÄ och som i praktiken ingen kan följa upp och kanske reagera på. Effekten blir att man gör saker i smyg och det är inte det okontroversiella "tråkjobb" som är tanken med botflagga. --MagnusA 4 oktober 2014 kl. 09.09 (CEST)
Jag har svårt att se någon poäng med att tillbakarullare får den rättigheten. Att flytta över en omdirigering med historik vore mycket mer användbart. /ℇsquilo 3 oktober 2014 kl. 20.55 (CEST)
Nej. Raderingar (som flytt utan att lämna något efter sig i praktiken är) har inte något med tillbakarullarrollen att göra. --MagnusA 3 oktober 2014 kl. 20.58 (CEST)
Att flytta en artikel utan att efterlämna en omdirigeringssida är ingen radering. Man byter bara namn på sidans namn (title). När man gör en "vanlig" flytt byter artikeln namn och en ny artikel med det gamla namnet skapas som pekar på den namnbytta artikeln. Hade det skett en radering hade artikelns id ändrats, vilket det inte gör. Nasko (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 21.35 (CEST)
Sidan försvinner från sitt tidigare uppslagsnamn. Det är det jag betraktar som radering även om det inte är det på teknisk databasnivå. I jtillbakarullarrollen ligger att städa undan klotter, inte vara en en Admin Light. Det finns inte konsensus för en Admin Light eller vilken delmängd av behörigheter denne ska ha. Här på sv.wikipedia är det relativt lätt för de flesta att bli administratör så fler nivåer har inte ansetts behöva. --MagnusA 4 oktober 2014 kl. 09.09 (CEST)
Konton med bot-flagga bör endast användas för okontroversiella ändringar. Att ta bort omdirigeringssidor som är felstavningar och feltryck är väldigt kontroversiellt då de inte är till skada på något sätt, men däremot kan hjälpa enstaka läsare att hitta till rätt artikel. Bοⅰⅵе 6 oktober 2014 kl. 08.30 (CEST)
Det är sällan det finns skäl att radera omdirigeringen som skapas vid en flytt (och jag tycker att dessa omdirigeringar alltför ofta raderas redan nu, omdirigeringar gör ingen skada!), och jag ser ingen anledning att ge möjligheten att radera omdirigeringar till användare som inte fått förtroendet att radera artiklar. Jag tycker det verkar som att omdirigeringar ofta raderas i någon form av missriktad perfektionism, där de i själva verket i teorin kunnat komma till användning för någon annan och inte över huvud taget noteras av de som inte behöver dem. Robotkonton bör naturligtvis varken flytta artiklar eller radera dem! /Grillo (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 10.08 (CEST)
Kan väl förtydliga att förslaget har kommit upp med anledningen av den nya praxis som tillkommit om att nya ofärdiga alster flyttas till användarnamnrymden. När det görs, bör det inte skapas några omdirigeringar mellan namnrymder.
Angående robotkonton så har jag själv robotskapat artiklar i användarnamnrymden och sedan flyttat ut dem med robot i huvudnamnrymden. Då var supressredirect oumbärlig.
Själv varken stöder jag eller är emot denna nya praxis, så jag tänker inte uttala mig om den ska kunna tillämpas även av tillbakarullare. Jag bara lade mig i här nu eftersom diskussionen verkar ha börjat hamna på ett helt annat spår. -- Innocent bystander (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 13.07 (CEST)
Ja, det är främst när sidor flyttas mellan namnrymder som funktionen är värdefull. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 13.13 (CEST)
Jag tycker att förslaget låter bra. Själv vet jag inte vad jag personligen skulle ha för nytta av det verktyget, i dagsläget. Jag ser däremot att det kan vara till stor nytta för uppslagsverkets funktion och effektivitet. Jag betraktar inte en sådan här praktisk detalj som admin light mer än vad tillbakarullningsverktyget är.
För egen del har jag sedan länge tagit steget och slutat genomföra redigeringar och projekt som innebär att jag måste påkalla administratörers uppmärksamhet för att få det gjort (även om det skulle vara starkt kvalitativa förbättringar som skulle kunna genomförts). Det är alldeles för tidsödande att sitta och vänta på att någon ska agera på mallar eller BOÅ:s.
Om detta är något som förbättrar Wikipedia, i den mening att uppslagsverket utvecklas effektivare, ser jag ingen mening i försvaret av exakt alla privilegier som särskilt konstruktivt. Eller är adminskapets exklusivitet i alla dess delar något som ska utmärka en skara framför en annan? Jag ser adminskapet som en praktisk funktion snarare än ett ärofullt uppdrag. dnm (d | b) 4 oktober 2014 kl. 14.48 (CEST)
Erfarenheten har visat att denna modell med flytt av "svårartade" alster är helt överlägsen alternativen radering eller övermallning, och jag har fått tack i dessa fall istället för arga diskussionsinlägg/mail (som radering och övermallning ger). Också är det viktigt det är extra vanligt med denna typ av "sneda" alster när elever/studenter fått i uppgift "skriva wikipediaartiklar" (men skriver uppsatser i stället), och där vill vi inte skrämma nya bidragsgivare i onödan. Dock det är inte så frekvent, bara någon artikel i veckan av denna karaktär. Själv skulle jag tycka det vore bra tillbakarullare kunde få denna möjlighet men om det inte är OK, så borde det gå att flytta mellan rymder i all fall, och man sätter en bot på att kolla upp sådan flyttar, och signalera eller sätta radera mall på sådan omdirigeringar, som då kan följas upp av admins.Yger (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 15.32 (CEST)
Tycker också metoden verkar bra. En liten sak jag vill ta upp angående sådana flyttar är att det vore bra om det i samband med flytten läggs in nowiki kring kategorierna. Annars kategoriseras testsidorna/sandlådorna tillsammans med huvudnamnrymdens artiklar. Höstblomma (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 17.55 (CEST)

Har det hänt någon gång att någon har flyttat bort artiklar på detta sätt och sen anmält omdirigeringen som skapas för snabbradering? (Jag försöker utröna hur stort behovet verkligen är, även om jag förstår att man kanske inte gör en sådan flytt om man inte har supressredirect.) /Hangsna (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 18.01 (CEST)

Jag har gjort det flera gånger, på båda hållen. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 18.45 (CEST)
Behovet finns och om fler kan göra det för nya artiklar är det bra. När det kan ske inom namnrymden bör fastställas. Maundwiki (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 21.10 (CEST)
Rent tekniskt kan jag tänka mig att det är svårt att begränsa möjligheten. Däremot kan givetvis missbruk av alla verktyg leda till att de dras in. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 21.21 (CEST)
Teknisk möjlighet och behörighet bör följa varandra då det bara är möjligt. Jag ser inget problem med att tillbakarullare skulle flytta utan omdirigering i de avsedda flytten mellan namnrymder. Däremot förutsätter radering av "onödiga" omdirigeringar à la felstavning omdöme och kännedom om riktlinjer och praxis som inte förväntas av en tillbakarullare. Jag ser risken som mycket stor att någon tillbakarullare kommer att sätta igång med sådan städning. Om saken kan skötas med bot utan behov av extra mallar vore det en mycket bättre lösning. Om tillbakarullare får behörighet att radera vissa omdirigeringar måste de vara fullt på det klara med att de inte har behörighet i de andra fallen. --LPfi (diskussion) 7 oktober 2014 kl. 11.58 (CEST)
Ibland har jag funderat på om inte behörigheten att vara tillbakarullare ges alltför lättvindigt. LPfi:s farhågor späder på den misstanken. Generellt ser jag dock inte varför administratörer skulle vara mer insatta i just detta. Dessutom är det oerhört mycket lättare att ta bort befogenheterna, även om det inte på svwp krävs kvalificerad majoritet för att avsätta en administratör, vilket det gör på dawp. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 18.34 (CEST)
Vi försöker på min disk nu snickra ihop en lösning för att få till en robot som rapporterar när flyttar över namnrymderna sker. -- Innocent bystander (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 19.23 (CEST)


Jag anser att förtroendefrågan när det kommer till adminverktygen primärt handlar om mandatet att skydda uppslagsverket genom åtgärder som blockeringar, låsningar av artiklar och att dölja känslig information (som är mer direkta och användaranknytna åtgärder), sedan kommer radering av artiklar (som är mer långsamma och ej riktade mot användarna). När det gäller det som nu diskuteras ser jag inte var förtroendeaspekten kommer in och varför denna tekniska detalj ska skyddas inom administratörers hägn. Det är en rätt trivial teknisk förmåga vi talar om. En bra lösning kan ju vara att man tänker efter lite mer innan man delar ut tillbakarullningsverktyg ifall man anser att det blir en mer förtroendefull position?

Det som nu diskuteras skulle förbättra Wikipedias funktionssätt, som med dagens strikta uppdelning gör uppslagsverket blir mindre effektivt/mer byråkratiskt, och det helt i onödan (botar eller ej).

Som jag tog upp tidigare har de byråkratiska bitarna gjort att jag helt enkelt avbrutit flera förbättringsarbeten jag gjorde tidigare (exempelvis att förbättra kategorisystemet). Sedan är det även omständig att när artikelflyttar behöver göras ligger någon omdirigering i vägen varför flytten inte kan genomföras. Då måste jag ropa efter hjälp, vilket tar tid, helt i onödan. Det är dessa saker som endast skulle kunna motivera mig till att söka till administratör någon gång, möjligheten att kunna genomföra dessa tekniska frågor. Därför har jag varit intresserad av "admin light"-funktioner då jag inte är intresserad av att kunna blockera användare, låsa artiklar eller radera redigeringar eller artiklar. Jag tror att många känner en liknande känsla.

Det skulle vara bra om man kunde göra lite åtskillnad på dessa punkter. Det finns inget egenvärde i att samla alla tekniska befogenheter på en och samma punkt. Kan vara värt att släppa vissa tekniska detaljer till övriga användare för Wikipedias funkionssätts skull. Vänligen, dnm (d | b) 8 oktober 2014 kl. 21.13 (CEST)

Med den här rättigheten kommer du inte kunna radera omdirigeringar som "ligger i vägen". En del av invändningarna ovan handlar just om att man inte vill tillåta sådant, men det är och skulle komma att fortsätta vara omöjligt. -- Innocent bystander (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 09.05 (CEST)


@Innocent bystander: Det är sant! Men jag valde att problematisera hela biten med de tekniska funktionerna som skulle göra uppslagsverket mindre byråkratiskt och trögarbetat. Den större bilden är då frågan om "admin-light". Jag är övertygad om att mina medwikipedianer skulle kunna hantera de oförargliga funktioner, av slaget jag talar (och flera andra tidigare talat om) om, på ett fullgott sätt. Det har dock visat sig finnas en misstro mot alla wikipedianer som inte är administratörer, varför frågan är en omöjlighet (så har diskussioner förr utfallit) och då blir det svårt att förbättra Wikipedias funktionssätt. Det landar alltid i förtroendefrågan, men man ska inte tro att allt är en fråga om förtroende. Förtroendefrågan handlar trots allt främst om möjligheten att låsa, blockera och möjligheten att dölja. Det vi nu diskuterar kan nästan vem som helst få göra, enligt min mening. Vi kan redan idag flytta artiklar, men det lämnar spår (omdirigeringar) som vi inte kan ta bort om vi vill flytta något annat över en felaktig omdirigering, exempelvis. Det är synd. dnm (d | b) 9 oktober 2014 kl. 10.41 (CEST)
Och därmed kidnappar du tråden till en helt annan diskussion. -- Innocent bystander (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.49 (CEST)
@Innocent bystander: Jag kidnappar inget. Det står vem som helst fritt att svara mina inlägg, vilket du gjorde. Rubriken är "Ska tillbakrullare få flytta utan att lämna omdirigeringar". Det är något jag diskuterar att jag tycker att tillbakarullare ska kunna flytta utan att lämna tillbakarullningar. Egentligen tycker jag att alla ska kunna göra det, att flytta utan att lämna omdirigeringar kvar (det borde gå att välja innan eller under genomförandet av en flytt). Innan jag tog upp det berörde MagnusA "Admin Light"-frågan, och där breddades diskussionen som jag ser det. Jag betraktar alltså det inte som en kidnappning, utan relevanta synpunkter för den målsättning jag uppfattar att somliga i diskussionen har: att underlätta Wikipedias funktionssätt genom att minska ner på byråkratin och krångel. dnm (d | b) 9 oktober 2014 kl. 13.10 (CEST)
supressredirect innebär inte att något raderas. Där har flera ovan fått något helt om bakfoten. Bygga vidare tråden runt något sådant resonemang är meningslöst!
Det finns inte heller någon funktion som tillåter att man raderar vissa typer av sidor (omdirigeringar) men inte andra. Det är därför inte tekniskt möjligt att lägga till något sådan funktion i en potentiell Admin-light. Vill man ha den möjligheten får man gå till utvecklarna. -- Innocent bystander (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 13.34 (CEST)
Med supressredirect är det möjligt att genom två sidflyttar ta bort omdirigeringar som inte har historik. /EnDumEn 12 oktober 2014 kl. 13.39 (CEST)
Att låta vem som helst flytta utan omdirigering är otänkbart. Tänk dig resultatet vad gäller t.ex. orter på Balkan. Tillbakarullare kan förmodas ha ett visst förtroendekapital som de inte vill förbruka, så POV-flytt och vandalism torde inte vara ett problem. Däremot finns risken för omfattande "oproblematiska" åtgärder, som ingen nödvändigtvis håller (läs: behöver hålla) ögonen på nu eller som är jobbiga att ogöra. Om det dessutom behövs många inlägg för att förklara åt användaren att åtgärden är kontroversiell är det lätt något som tar resurser. Poängen med att ha en skild grupp av tillbakarullare är att man skall kunna ge rättigheten också åt folk som inte är alltför förtrogna med praxis eller vars omdöme inte prövats (annat än vad gäller klottersanering).
Flytt över omdirigering, som du tar upp som en annan teknikalitet, skulle i många fall kräva att en administratör städar efteråt, ofta med ny radering, flytt och återskapande. Rätt till sådant som kräver trixande med historiken vill jag verkligen inte dela ut lättvindigt. (Flytt över omdirigering utan historik kan redan nu göras av bekräftade användare.)
--LPfi (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 13.56 (CEST)
Jag har nu låtit Ib gå igenom de senaste 500 sidflyttarna och på denna sida listas nu de flyttar som skedde mellan namnrymder. Jag har justerat den kod som Lsj lagt på min användardisk och är beredd att lämna över den till någon robotägare som är villig att köra den kontinuerligt. -- Innocent bystander (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.49 (CEST)

Jag drar slutsatsen av denna tråd att det inte i nuläget finns stöd för att ändra tillbakarullarnas behörighet. Däremot tycker jag att om vi märker att fler implementerar "Ygers arbetssätt" (att flytta till undersida) och om detta leder till att omdirigeringar mellan namnrymder blir kvar så får vi ta upp detta till diskussion igen. /Hangsna (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 13.53 (CEST)

Användare:HangsnaBot/Flyttar listas nu alla flyttar som görs mellan namnrymder baserat på de 500 senaste flyttarna. Listan uppdateras löpande (genom att kolla 500 senaste och lägga in (eventuella) flyttar mellan namnrymder). Lsj och Innocent bystander är de som ska ha cred för koden. /Hangsna (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 15.42 (CEST)
Mycket, mycket bra!Yger (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.00 (CEST)

Rekord[redigera | redigera wikitext]

I september var det 165 miljoner accesser mot svwp, vilket är rekord och +24% mot för ett år sedan. Det är lika eller lite bättre än för jämförbara siter dock något lägre än för nowp som just nu har ett extra bra flyt. Antalet bidragsgivare har denna sommar (juni, juli, aug) varit något fler än ett år tidigare men förre än för två år sedan. Yger (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 20.02 (CEST)

Wikimedias statistikdomän ([1]) verkar inte kunna nås. Någon som vet varför?--Paracel63 (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.41 (CEST)
Det verkar ha varit en server som var tillfälligt nere, nu ska den vara uppe igen. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 6 oktober 2014 kl. 11.22 (CEST)
Tack för hjälpen med rapporterandet. :-)--Paracel63 (diskussion) 7 oktober 2014 kl. 01.57 (CEST)

Dags att rösta på månadens bästa bild![redigera | redigera wikitext]

Vi har en glädjande trend med allt fler bilder som laddas upp och läggs in på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder. Tyvärr har vi också en mindre rolig trend med allt färre som röstar på månadens bästa nyuppladdade bild. Så låt oss vända den trenden där här månaden. Här finns ett galleri med de nominerade bilder. Passa på och rösta!--ArildV (diskussion) 7 oktober 2014 kl. 15.31 (CEST)

Hej, jag förstår inte hur jag röstar? Jag har gått in på länken där du skrev "rösta här" men ser inte var jag röstar. /Portunes (disk) 7 oktober 2014 kl. 15.59 (CEST)
Hej Portunes,
Man röstar genom att lägga till {{favoritbild|Användarnamn}} vid sin favoritbild i galleriet. --ArildV (diskussion) 7 oktober 2014 kl. 16.12 (CEST)
Tack! Nu funkar det. /Portunes (disk) 7 oktober 2014 kl. 16.18 (CEST)

De nominerade bilderna[redigera | redigera wikitext]

rösta här

Betald redigering[redigera | redigera wikitext]

I våras när detta var uppe var vi emot hårda skrivningar om detta, men i slutändan fattade the Board ett beslut som formellt även gäller här (text se section:Paid contributions without disclosure). Vi har dock hittills aldrig tillämpat det och är som jag uppfattat emot dra det hårt, dvs en sekreterare/marknadsavdelning på ett företag eller institution låter vi skriv om det. Nu har det dock dykt upp en användare som är anställd på ett konsultföretag och betald för att för in info om uppdragsgivarens organisation. Och själv börjar jag undra om vi inte i sådan fall borde tillämpa denna regel (inte vara anonym om du är en konsult betald för att ändra i en uppdragsgivares artiklar). Se Användardiskussion:79.136.103.227.Yger (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 13.54 (CEST)

I det här fallet var det ju frågan om ett helt galet bidrag och därefter några mindre tokiga, men fortfarande raderingsvärda bidrag. Så där tycker jag inte att frågan blir särskilt aktuell. Men generellt sett har Yger rätt: det är högst lämpligt att man a) själv meddelar sin bias, b) åtminstone svarar på tilltal och då berättar vad man har för uppdrag. Eftersom de flesta nykomlingar inte riktigt förstår hur Wikipedia fungerar (varken regler eller systemet med diskussionssidor) tror jag att det vore bra om vi kunde hitta ett bra sätt att hantera det, på samma sätt som med Ygers föredömliga flyttar till undersidor av användarsidorna. En mall? Eller en sida som förklarar det här?//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 14.12 (CEST)
Bra fråga. Nu har vi ju wp:POLICY och wp:NPOV. Kanske behöver någon av dem förtydligas, med typ rubriken "Får du betalt för att skriva?" och lite grundinformation? Annars står ju läsvärda saker här och här.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.31 (CEST)
Jag tycker personligen inte att det är fel eller kontroversiellt att ett företag/organisation skriver om sig själva, så länge det är fakta, källor och korrekt. I princip bör det signeras typ "Janne.betald.konsult". Tyvärr är det ju då andra på WP som tycker att det är fel att skriva om sig själv, och det är där skon klämmer, i min åsikt. Jag ser WP som "fri information", snarare än som "skrivet av obetalda". Men visst när konsulter klantar till det så kan man gärna hålla på reglerna. Just i detta fall undrar jag, lade verkligen skribenten in alla " UnhideWhenUsed=" , "LsdException Locked=" etc? I så fall undrar man ju verkligen vad denna tänker eller sysslar med... och i så fall tror jag inte regel-sidor kommer att läsas eller förstås av sådana. --Janwikifoto (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 17.30 (CEST)
Det enklaste som jag ser det är att man skriver på sina användarsida "jag jobbar som betald konsult för xx", då behöver msn inte signera varje enskild redigering utan var och en kan avgöra när redigeringarna kan vara problematiska. Jag ser som jag då nämmde inget kontroversiellt i beslutet utan tycker skrivningen går bra ihop med de skrivningar som Paravel63 länkar till och som ju funnits länge på svenskspråkiga wikipedia och snarast mildrats något med åren.FBQ (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 17.47 (CEST)
Jag är emot någon regel om att behöva tillkännage att en redigerar mot betalning som ersättning. En bör ha rätt att även vara anonym i detta fall, men de som däremot vill tillkännage det bör naturligtvis heller inte hindras från det. Dessutom resulterar även en sådan regel i ett slags paradox, då det inte ens går att tvinga en att berätta om det (det går ju knappast att spåra huruvida en redigering är betald eller icke-betald). I övrigt anser jag att redigeringar enbart bör bedömas objektivt (efter vad redigeringen faktiskt resulterar i textmässigt), aldrig subjektivt (efter vem som gjorde redigeringen och vederbörandes förhållanden). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.41 (CEST)
@Definiendum: Det är försent, den regeln är redan införd på hela Wikimedia. Frågan är hur vi rent praktiskt ska göra med de användare som får betalt för att redigera. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.48 (CEST)
Angående den här differensen tror jag dock inte att det var användarens avsikt att ställa till det, utan snarare att det var ett oönskat tillägg av VisualEditor. Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 12.09 (CEST)
Det går inte att kontrollera om någon är betald för att redigera men det går att blockera och göra redigeringar ogjorda, vilket leder till en negativ uppmärksamhet som motverkar syftet med redigeringarna. Därmed kan man få betalda redigerare att inse att det är bättre att vara öppna med saken redan från början. Men som sagt, regeln är redan införd.FBQ (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 12.26 (CEST)
"regeln är redan införd"… Nja, det är en viss skillnad mellan att konstatera att WMF lagt till en regel och att vi som lokal gemenskap ska arbeta efter den regeln. Dvs om vi (som uttrycktes i vår lokala omröstning på Bybrunnen i våras[2]) fortfarande tycker att regeln är dum… Så länge WMF inte utövar påtryckningar på oss borde vi ha tolkningsföreträde. Föreställer jag mig.--Paracel63 (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 03.37 (CEST)
Är du helt säker på det? Användarvillkoren är väl regler som alla måste arbeta efter och gäller alla projekt: Sista stycket, första avsnittet "Our Terms of Use? Sen finns det till och med tvingande policys också: 11. Resolutions and Project Policies. Det går att få undantag även från villkoren, men det måste vara skriftligt om jag fattar rätt: 17. Other Terms, första och fjärde stycket. Annars håller jag helt med Definiendum.--LittleGun (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 11.18 (CEST)
OK. Jag är glad så länge ingen tvingar mig att applicera regler som jag avskyr (med ett antal gång på gång påvisade argument). Tack för ordet.--Paracel63 (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)
Den regel som refereras allra först i den här tråden ger möjlighet för svenska Wikipedia att bestämma mildare regler i samma fråga. Jag vet inte om vi har gjort det. Men om vi har gjort det så är det alltså vår egen åsikt som gäller. --Ettrig (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 09.57 (CEST)
Själv har jag kommit till ståndpunkten att vi bör tillämpa den hårdare regeln för att minska riskerna att någon av oss respekterade användare plötsligt för in tveksamma ordval efter att blivit betald av en uppdragsgivare att "fixa till" en artikel. I ett sådant fall fungerar inte våra "kontrollmekanismer" utan en tydlig annonsering att det som sker är betald redigering ser jag inte bara som önskvärt, utan ett måste. På samma sätt finns det ett otrevligt scenario där en grupp bestämmer sig att på konsultbasis sälja "försköningsarbete" av artiklar, även här kommer våra "kontrollmekanismer" fungera dåligt om det sköts skickligt, och vi inte är medvetna över detta förhållande. Däremot att en marknadsavdelning i en organisation skriver in lite skryt, är mer begränsat i sin "risk" och där brukar våra kontrollmekanismer fungera. Vi har visserligen generella skrivningar runt detta men jag skulle gärna vilja se vi blev mer explicita hur vi tillämpar dessa saker på svwp. antingen som en tillämpningsskrivning till det som gäller generella eller som "egna" regler. Att frågan är olustig då det handlar om risker från dåligheter och att vi kanske har lite olik syn bör inte förhindra att vi tar itu med frågan, så tillämpningen inte blir personstyrd, och att vi kan ge tydliga referenser om och när det "bränner till".Yger (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 10.34 (CEST)
Etablerade användare fångas inte särskilt lätt av klottersaneringen, men till exempel jag är intresserad av hur artiklar jag bidragit till utvecklas och kollar ofta upp ändringar också då de gjorts av etablerade användare (ofta lär man sig något nytt). Jag skulle inte tveka att fixa till ett "tveksamt ordval", kanske inte återställa, men försöka förstå vad användaren velat ändra och formulera om det till något icke-tveksamt. Om jag noterar sådant flera gånger skulle jag antagligen ta en titt på redigeringshistoriken. Etablerade användare är alltså inte immuna mot våra kontrollsystem. Jag har också svårt att tänka mig scenariot. Om jag blev anställd för att skriva om ett företag skulle jag se till att uppdragsgivaren förstår att jag inte tänker lägga in reklam. Jag har litet svårt att tänka mig någon bonus över normal timlön för moralfria redigeringar: bonusen borde vara stor och resultatet antagligen sämre. Och om jag tog emot en sådan bonus med avsikt att göra skäl för mig så skulle jag absolut inte berätta om det på Wikipedia, det skulle ju liksom ta bort hela poängen. WMF borde alltså begära handräkning av finsk polis för ett möjligt brott mot ett användaravtal. Jag misstänker att det är svårt att hitta en brottsrubricering som skulle berättiga till brytande av kommunikationshemligheten. Jag hoppas att WMF inte skulle utnyttja eventuell OTRS-kommunikation. --LPfi (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 11.22 (CEST)
Det är nog så att jag är ytterst återhållsam att "bråka" med etablerade användare och låter även sådant passera som jag "vet" är oriktigt/olämpligt. Och med den utgångspunkten är det också sällan jag granskar redigeringar i "mina" artiklar av dem, (mer än att se om jag har något att lära). Men kanske är det så att vi inte är större än att något av mina riskscenarior blev verklighet vi skulle märka detta, och bara då OCH om det blev en kontrovers om vad som tillåts, behöver bekymra oss att utveckla den engelska texten.Yger (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 11.39 (CEST)
Jag fattar inte. Måste vi följa tillägget i användarvillkoren eller inte? (Att det blir svårt att kontrollera, bevisa, civilrättsligt straffa etc är inte detsamma som att det är tillåtet. Dessutom har väl WMF sina tvångsmedel; blockering till exempel).--LittleGun (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 01.00 (CEST)
Jag tror att Ygers kommentarer "ett otrevligt scenario där en grupp bestämmer sig att på konsultbasis sälja 'försköningsarbete', kommer våra 'kontrollmekanismer' fungera dåligt om det sköts skickligt" samt kommentaren "jag är ytterst återhållsam att 'bråka' med etablerade användare" sätter fingret på den viktiga punkten. En etablerad användare ska nog anmäla betalda redigeringar. Däremot är det överlödigt och onödigt arbete att kräva att andra uppger betalda redigeringar. Görs redigeringarna korrekt så är det inga problem, förskönas och friseras det snyggt av en anonym men betald konsult kommer det inte att fångas upp, och klantigt införd reklam kommer ändå att fångas upp, oavsett deklaration om betalning eller ej. Jag tror att engelska wp satte reglen mer av politiska faktorer, än av rent behov. Det är dock fortfarande fascinerande att se så många betald pr-konsulter skriva så mycket reklam-smörja, inte bara på wp, jag undrar bara om de verkligen tror att folk är så dumma. --Janwikifoto (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.40 (CEST)

Katalogreferenser?[redigera | redigera wikitext]

En av veckans nobelprisbelönade personer (Malala Yousafzai) har nu i botten på sin artikel en mängd katalogreferenser. Sådant har man hållit på med ett tag på bland annat enwp och dewp, men jag har inte sett det här på svwp förut. Ska vi ha det här systemet även här? Nu är ett antal av kataloglänkarna röda. Dessutom finns ett antal rödlänkade relaterade kategorier i artikeln.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.23 (CEST)

Förefaller meningslöst, särskilt eftersom Kungl Biblioteket, som främst borde intressera läsare av svwp, inte är medtaget. Jag anser att detta bara förorenar artikeln. Jag lade in en bibliografi med den enda bok av flickan som finns på svenska. Borde räcka. Ha de //--Bulver (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 18.06 (CEST)
Jag gillar kataloger och uppskattar de där länkarna. De är praktiska när man vill avgöra vilken Maria Andersson artikeln handlar om. Att sedan ingen har skrivit om själva katalogerna är synd, men borde inte påverka. Över huvud taget finns det mycket inom databas/auktoriteter som inte finns på svenskspråkiga Wikipedia än. På sikt kommer nog den där informationen snarare finnas med i Wikidata och sedan transkluderas hit för den som vill hitta dem.//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 20.45 (CEST)
Jag instämmer med Hannibal! På lång sikt skall även nästintill alla biografiska artiklar innehålla katalogreferenser, anser jag. Definiendum (?) 10 oktober 2014 kl. 21.15 (CEST)
Instämmer även jag med Hannibal. Det här kommer att bli allt viktigare i framtiden, och kommer också att underlätta botundethåll. Lsj (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)
@Bulver: Jo, Libris är visst med i mallen som används. För att det ska synas i artikeln måste objektet på Wikidata ha fått rätt egenskap och ett värde. Lsj anför ett viktigt argument som jag instämmer i. Ainali diskussionbidrag 10 oktober 2014 kl. 23.38 (CEST)
Tack för input. Jag skulle nog behöva ett helt seminarium för att fatta. Jag la in mallen på August Strindberg och då dyker Libris upp. Varför där men inte för Malala Yousafzai? Och jag begriper inte varför Bibsys länk ger sökträffar medan Libris presenterar namnformer. Ha de // --Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 00.18 (CEST)
Mallen hämtar länkarna från Wikidata (ping @Hannibal: detta transkluderas alltså redan nu). Och Wikidataobjektet för Strindberg har ett Libris-id medan Wikidataobjektet för Malala saknar detta. Ainali diskussionbidrag 11 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)
När jag letar direkt i Libris auktoritetsregister så saknas hon där så det finns inget att hämta. Jag ändrar mig. Detta är ju en klart intressant funktion. //Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 07.10 (CEST)

Jag är förvisso partisk eftersom jag översatte mallen från EnWP och redan från början tänkte att den ska införas i artiklar här. Att det återstår att skapa artiklar om olika auktoriteter (nationalbibliotek och andra liknande organisationer) bör inte vara ett hinder, utan dom artiklarna kommer skapas framöver. Mallen fungerar förutom i biografier även på orter (Nuuk), företag (General Electric), idrottsföreningar (Leksands IF) samt för användare (Användare:Pigsonthewing) som har auktoritets-IDn för att koppla sina redigeringar till aktiviteter på andra håll. Mallen används på över 50 språkversioner av Wikipedia samt ytterligare ungefär 10 projekt, och den gör det inte bara lättare att hålla reda på vem som är vem och vad som är vad här, utan den gör det också lättare att koppla ihop andra referenskataloger och auktoritetsdatabaser. Om den redan från början ska botköras in på alla artiklar som har nånting som finns i mallen eller om den ska rullas ut i sakta mak vet jag inte, men jag är helt klart för att den börjar användas. /Haxpett (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 01.45 (CEST)

Jag tycker det verkar utmärkt och ser inte vad för anledningar vi har till att införa det. Vore väl utmärkt om någon kunde fixa en bot som kunde lägga in det i alla berörda artiklar? - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 08.29 (CEST)
Ja, det vore utmärkt. Jag stöder ett sådant förslag! Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.13 (CEST)
En invändning dock. Mallen heter {{Auktoritetsdata}} medan själva referenserna i mallen benämns "Katalogreferenser". Jag anser att antingen "Auktoritetsdata" eller "Katalogreferenser" (eller någonting annat?) bör användas genomgående, innan ett robotarbete verkställs (roboten bör anropa det faktiska mallnamnet, inte någon mallomdirigering). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.25 (CEST)
Mallen heter Auktoritetsdata eftersom jag tyckte det var en bra översättning av engelskans Template:Authority control, och där länkar ordet till artikeln Authority control som vi saknar översättning/motsvarighet av idag. Vad som står där (Katalogreferenser nu) går att ändra, och diskuterades lite på diskussionssidan för ett tag sen. Det är ingen omdirigering eller liknande, utan det är mest kosmetiskt vad som står där. /Haxpett (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Botinförande av mallen?[redigera | redigera wikitext]

Vad säger gemenskapen om att använda bot för att lägga in {{Auktoritetsdata}} i artiklar? Ska det i så fall göras i alla artiklar där den kan komma till nytta, alla artiklar som har någon matchande property i Wikidata eller ska det vara något annat urval. Den kan användas i biografier, artiklar om orter, företag, organisationer, musikgrupper, idrottsföreningar och förmodligen mer ändå. Tankar och funderingar? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 19.59 (CEST)

Lägger in en brasklapp om att sådant botarbete kan vara ganska knepigt att genomföra rent praktiskt. Var ska mallen ligga och hur lokaliserar man den punkten i varje artikel rent programmeringsmässigt? Alla artiklar följer inte en homogen struktur och det är svårt att först identifiera vilken struktur en godtycklig artikel har och identifierar hur man bäst lägger in mallen i den. -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.08 (CEST)
jag ser det inte moget ännu för ett generellt införande, men att lägga in det på ett lämpligt mindre artikelsortiment tycker jag vore bra. Då kan vi all se hur det "blir". Man kunde ju ta något uppmärksammat sortiment som nobelpristagare.Yger (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.10 (CEST)

Att skriva om valresultat, och var i så fall[redigera | redigera wikitext]

Har hållit på och funderat lite på det här. Alla kommunartiklar visar mandatfördelningen i kommunfullmäktige, samt också lite om vilket parti som var störst i vilket valdistrikt. Samtliga landstingsartiklar visar mandatfördelningen där, och riksdagen visar mandatfördelningen i den artikeln. Men resten av statistiken då? Var ska man lägga in hur kommuner har röstat i riksdags- eller landstingsval? Behövs det? Är det inte lite intressant att se hur en viss kommun (eller varför inte ett län) röstar i val till riksdagen? Jag skulle gärna vilja se just hur kommunerna röster i riksdagsvalen också, och gärna det i kommunartiklarna. Någon annan som har några synpunkter? /Portunes (disk) 11 oktober 2014 kl. 08.12 (CEST)

Något jag gärna skulle se är att på olika partiers artiklar få se kartor över var de har störst och minst andel röstande. Att sedan dra slutsatser som att något parti är störst i norrland, storstadsregioner eller någon annanstans ska man nog vara försiktig med utan källor till just det även om läsarna själva kanske ur en karta kan göra vissa sådana slutsatser. Kanske skulle motsvarande data gå att fixa på något överskådligt sätt för hur olika kommuner har röstat i andra val. Risken jag ser är att det bara blir en massa data som egentligen inte säger så mycket utan andra källor som dragit slutsatser. Men gör gärna något försök för att visa hur du tänkt visa resultaten i en artikel eller på en testsida. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 08.35 (CEST)
Kommunartikeln visar primärt mandatfördelningen i kommunalfullmäktige. Jag ser inte procentsiffror intressant där och även lite tveksam till störst i vilket valdistrikt ens i kommunalvalet. Röstningen i riksdagsvalet är jag närmast negativ till att ha i kommunartikeln. Någonstans har jag sett en egen artikel som visar riksdagsvalet i ett län fördelat per kommun, vilket jag ser som OK. Om det är önskvärt visa mer siffror tycker jag annars det kunde skapas specialartiklar valresultat i xx kommun där man lägger in fullt med siffror inklusive störst i vilket valdistrikt. Och sedan länka till denna specialartikel i kommunartikeln.Yger (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 09.01 (CEST)
Kanske man skulle kunna valresultat i kommuner i de relevanta valkretsartiklarna? /Portunes (disk) 11 oktober 2014 kl. 09.32 (CEST)
Ja det är naturligtvis en möjlighet som måste var helt OK.Yger (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 09.51 (CEST)
För Göteborgs vidkommande inväntar jag statistik från staden, omräknad på primärområdesnivå och alltså inte för valdistrikten, vilket bland övriga nyckeltal ger en intressant och objektiv beskrivning av områdenas socioekonomiska status. //Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 12.23 (CEST)
Jag gillar mycket dina faktarutor i artiklarna om primärområde, och skulle gärna se något motsvarande i Stockholms stadsdelar.Jag skulle kunna tänka mig en speciell infoboxmall för dessa, där man också kunde, om önskvärt, göra faktadelen collapsable, och då passar även valresutlat väl in. Om inte i infoboxmallen går det ju också ha olika avsnitt i artikeln där detta med valaresultat är ett.Yger (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 12.48 (CEST)

Behöver något fixas?[redigera | redigera wikitext]

Har du upptäckt något på Wikipedia som "någon" borde fixa? Redan nu kan du lägga in det i nästa veckas tävling. Nästa vecka handlar tävlingen om att fixa saker andra tycker borde fixas. Titeln för tävlingen är Uppdrag så redan nu behövs olika uppdrag att utföra. Man får poäng om någon väljer att utföra just dina uppdrag även om du inte själv gör några andras uppdrag. Lägg gärna in blandade uppdrag så att det finns uppdrag åt alla, oavsett vad man gillar att göra. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.09 (CEST)

Låter som en bra tävlingsidé! Det hade ganska ofta kunnat vara bra med mer samarbete. Vi har visserligen Wikipedia:Projektkontoret, men.. ja, jag kanske borde vända mig dit lite oftare även för mindre ärenden då, när man ser något som man tänker att det vore skönt om någon mer kunde sätta sig in i. Eller jag vet inte riktigt? flinga 13 oktober 2014 kl. 22.55 (CEST)
Jag kan verkligen rekommendera veckans upplaga av VT, även till dig som inte gillar tävlingar! Det är mer av samarbetsprojekt och att jobba axel vid axel. En stor eloge till Användare:Averater som snidat till denna finurliga tävling. Deryni (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 06.17 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Instämmer även jag. Det har nog varit en trevlig vecka för de flesta av oss som deltagit, och det har verkligen åtgärdats saker på många olika fronter. Det "riskerar" även att bli en fortsättning någon av de kommande veckorna. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.52 (CEST)

Wikipedia levererar[redigera | redigera wikitext]

Godafton, knegande kollegor! :-) Vill med detta meddelande bara rapportera en glad liten återkoppling jag just såg på en social medie, efter att en person via en myndighets adress använt en SvWP-artikel som källa till ett svar på en annans fråga. (Observera dock att artikelämnet i fråga ej blir specificerad...)

Citat: "jag lärde ju mig något nytt, tack vare din fråga. Nu har jag stenkoll på (artikelns namn)!"

Wikipedia används tämligen flitigt runtomkring på sociala medier (jag själv är aktiv på en sådan sedan hösten 2012) som referens, och läsarna verkar se en god trovärdighet hos denna encykopedi – så keep up the good work! Smile.gif /Mvh Vostok (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 00.12 (CEST)

Ulricehamn[redigera | redigera wikitext]

Just nu är det många nya (eller ganska nya) konton som redigerar i artiklar med anknytning till Ulricehamn. Exempelvis Vädersholm, Timmele och Olof Rylander. Är det någon träff som pågår? /Hangsna (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.23 (CEST)

@Hannibal: det är en Wikipediakurs där om jag förstått det rätt. -ArildV (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.29 (CEST)
Precis. Men nu är vi klara för idag. Samma sak två tisdagar till.//Hannibal (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.33 (CEST)

Skånska – dansk dialekt?[redigera | redigera wikitext]

Det vore bra om någon språkkunnig kunde titta på den märkliga, snart fyra år gamla editeringen i Östdanska dialekter, där det påstås att skånska skulle vara en dansk dialekt. För närmare förklaring och diskussion, se Diskussion:Östdanska dialekter. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 09.48 (CEST)

Tillägg:
Det hade varit min förhoppning att denna diskussion enligt ovanstående förslag kunde ha hållits på Diskussion:Östdanska dialekter, eftersom den fullständiga texten till min invändning var skriven där. Då så inte blev fallet, flyttar jag mitt ursprungliga inlägg hit:

Den här editeringen, där det hävdas att skånska skulle vara en dansk dialekt, verkar väldigt märklig. Den har legat sedan december 2010, och på grund av det samt eftersom jag inte är någon lingvist vill jag inte bara ta bort det. Det hänvisas visserligen till en lingvist, Nils-Åge Nielsen, men samma referens finns i den motsvarande danska artikeln Østdansk, och där hävdar man att östdanska var den dialekt som talades i Skåne, Halland, Blekinge och delar av Småland under och strax efter den danska tiden (samt fortfarande talas på Bornholm). Tilläggas bör, att editeringen var det oinloggade IP-numrets enda. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 09.40 (CEST)

En gång ställde jag en fråga på Diskussion:Svenska som vid närmare eftertanke framstod som mindre viktig.[3] Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 10.09 (CEST)
Man kan ju också göra som Ethnologue gör i dag och skriva att skånska kallas sydsvenska i Sverige och östdanska i Danmark.
Scanian (Skåne, Skånska, Southern Swedish). Classification: Indo-European, Germanic, North, East Scandinavian, Danish-Swedish, Swedish Comments: When Sweden obtained Scania from Denmark in 1658 this dialect began to lose its status as a separate language status. It is called Southern Swedish in Sweden, and Eastern Danish in Denmark.[4]
Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 10.12 (CEST)
Det här är ju lite av en strid om påvens skägg. Om Skåne hade förblivit danskt, hade man haft dialekter i Skåne som hade påmint om den dialekt som talas och framförallt talades på Bornholm. Om Sverige och Danmark hade fortlevt som ett rike, dvs. om man från Öresundsregionen hade mäktat med att kontrollera och styra även hela dagens Sverige ända sedan medeltid och framåt, då hade vi haft ett språk idag, inte två. Det är ju så att det finns lokala skånska uttryck som används idag och som har ett ursprung i danska ord (exempelvis mög och fälad). Samtidigt så är ju dagens skånska i allt väsentligt uppbyggd av ett svenskt ordförråd och en svensk grammatik, naturligtvis ett resultat av en aktiv försvenskningspolitik. Därför är det svårt att hävda att dagens skånska är en dansk dialekt, även om den har danska rötter. Stigfinnare (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 10.27 (CEST)
Jag tycker att det handlar om vad man skriver om. Dagens skånska bör väl lämpligen beskrivas som svensk dialekt (där man därefter kan utveckla bakgrunden). I en artikel om de östdanska dialekterna, deras framväxt och utveckling tycker jag däremot att det är rimligt att tala om skånskan som en av de östdanska dialekterna.--FBQ (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.07 (CEST)
(redigeringskonflikt)
Kallar man verkligen skånska för östdanska i Danmark? Skånskan har givetvis utvecklats från östdanska, och jag kan möjligtvis tänka mig att benämningen fortfarande kan förekomma som ett skämtsamt uttryck, men det förekommer inte någon sådan uppgift i dawp:s artikel, och med tanke på Ethnologues förbehåll ställer jag mig tvivlande. Se gärna också inledningen till den danska artikeln (Østdansk):
"Østdansk er en gruppe af danske dialekter, som tidligere taltes af folk i Skåne, hovedparten af Halland og i Lister Herred i det vestlige Blekinge, samt på Bornholm og i Hallaryd og Markaryd sogne i det sydligste Småland. På grund af den svenske erobring af Skånelandene 1645-58 har kun den bornholmske dialekt overlevet, mens de skånske og sydhallandske dialekter er blevet et substrat, hvilket vil sige, at de har påvirket den måde, man i Skåne, Vestblekinge og Syd- og Mellemhalland taler svensk og dermed formet de moderne skånske og sydhallandske dialekter." [Min kursivering]
Klart är, att dawp och svwp tolkar samma källa (Nielsen, N. Å. 1978. Dansk dialekt antologi i Østdansk og Ømål Hernov, Andelsbogtrykkeriet i Odense, 1978) helt olika, och det vore emm bra om någon som har tillgång till verket ifråga kunde reda ut vilket som är sant. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 11.09 (CEST)
Jag har tyvärr inte tillgång till källan, men under alla omständigheter är det dawp som har den riktiga beskrivningen av verkligheten. Jag känner inte till om Niels Åge Nielsen tillhör dem som ser försvenskningspolitiken som ett renodlat förtryck men min bedömning är att den gruppen är liten på båda sidor om Sundet. Jag har dock läst en bok, utkommen i början av detta årtusende, där det påstås att medeltidskyrkorna revs i Skåne på 1800-talet därför att de påminde om den danska tiden. Givetvis är detta absurt - varför byggdes då nya kyrkor i andra delar av Sverige? Det var ju i så fall helt onödigt. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.32 (CEST)
Stigfinnare slog verkligen huvudet på spiken. Just så är det naturligtvis. De skandinaviska språken är så lika inbördes att det helt avgörs av den politiska tillhörigheten. Hade Norden varit ett enda land så hade det officiella språket likriktats i hela området och vi hade talat "skandinaviska" med olika dialekter. Nu blev det inte så utan varje rike har sedan länge "puffat" för sin variant och de nuvarande nationella språken har utvecklats. De politiska gränserna är helt avgörande. Bornholm har tillhört Danmark hela tiden och påverkats av "riksdanska", medan Skåne varit svenskt i 350 år och naturligtvis påverkats av "rikssvenska". Alltså är skånska i dag en svensk dialekt, medan bornholmska är en dansk dialekt. Vissa gamla likheter finns kvar, vilket gör att borholmska lär vara lättare att "snappa" för en svensk än andra danska dialekter. Huruvida skånska är lättare att förstå för en dansk än andra svenska dialekter verkar vara mer omstritt. Om människor bosatta i Skåne har lättare att förstå danska än folk längre norrut beror det förmodligen mest på att kontakterna är tätare av naturliga geografiska skäl. Sedan några århundranden går den dansk/svenska språkgränsen självklart i Öresund och ingen annanstans. --Andhanq (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.17 (CEST)
Lite off-topic, men såsom boende i Skåne och arbetandes i Danmark så kan jag meddela att danskarna har svårt för att förstå skånska och de tycker att skåningar låter som Svenske kocken i mupparna. Rikssvenska fungerar rätt så bra för östsjällänningar då de fram till 1983 enbart hade en dansk TV-kanal, men två svenska att se på. Köpenhamnska barn på 70- och 80-talet växte upp med Fem myror, Trazan Apansson och andra svenska barnprogram. // Castrup (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 18.48 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Det finns praktiskt taget inga genuina dialekter i våra dagar. Alla är påverkade, i större eller mindre utsträckning, av det riksspråk som är rådande i området. När man på 1680-talet påbörjade en försvenskning av Lunds stift var det i första hand skriftspråket saken gällde. Skillnaden mellan skrivet och talat språk var på de flesta håll stor vid denna tid. Det upplästa språket, som användes främst i kyrkan, i själva gudstjänsten och i alla de kungörelser som prästen hade att förmedla, var ett slags mellanting. Nutidens regionalt färgade talspråk har stora likheter med detta. Visst kan det ännu finnas enstaka ord och uttryck som är speciella för en bestämd landsända, men i huvudsak är det intonationen och - i skånskans fall - r-ljudet som skiljer sig åt. Skorrandet är dock betydligt yngre än bytet av nationalitet. Listermålet ger en viss indikation om hur det lät dessförinnan. Ett och ett halvt sekel av obligatorisk skolundervisning och inte minst snart ett århundrades radiosändningar har haft stort inflytande. Visserligen har man i Skåne även kunnat se dansk TV och lyssna till dansk radio (något internet tillåter oss alla att göra - jag gör det i denna stund) men det måste ha varit synnerligen sällsynt att detta har uppfattats som det egentliga modersmålet. Den ursprungliga skånskan har, liksom alla nordiska dialekter, sina rötter i fornnordiskan. Det är en politisk fråga vilket språk de sedan kom att tillhöra. Före 1658 var skånska en dansk dialekt, efter 1658 blev den en svensk, även om förändringarna till att börja med var små, för att inte säga obefintliga, i det vardagliga talspråket. Efter några generationer var utvecklingen dock i full gång. Att i det tjugoförsta århundradet hävda att det språk som talas i Skåne är danska är helt och hållet en politisk utsaga. Det har ingenting med verkligheten att göra. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.20 (CEST)
Hur den östdanska som talades i Skåne före det svenska övertagandet (och även en 30 år efteråt – det var först efter ungefär den tiden som repressionen mot dansktalande blev riktigt hård) förändades till skånska råder det tydligen skilda meningar om, men som jag ser det tycks det vara en klar majoritetsuppfattning att dagens skånska är en svensk dialekt. Stigfinnare, Andhanq, Tostarpadius och Ternarius uppfattar jag vara för den åsikten medan FBQ verkar vara åtminstone delvis emot (även om det är litet dunkelt, att skånska skulle vara en dansk dialekt när man talar om östdanska dialekter med svensk i övrigt skulle jag gärna vilka se en smula utvecklat) och Edaen ser ut att vara neutral. Är det rätt uppfattat? Och finns det konsensus att ändra artikelns inledning till någonting mer i stil med den danska? Eller vi kanske ska vänta ett litet tag till (de flesta yngre människor arbetar väl fortfarande vid den här tiden, kan jag tänka mig :-) ) / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 11.41 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt (dubbelt) Jag uppfattar citatet från Ethnologue som att man på danska kan kalla skånska en dansk dialekt. Eftersom detta är svenskspråkiga Wikipedia bör det bli att skånskan är en svensk dialekt här. Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.57 (CEST)
Repressionen gällde inte det vardagliga talspråket utan skriftspråket och exempelvis det liturgiska språket, alltså det språk som talades eller lästes upp (innan- eller ofta utantill) i högtidliga, närmast ceremoniella, sammanhang. Bönderna talade samma skånska efter 1658 som de hade gjort före. Det problematiserades sällan eller aldrig. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.54 (CEST)
Det är givetvis sant. Jag tänkte närmast på just det liturgiska språket, hur präster som talade danska (i ämbetet) förföljdes, men självfallet var dialekten den samma även efter det att danska blev officiellt förbjuden. Sedan är det en annan sak att prästen som myndighetsperson påverkade sin församling, men det var ju en process på betydligt längre sikt. Än i dag finns det ju landsändar där det officiella språket och det vardagliga talspråket skiljer sig markant åt. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 12.07 (CEST)
Ja, men de blir färre och färre och mindre och mindre. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 13.05 (CEST)
Om man skall klargöra om skånskan är en dansk eller svensk dialekt måste man ju först klargöra vad en dialekt är, och det är inte alls självklart. Är plattyska en tysk dialekt? Är älvdalska ett eget språk? Om man menar att "likheten" är avgörande är det äldre orsa- och moramålet med flera ovansiljandialekter som talades i början av 1900-talet egentligen snarare dialekter av älvdalska. Dagens norska är betydligt mer lik svenskan än många av dess dialekter. En dialekt definieras av att den inte är ett officellt språk, och inte har något skriftspråk - man brukar ju förenklat säga att "ett språk är en dialekt med egen armé". I den meningen är skånskan en svensk dialekt. Personer som talar skånska idag läser och skriver svenskt riksspråk oavsett om det språk man talar mer liknar danskan eller svenskan. Språkutvecklingshistoriskt är däremot skånskan en dansk dialekt, den är utvecklad ur forndanskan.FBQ (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 13.26 (CEST)
I den mån det fortfarande talas genuin dialekt är det givetvis så. All skånska jag har hört har dock varit av ett annat slag, hur rikt på gamla ord och uttryck den än har varit. Min bedömning är att min far (född 1941) i sin barndom fick uppleva hur äldre, som hans morfar (född 1874), talade och att detta var äkta skånemål. Redan nästa generation, min farmor (född 1909) och hennes bror (född 1913), var tydligt påverkade av rikssvenskan. Det jag skriver nu är givetvis egen forskning, men detta är en diskussionssida. Vad som är ett språk är ett politisk fråga. Tornedalsfinskan (meänkieli) är ett tydligt exempel på det, men också historiskt gränsdragningen mellan de nordiska språken. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.41 (CEST)
Generell kommentar: egentligen så är ju mycket av den teoretiska diskussionen kring frågan överflödig. Vi brukar inte använda egna förnuftsresonemang som källa på Wikipedia, så i det praktiska arbetet med formuleringen så blir de väl bara av vikt gällande hur källorna ska tolkas. Vi ska helt enkelt skriva så som pålitliga källor beskriver skånska. Skriver källorna att skånska är ett finsk-ugriskt språk, så skriver vi det (fast jag är mycket mycket tveksam till att det finns källor som säger det som kan anses pålitliga ^^).
Om Ethnologue äger vikt som källa så får vi ju såklart skriva att skånska kan i danskspråkiga sammanhang kan kallas en dansk dialekt, men i svenskspråkiga brukar kallas en svensk dialekt. Jag undrar om Ethnologue har rätt i sak på den punkten, emellertid?
Och såvitt jag förstår det så är det ju om inte annat så att danska skånska (en anka från min sida) tidigare var en dansk dialekt. När den övergår till att bli en svensk dialekt tycker jag ligger helt i lingvisternas händer. flinga 15 oktober 2014 kl. 18.00 (CEST)
Ethnologue skrev tidigare att bornholmska var en svensk dialekt. Nuvarande kanske är någon slags kompromiss. Det verkar finnas en vilja att hålla ihop skånska och bornholmska. Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 18.58 (CEST)
ne.se menar att: "Skånemål brukar räknas till sydsvenska mål, men eftersom landskapet blev svenskt först 1658 bör man snarare kalla dem östdanska mål med sydsvenska inslag." Ymer (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 19.51 (CEST)
Ja, men då talar vi om de historiska dialekterna, inte om den skånska som faktiskt talas idag. Den är regionalt färgad svenska. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.33 (CEST)
Jag citerar vad jag skrev på Diskussion:Östdanska dialekter (sedan bör vi kanske också försöka begränsa den här debatten till ett ställe):
Jag tror inte längre att vi, som lekpersoner, kan hålla på att diskutera om vad som är rätt i den här frågan. Vi måste helt enkelt hitta vederhäftiga, vetenskapliga källor som visar språkvetenskapens nuvarande ståndpunkt. Om det skulle visa sig att meningarna är delade inom forskarsamhället, så får vi redovisa det. Konsensusförfaranden är mycket bra, och jag vill absolut inte frångå vår praxis rörande sådana. Men medan det är självklart i sådana frågor som relevans och otillbörlig vikt (och givetvis i många, många fler), så kan vi inte låta konsensus avgöra sådana saker som att valarna skulle vara fiskar, eller att pi skulle vara ett rationellt tal. / TernariusD 18 oktober 2014 kl. 00.39 (CEST)
Absolut, samtidigt kan det vara bra att förstå att olika källor kan kalla skånskan för svensk och östdansk dialekt utan att endera källan har fel, och att det kan bero på sammanhanget. Men som sagt, att hitta fler tillförlitliga källor är ju det viktiga för artikeln.--FBQ (diskussion) 18 oktober 2014 kl. 15.57 (CEST)

Listor över val[redigera | redigera wikitext]

För några år sedan skapade en användare omdirigeringar som "Val 1911" till svenska val. I världsperspektivets namn ändrade jag ganska snabbt detta till grensidor, egentligen mer listor, över val i olika länder de åren (men flyttade dem aldrig till namn med "lisa över"). Plötsligt raderades vissa av listorna (Val 1872, Val 1884, Val 1888, Val 1911, Val 1912, Val 1919, Val 1925 och Val 1930.)

Jag anser att de bör återställas (får gärna flyttas till lista över val 1911 och liknande). Fördelen med lista här är dels att det kan ge bättre överblick genom röda länkar. På så viss kan man visa alla val i världen redan innan alla artiklarna dykt upp. Det kan också användas för att sortera efter månad, världsdel, eller typ (som parlamentsval, presidentval, lokalval, regionalval, påveval, kyrkoval och liknande). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 14.05 (CEST)

(kopierat från min diskussionssida) Ungefär hur lång skulle en lista över alla de val som hölls i världen år 1973 (året bara som exempel) bli? Eller tänker du dig att man skapar listor i stil med "Lista över nationella parlamentsval som hölls år 1973"? - Tournesol (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 09.48 (CEST)
Jag tycker en:List of elections in 2014 är en användbar sida och ser inga problem med att vi på svwp har motsvarande artikel. Ett alternativ kan ju vara att man skapar en omdirigering av Val 2014 till Politikåret 2014 och har informationen där. /Ariam (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.24 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Artiklar med sidnamnet "Val XXXX" bör omdirigeras till "Politikåret XXXX#Val och folkomröstningar". Jag har funderat på att göra det själv, exempelvis att infoga/omdirigera "Val 2014" i/till "Politikåret 2014#Val och folkomröstningar", men har inte gjort det (än). För att svara på frågan av Tournesol, en sådan lista blir ganska lång, men inte mycket lång. Se exempelvis engelskspråkiga Wikipedias lista över val för år 2014 och 1973. Förvisso saknas många av dessa artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, men röda länkar skadar inte och i framtiden kommer det troligen att existera fler sådana artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 15.26 (CEST)
Jag ser inget behov av begränsningar, i alla fall inte till en början. Enwp verkar klara det utmärkt utan att begränsa till parlamentsval. Jag har nu gjort ett exempel i Lista över val 1920 (vet dock inte hur man får månaderna efter kalenderordning och inte bokstavsordning). Infoga i politikåren är ingen jättedålig idé, men återställ gärna historiken i de åtta raderade artiklarna. J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.37 (CEST)
Jag brukar normalt vara för separata artiklar, men i just detta fall är jag inte det. Då blir det nästan som att ha två politikårsartiklar. Enkelhet och konsekvens vore uppskattat. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 17.06 (CEST)

Det finns även ett gäng "Valet", exempelvis Valet 2007. /Hangsna (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.57 (CEST)

Om de infogas i politikåren tycker jag 1800-talets politikår kan återställas (samma sak gäller 1600-talets krigsår och vetenskapsår, men det är en annan diskussion). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 17.09 (CEST)
Jag ställer mig bakom återställandet av politikåren et cetera. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 18.26 (CEST)
Så även jag. /ℇsquilo 16 oktober 2014 kl. 19.47 (CEST)
Stöder Jag stöder återställning av politikåren et cetera! Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 19.52 (CEST)
Men ursprungsfrågan gällde skapade av vallistor, inte återställande av diverse politik-, krigs- och vetenskapsår. Det är en annan diskussion. --MagnusA 16 oktober 2014 kl. 21.49 (CEST)
Instämmer med J 1982, Tostarpadius, ℇsquilo och Definiendum. --Allexim (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.27 (CEST)
Listorna över val tycker jag inte behöver egna artiklar. De passar bra under respektive politikerår. Några omdirigeringar tycker jag inte är nödvändiga. /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.26 (CEST)

Återställ, säger jag. Helst som grensida. Jag brukar ha svårt att komma ihåg vilka format vi brukar använda för att namnge artiklar om val och kan tänka mig att andra användare inte heller är helt insatta. Då är det en stor fördel att det finns olika naturliga genvägar för att hitta dessa artiklar.

Att hänvisa till politikåren är problematiskt eftersom de innehåller en del information utöver rena länkar till valen och är organiserade på ett sätt som inte är helt intuitivt för den som bara vill komma vidare. Att hitta det danska folketingsvalet i Politikåret 2007 är inte helt lätt. En ren lista över de artiklar vi har om val under ett visst år är mycket mer användbart i dessa fall. Väsk 19 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)

Införa Wikidatahämtning i mall:Insjöfakta Sverige[redigera | redigera wikitext]

Jag har för avsikt att skapa artiklar om alla (eller en delmängd av) Sveriges sjöar på nn:wp och no:wp. Genomförandeplan återfinns här och ambitionen är att skapa de första 10 artiklarna nu i november på nn:wp och i december på no:wp, medan masskapandet blir i mars/april. För att detta skall bli bra är de önskvärt/ett krav att artiklarna hämtar sitt nyckeldata från Wikidata, och det verkar då också lämpligt se till att artiklarna här också hämtar sitt nyckeldata från Wikidata. Wikidata har redan laddats upp med komplett datauppsättning för en månad sedan. Jag har med anledning av detta bett André Costa fixa en dubblettmall till dagens {{insjöfakta Sverige}} som då hämtar data från wikidata, och att jag sedan lägger in den manuellt i tio sjöartiklar i Ljungby kommun. Det ger oss sedan en möjlighet titta på detta någon månad för att sedan kunna bestämma om vi vill alla sjöartiklar gör på samma sätt (dvs om vi för in denna wikidatamall som ersättare till Insjöfakta Sverige).Yger (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 14.14 (CEST)

Facebook like thumb.pngGillar Vad innebär "komplett datauppsättning" i fallet sjöar? Senast jag kollade så saknades d:Property:P131 och d:Property:P761 på ganska många. /ℇsquilo 16 oktober 2014 kl. 16.23 (CEST)

Förvirring angående rädisa och rättika och interwikilänkarna[redigera | redigera wikitext]

Jag har upptäckt att det inte är helt klart vad artiklarna rädisa och rättika länkar till. Se t.ex. engelska en:Radish eller finska fi:Retiisi. Någon med bredare språkkunskaper (och botaniska/kulinariska sådan) borde titta på saken. /80.78.215.180 16 oktober 2014 kl. 22.07 (CEST)

Det står redan i svenskspråkiga artikeln om rättika: På bland annat engelska och franska har man inte separata namn för rädisa och rättika. På engelska benämns ofta Raphanus sativus-varieteterna med stor stamknöl som winter radish. Detta motsvarar tyskans Garten-Rettich.. Finska skiljer mellan dem men har tydligen valt att slå ihop båda rotfrukerna i samma artikel. Sedan är frågan om det innebär att man skall göra med länkarna. --FBQ (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.54 (CEST)
Jag har skrivit en del i de båda artiklarna och försökt att bringa ordning. Det som stod tidigare var förvirrande, speciellt i relation till engelskan. Men det finns fortfarande mycket att göra, eftersom många Raphanus-arter och varieteter heter en sak vetenskapligt och en annan i grönsaksdisken (på de olika språken). Jag är inte så bra på finska tyvärr.
Enligt Den virtuella floran [5] är det svenska artnamnet för Raphanus sativus rädisa (inte att blandas samman med den odlade varieteten R. s. var. sativus som också kallas rädisa). Så kanske är det olyckligt att arten nu står beskriven under rättika. Möjligen, om man nu kör på Den virtuella floran (NE.se tiger tyst i saken), borde man istället endast beskriva varieteten R. s. var. niger under rättika och både art och R. s. var. sativus under rädisa. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 03.43 (CEST)
Enligt Skud heter arten trädgårdsrättika och enligt Dyntaxa rädisa/rättika. Att rädisa och rättika är samma art är tveklöst men vad artikeln om arten ska heta är inte så enkelt. Man kan dela artikeln i tre, en om arten (förslagsvis trädgårdsrättika) och en om respektive varite (rädisa respektive rättika). Eller så slår man ihop allt till en artikel eller så hävdar vi att det är hos de andra språken det är fel eller något annat. Det finns många alternativ man kan argumentera för. - Averater (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 06.48 (CEST)
Ursäkta en fånig fråga, men är inte en rättika mycket större än en rädisa? /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.29 (CEST)
Jo, det är samma sak som att en schäfer är mycket större än en tax. Såväl schäfer och tax som rädisa och rättika är samma art, hund respektive trädgårdsrättika eller vad växten nu heter. Med några undantag brukar vi beskriva underarter i samma artikel som arten. Jag tror nog detta bör vara ett sådant undantag där både rädisa och rättika förtjänar egna artiklar skilda från artartikeln. - Averater (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 07.37 (CEST)
Rättika är en långsamväxande rädisa med tjockt skal och skarp smak. Interwikikin till en:Daikon är däremot fel, Daikon är en variant av rättika som är mjällare och sötare än vanliga rättikor men antar att den ligger där som en nödlösning.FBQ (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 10.18 (CEST)
Enligt "Handbok för trädgårdsskötsel" räknas även kinesisk rädisa till rättikorna.FBQ (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 10.21 (CEST)
@Esquilo: Om något är fel i artikeln rättika (där jag försökt bena ut namnförvirringen kring "rädisa" och "rättika"), är du välkommen att justera det. Annars har det sagts en hel del vettiga saker i den här tråden. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 13.51 (CEST)
Jae, jag kanske har fel, men är det inte då så att rättika är "en slags" rädisa, och att rädisa är (grund)namnet på arten? (bortse från detta, se nedan). (Lite fantasifullt kan man ju tänka sig att rättika kommer av rädisa+ättika..? ;) Det kan vara helt fel förstås.. [edit: det var det också, men fortfarande lite roligt :)]). I så fall tänker jag att artartikeln borde heta rädisa (och kan behandla både arten och den specifika sorten, medan man kan ha ett eget uppslag för rättike-sorten, om man vill). Fast okej, när jag läser lite noggrannare ovan ser jag alltså att källorna säger att arten heter antingen "trädgårdsrättika" eller "rädisa" samt "rättika". Vi har nästan ingen artikel för arten (artikeln rättika är närmast, men den inleds med lite förbehåll)? flinga 17 oktober 2014 kl. 19.37 (CEST)
(Jag tror upplägget är rätt bra som det är. Rättika verkar i vilket fall vara artikeln om arten, och det tänker jag är viktigast att ha. Kanske bör namnen som nämns ovan, trädgårdsrättika och rädisa (?) läggas till även där? Att ha en egen artikel om den vanliga varieteten rädisa känns också rimligt, vilket vi alltså har). flinga 19 oktober 2014 kl. 17.54 (CEST)

Lista över svenska idiomatiska uttryck – källor[redigera | redigera wikitext]

Vore tacksam för fler synpunkter på Diskussion:Lista över svenska idiomatiska uttryck#Källor. Tack på förhand! /NH 17 oktober 2014 kl. 12.56 (CEST)

Veckans tävling vecka 43: Använd Wiki Loves Monuments bilder[redigera | redigera wikitext]

Kalkugnarna i Östra Torp – en av bilderna från Wiki Loves Monuments 2013.

Vid midnatt startar en ny veckans tävling. Denna gång handlar det om att berika Wikipedia med de fina bilder som tagits under tävlingen Wiki Loves Monuments de senaste åren. Hjälp till med att lägga in bilder i listor och befintliga artiklar. Dock saknas det artiklar om flera av de byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fasta fornminnen och kulturmärkta fartyg, som har bilder på Wikimedia Commons. Därför belönas artikelskapandet extra och fina priser utlovas. Du tävlar på denna sidan. Lycka till!--Historiker (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)

Arbetslivsmuseer? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 23.09 (CEST)
Naturligtvis – tillagt.--Historiker (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 23.19 (CEST)
Och nu har tävlingen startat. Jag hoppas att många engagerar sig, så att artiklar illustreras och fotografernas bilder kommer till användning. Lycka till!--Historiker (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Wikipediapodden[redigera | redigera wikitext]

Jag har startat en podcast om Wikimedias olika sidor, gemenskapen och öppen kunskap i allmänhet. Är det någon här på Bybrunnen som vill hjälpa till med podden eller kommentera vad vi gjort så här långt? Hockew (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.43 (CEST)

Ett mycket trevligt initiativ och intressanta ämnen som avhandlas. Jag hoppas att det blir ett sätt att nå ut till nya målgrupper, som därigenom kan bli intresserade av hur Wikipedia fungerar och därmed själva vilja bidraga till att utveckla projektet. Det skall bli intressant att följa utvecklingen och se hur många som lyssnar.--Historiker (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 20.12 (CEST)