Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida
Well-wikipedia2.svg
Thumbtack.pngAnslagstavlan
  • (ny) Veckans tävling (15–21/9) handlar om det mytomspunna landet Brasilonien. De tävlande kämpar om Brasilonsk rosett.png, Article purple.svg och Article brown.svg.
  • (ny)bokmässan i Göteborg (25–28/9) tänker vi även i år ta bilder på alla mässans hedersgäster. Dessutom skapar vi i mässprojektet artiklar om dessa författare från Brasilien (Flag of Brazil.svg) och Katalonien (Flag of Catalonia.svg).
  • (ny) Federala staten Nya Ryssland (Flag of Novorussia (black border).png) utsågs till juli månads bästa nyskrivna artikel, medan Surzjyk (Гулак Аероплан.jpg) valdes till bästa artikelutbyggande. Delta gärna i omröstningen om bästa augustiartikeln, där nu 40+25 artiklar har förnominerats.
  • (ny) De göteborgska skrivstugorna i Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia träffas varje tisdag under augusti och september.
  • (ny) Har du idéer på hur vår huvudsida kan förbättras? Gör ett förslag och lägg in det på den här diskussionssidan. I oktober utser vi vinnaren.
  • Fototävlingen Då och Nu pågår 24 maj till 10 september.
  • Projektkontoret finns ett antal mindre projekt som behöver hjälp med att bli färdiga. Kanske finns där ett projekt som du är intresserad av?
  • Sök små bidrag från Wikimedia Sverige för att kunna genomföra projekt.



VisaPrenumereraRedigera
Aktuella diskussioner
Treffpunkt.svg
Diskussioner som behöver fler synpunkter



Visa Prenumerera Redigera Historik Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här sprider vi nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla hur Wikipedia fungerar, dess riktlinjer eller policy.

För mer information, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Om en diskussion passar in på en specifik Wikipediasida så starta den helst på den sidan, men lämna gärna en blänkare här på Bybrunnen. Om du efter ett tag upptäcker att en diskussion egentligen skulle ha passat bättre på en annan sida, flytta gärna diskussionen dit när den har avtagit här men lämna en hänvisning kvar här.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here. If you want to ask for permission to run a bot on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan. Requests relating to unified logins should be made at Wikipedia:Byte av användarnamn.

Jag vill …


Dekorativa flaggor för sportlag[redigera | redigera wikitext]

Jag har sett att WP på andra språk, främst IT:WP använder dekorativa flaggor för sportlag i artiklar som innehåller matchrapporter och tabeller. Se exempelvis tabellen på it:Serie A 2014-2015 där lagen har en dekorativ flagga/emblem. Ska vi använda oss av dekorativa flaggor som visar lagens färg på lagdräkten eller klubbemblemet, på SV:WP? Jag kan tycka att det blir fel att ha med dessa flaggor i en artikel om det inte är lagets officiella flagga/emblem (som dock skulle det göra omöjligt för oss att använda p.g.a. bildrättigheter). Jag tycker samtidigt att det skulle se bra ut om man använde en bild till ett lag i en tabell där flera lag är listade, t.ex. 600px Rosa e Nero in diagonale con aquila.png Palermo, Azzurro con N cerchiata.svg Napoli, 600px colori do goteborg.svg IFK Göteborg, Bianco viola reale.svg Real Madrid under en {{poängtabell}} eller {{resultattabell}}. Vad tycker ni? // MAURIZIO 7 augusti 2014 kl. 00.40 (CEST)

De är väldigt konsekventa och har hittat/skapat flaggor för massvis med klubblag, se till exempel it:Hockeyallsvenskan och it:Division 1 (Svezia). Sen har det gått lite till överdrift på sina ställen; där de har med både nationsflaggor och klubbfärger (exempel) blir det lite rörigt. Bοⅰⅵе 7 augusti 2014 kl. 07.53 (CEST)
Det exemplet du gav ska vi nog inte använda oss utav, jag har sett liknande i artiklar som handlar om Uefa Champions League, där vi på SV:WP har löst det med att enbart lägga till nationsflagga.
Finns det någon som vänder sig mot förslaget om att lägga till dekorativa flaggor i sportartiklar på SV:WP? // MAURIZIO 8 augusti 2014 kl. 10.58 (CEST)
Jag är i varje fall tveksam, det finns risk att det blir kladdigt. Men kör på lite försiktigt, blir det reaktioner så blir det!--LittleGun (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 10.37 (CEST)
Jag varken läser eller skriver artiklar om sport. Men om jag ändå ska tycka något är det att det blir lite meningslöst om inte flaggorna/symbolerna är samma eller väldigt lika de "officiella". Att Wikipedia ska ha sina egna symboler för olika lag känns märkligt. /NH 9 augusti 2014 kl. 10.42 (CEST)
Jag vill avråda. Grafiska symboler (typ flaggor o dyl) kan bara motiveras om de underlättar för läsaren att ta till sig information. Om de är oförklarade eller är avsedda tillföra information som förutsätter speciella associationer eller kunskaper (vem vet hur all världens flaggor ser ut?) riskerar de att förvirra mer än de underlättar. Om de bara finns där för att "lätta upp sidan" är det risk för att effekten blir den motsatta. Janders (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 19.34 (CEST)
Helt nysnickrade/obekanta och oförklarade flaggor kan nog skapa mer förvirring än nödvändigt. Annars tycker jag att bilder både kan förklara och lätta upp (dvs jag är också försiktigt positiv). Dessutom är det bra om sådana flaggmarkeringar innehåller alt-text, som dyker upp när man hovrar över bilden. De skapas enkelt med [[Fil:Lagets flagga.jpg|Lagets namn]].--Paracel63 (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 16.51 (CEST)
Jag är negativ även till många användningar av flaggikonerna, så det är kanske inte så förvånande att jag inte är förtjust i tanken på dessa klubbsymboler. Mina anledningar till det sammanfaller i stora drag med Enwps stilguide om småbilder (som ursprungligen var en essä som hette Don't overuse flags), men i korthet är det för att bilderna oftast inte tillför någon extra information, utan bara har dekorativt syfte och i värsta fall stör läsningen. Det finns inte heller något bra sätt att lösa sammanhang där vissa representerade objekt har symboler och andra inte – antingen är man inkonsekvent med symbolanvändningen, eller så hittar man på symboler där de saknas (egenforskning så det skriker om det) – om man inte undviker symbolerna helt och hållet. Och ja, jag har sett en hel del exempel på egenpåhittade flaggor. //Essin (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 22.33 (CEST)
Vad är det för fel med dekorativa element i våra artiklar? Exemplet från itwiki ovan är ju jätteprydligt. Och i bästa fall kan man ju faktiskt lära sig känna igen fler länders och regioners flaggor med hjälp av flaggikoner, vilket faktiskt innebär att de skulle kunna fylla en informativ funktion.--ボスニア (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 23.12 (CEST)
...och andra blir avskräckta från att läsa Wikipedias artiklar om ämnet för att det är så många irrelevanta saker som stör läsningen. Jag undviker t ex nowps artiklar om vägar av den anledningen. Ytterligare andra kan tolka hemmagjorda klubb- och områdessymboler som officiella. Därmed motverkas Wikipedias egentliga syfte, som är att informera. "Dekorationer" får inte komma i vägen för det syftet. //Essin (diskussion) 19 augusti 2014 kl. 20.06 (CEST)
Förstår inte din negativa attityd till symboler, som faktiskt kan höja informationsvärdet och överskådligheten. Exakt vad är det som är fel med tabellen ovan? Den är ju oerhört informativ. Och vad är det för fel med no:Europavei 134, t.ex.? Ska vi göra som Frankfurter Allgemeine Zeitung gjorde en gång i tiden och vägra ha bilder på synlig plats?--ボスニア (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 19.21 (CEST)
De dekorativa ikonerna skall främst utarbetas efter lagets färger, de exemplen jag la upp i mitt första inlägg innehöll lagsymboler, vilket man nog bör undvika. Ett lag som spelar i gult och svart kan ha följande bild Representativa lagfärger, och ett som spelar i grönt och vitt kan ha Representativa lagfärger. // MAURIZIO 4 september 2014 kl. 14.43 (CEST)

Politiska partiers historia[redigera | redigera wikitext]

Jag har tittat lite på de politiska partierna nu inför valet för att se om man kan få dem lite mer enhetliga i upplägget, efter att ha sett att det arbetet hölls på om inledningen (se diskussion på Diskussion:Sverigedemokraterna#Enhetlig_inledning). Några, C, Kd, Mp, S och Sd har en underartikel om historien medan andra har det i huvudartikeln, M, Fp, V. De sista tre har väldigt långa artiklar, men det är historiken som tar mest plats. Jag undrar om vi inte skulle försöka göra det mer enhetligt med en kort sammanfattning i huvudartikeln och sedan en underartikel på de tre kvarvarande också. Vänsterpartiet är ganska lätt att göra det på eftersom det redan finns en sammanfattning skriven i artikeln om historan, men de två andra behöver nog lite kärleksfull omsorg för att få till en sammanfattning. Tankar kring det? Adville (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 22.36 (CEST)

Jag vädjar till alla att vi tar på oss ett frivilligt moratorium på stora förändringar i artiklar om politiska partier mitt under valrörelsen, alternativt låser vi artiklarna i samma ögonblick en vecka före valet. Detta är den absolut sämsta tidpunkten att få bukt med de eventuella skavanker som vi inte lyckats rätta till under den föregående mandatperioden. Vi riskerar att dra in valrörelsen i en zon som borde vara fri från partipolitik, vilket kommer att påverka stämningen här. Det är ingen ko på isen. Låt oss vänta till efter den 14 september.--ボスニア (diskussion) 28 augusti 2014 kl. 21.17 (CEST)
Jag stöder Bothnias förslag om moratorium. Vi bör också hårdbevaka artiklarna mot POV-pushning och vandalisering. Lsj (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 11.46 (CEST)
Bifall, en flytt av historiken kommer jag inte att försöka påbörja innan valet. Detta även om det skulle ha gjort partiernas politik nu lättare att se, eftersom det lätt drunknar i historiken för de tre partier som inte har egen historieartikel (M, Fp, V). Adville (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 12.29 (CEST)


Jag anser att vi alla gånger bör halvlåsa alla artiklar om politiska partier fram till och med valet. Vad gäller att sammanfatta historiken för M, FP och V, på samma sätt som den är för de andra partierna, anser jag skulle vara fullt rimligt att göra även nu. Det är dock ett stort arbete. När jag sammanfattade socialdemokraternas historia tog det bra lång tid. Det ska ju vara kärnfullt och det allra mest relevanta ska finnas med. Jag ser nu att jag dock aldrig riktigt slutförde arbetet då det relevanta från 1940-talet till 1960-talet inte finns med (de årtiondena är väldigt väsentliga och bör omfatta kanske två stycken text). Personligen känner jag nog inte att jag har så stor lust att sammanfatta historiker igen (det är rätt jobbigt och tråkigt).
Jag ser ingen anledning att till att vi inte kan sammanfatta historikerna nu, imorgon, om en vecka eller en månad. Det är hugget som stucket, och ska stå vilken Wikipedian som helst fritt att så göra. Jag förespråkar därför inget som helst förbud mot redigeringar som förbättrar, förenklar och tydliggör (för att skapa enhetlighet).
Jag har gjort vissa punktnedslag i standardisering av artiklarna om de politiska partierna, mycket har varit strukturmässigt. Men man borde även titta på ett schema för hur man ska lägga upp informationen under respektive rubriker så att vi har det relevanta med och så att artiklarna blir jämförbara och koncisa. Förutom att det är bra för läsarna så är det även bra för oss, då det blir lättare att bedöma innehållet och det gör POV-pushning svårare. Nu är exempelvis ingresserna enhetliga, vilket är ett stort framsteg. dnm (d | b) 30 augusti 2014 kl. 19.06 (CEST)
Nej, jag tycker vi alla försöker hålla ett gentlemans agreement om att inte genomföra stora förändringar i artiklarna före den 14 september. Vi bör märka upp alla berörda artiklar med Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet och eventuell låsa eller halvlåsa vissa artiklar redan nu. Valresultatet kommer inte att påverkas av de redigeringar vi gör de närmaste två veckorna, däremot kan mycket av turbulensen i valrörelsen leta sig hit och inte bara leda till att arbetsklimatet försämras, utan också att vårt anseende naggas i kanten. Jag upplever den nuvarande valrörelsen som en av de mest nerviga jag bevittnat och det behövs inte mycket för att bägaren rinner över. Då kan det vara bra att stå fast istället för att ryckas med.--ボスニア (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 23.52 (CEST)
Låsning och halvlåsning av artiklar används för att skydda dem mot klotter. Att sträcka denna funktion till att täcka det föreslagna verkar för mig vara helt utan praxis. Jag föreslår att inte låsa artiklar utan specifikt uppståndet behov och då för så kort tid som möjligt (som vi brukar). Uppmuntra alla redigeringar som förbättrar artiklarna. Ju bättre de blir desto bättre för alla. Att avstå med förbättringar till efter valet synes synnerligen underligt. --Ainali (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 00.20 (CEST)
Mitt trevande förslag om ett slags självpåtaget moratorium var ett svar på Advilles undran (ovan) hur vi ska fortsätta utveckla artiklar om politiska partier i Sverige. Svensk inrikespolitik är ett ormbo just nu och jag tror att det vore smart att hålla oss utanför detta i två veckor. Jag är öppen för olika sätt att åstadkomma detta, men varsågod: träd gärna ned bland ormarna! Jag har i alla fall inget serum i handskfacket om du blir biten. För min egen del tänker jag hädanefter undvika artiklar om svensk politik och poppa popcorn (@Luttrad:) om det blir bråk. Tar gärna emot tips om lämpliga mikroöl.--ボスニア (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 04.10 (CEST)
Självklart inte låsa i onödan. Bra uppmärkt nu av Bothnia så alla partier är med i projekt neutralitets lista. Ingressen har förbättrats nyligen i alla partier, enbart Sd behlver lite mer puts. Jag fixade lite där och yger fortsatte. Dock, när det gäller flytten av historiken så spelar det inte så stor roll. Om vi då väntar lite så kanske man undviker konflikter eftersom det är valtider och upphausad stämning. Därför tror jag på bothnias förslag att avvakta i den frågan. Adville (diskussion) 1 september 2014 kl. 13.01 (CEST)
Men nu är det nog dags att halvlåsa alla partiers artiklar för att skydda dem mot klotter. Varenda gång jag går in på min bevakningslista är det ett par tillbakarullningar av klotter i partiartiklar (jag har alla riksdagspartierna och ett par till på min bevakningslista). Förslagsvis håller vi dem halvlåsta tills det är klart med statsministern, för att slippa den vanliga historian med IP-nummer som utser statsminister på valnatten. Sjö (diskussion) 9 september 2014 kl. 12.11 (CEST)

Radering av listor över terroriststämplade organisationer[redigera | redigera wikitext]

Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU raderades i samband med senaste sffr trots att listan var från år 2014 och åtminstone för mig huvudorsaken till att stödja radering av den brittiska listan var att den inte hade uppdaterats sedan 2004. Nästa gång en massa artiklar klumpas ihop på detta sätt, kommer jag för tydlighetens skull att ta ställning för behåll, om jag anser att anmälan i sig är felaktig med för många sidor under samma rubrik. Det skulle ha varit trevligare om någon hade bemödat att ta ställning till min invändning att den brittiska listan bör raderas men inte alla listor av samma typ helt slentrianmässigt. Prematureburial (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 16.33 (CEST)

Du var den ende som gjorde detta förbehåll. Jag tvekade men kom fram till att resultatet ändå borde tolkas som "radera" även i fråga om den. Jag är dock öppen för ny behandling om det finns fler som önskar det. Tostarpadius (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 19.15 (CEST)
Det är sant att andra inte gjorde detta förbehåll. Det som jag framför allt önskar inför framtiden är att den starkaste artikeln nomineras, om någon vill att fem eller sex artiklar ska raderas på en gång. Nu var det det minst oklara fallet, den absolut svagaste av dessa artiklar nominerad överst på sidan. Det borde framför allt vara gränsfallet, i detta fallet artikeln om EU, som man främst ska rikta uppmärksamheten mot. Prematureburial (diskussion) 1 september 2014 kl. 09.59 (CEST)
Du har helt klart en poäng i detta påpekande. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2014 kl. 12.23 (CEST)
Jag uppfattade också som Prematureburial att stöd för radering av den brittiska listan var att Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU fanns. Jag uppfattade det som att det bara var Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av Storbritannien som man röstade om. Jag avstod från att rösta eftersom jag var trygg i att det fanns en artikel som hette Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU. Döm om min förvåning när jag nu får läsa att den är raderad. Ber dig Tostarpadius återställa den och föreslå den till radering på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. --Allexim (diskussion) 1 september 2014 kl. 21.23 (CEST)
Eftersom Du, Allexim, inte deltog i "omröstningen" ser jag inget behov av att ompröva resultatet på grund av denna meningsyttring. Det framgick klart av anmälan att den gällde fyra listor. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2014 kl. 22.01 (CEST)
När man läser detta så är inledningen väldigt otydlig. Ternarius skriver negativt om "listor som inte uppdateras" så det borde betyda att det är positivt med Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU som är daterad till 2014. Stigfinnare är enligt min uppfattning motståndare till inaktuella artiklar. ℇsquilo uppfattar jag också som en stark motståndare mot inaktuella artiklar. Dessa båda borde vara starka anhängare till borttagande av inaktuella artiklar och därmed positiva till kvarhållande av aktuella artiklar, skapade 2014. --Allexim (diskussion) 1 september 2014 kl. 23.06 (CEST)
Inledningen är övertydlig: "Egentligen gäller detta fyra sidor... Skall dessa listor (min kursivering) behållas eller inte?" Din tolkning av andra användares inställning är totalt ointressant, så länge den inte har uttryckligt stöd från dem själva. För övrigt är ett halvår lång tid i sammanhang som dessa. Tostarpadius (diskussion) 2 september 2014 kl. 06.46 (CEST)
Om det finns en officiell lista över terrororganisationer publicerad av EU så ser jag ingen anledning till att duplicera den informationen här på Wikipedia. Då tycker jag att det är lämpligare med en extern länk i artikeln Terrorism. /ℇsquilo 2 september 2014 kl. 08.27 (CEST)
Frwp har en lista fr:Organisations considérées comme terroristes par le Conseil de l'Union européenne uppdaterad 2013. Innehåller EU:s officiella sida uppgifter om organisationer som har funnits med på listan men avlägsnats därifrån som man kan göra på wikipedia för att få perspektiv på fenomenet? Prematureburial (diskussion) 2 september 2014 kl. 09.06 (CEST)
Jag har för närvarande, som jag också påpekat på min användarsida, sänkt min aktivitet här till ett minimum på grund av personliga skäl. Under den tiden ser jag gärna att inte andra talar om vad jag tycker. Precis som Janders (som jag också refererade till i raderingsdiskussionen) tycker jag att den här typen av artiklar är av ondo därför att de kräver ständig uppdatering och jag rent generellt är skeptisk till att så kommer att ske – oavsett situationen just under raderingsdiskussionen. / TernariusD 2 september 2014 kl. 10.38 (CEST)
Vi har mängder av uppgifter på svwp som kräver kontinuerlig uppdatering: uppgifter om stats- och regeringschefer i landsartiklar, om befolkningsstatistik i ortsartiklar, om rekord i olika idrottsartiklar, om hitlistor för musik o s v, o s v. Jag har väldigt svårt att se att det faktum att en artikel kan behöva uppdateras över tid på något sätt skulle vara ett argument mot dess existens här på wp - snarare tvärtom då vi ju, till skillnad från pappersburna encyklopedier, faktiskt har dennna möjlighet till löpande uppdatering. /FredrikT (diskussion) 2 september 2014 kl. 11.44 (CEST)
@FredrikT: Men huvudproblemet är att så fort en detalj i artiken ändras, så att den inte längre gäller, så blir informationen felaktig och därmed oanvändbar för sitt syfte - att berätta hur saker och ting ligger till. Läsarna kan ju inte veta att informationen slutade att vara relevant (i meningen korrekt) för ett år sedan, för en vecka sedan eller för en timme sedan. Och om den felaktiga informationen ligger kvar, så lurar vi läsarna och ger dem - både dem och WP ovetandes - något helt annat än det som de gjort sig omaket att söka efter här. Vi skriver ju minst lika mycket för morgondagen som för idag. Därför bör man göra mycket noggranna överväganden om det är sannolikt att detaljerna kommer att komma att uppdateras på ett sådant sätt att det är rimligt att tro att artikeln är tillförlitlig vid varje tillfälle (idag, i morgon och om 30 år) när den läses, och inte bara när den läggs in i databasen och uppdateras när någon råkar tänka på att ändra i den. Det är något av det som skiljer den manuellt producerade on-line-encykopedin från t ex tryckta kataloger med angivet tryckår, datumstämplad aktualitetsjournalistik och automatiskt genererade realtidsuppdaterade faktasamlingar av olika slag. Därför bör vi så långt som möjligt undvika att publicera dynamisk information, om vi inte har anledning att tro att den uppdateras så gott som omedelbart efter det att den inte längre är aktuell. Det är en chansning - jag förstår det - men någonstans måste man dra gränsen för var man bedömmer som troligt. Janders (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.15 (CEST)
Till det som Janders anför kan läggas att det finns uppgifter som vi inte gärna kan undanhålla våra läsare. Dit hör exempelvis nuvarande stats- och regeringschefer. Vad gäller ur svensk synpunkt perifera länder finns det en risk att detta inte uppdateras. Jag vet inte om det finns något projekt som kontinuerligt, exempelvis en gång om året, går igenom och kontrollerar om det stämmer. Annars är det givetvis önskvärt att så sker. Befolkningssiffror brukar - hoppas jag - ha ett datum kopplat till sig. Där sker i normalfallet inte några drastiska förändringar över en natt, så inaktuell information ger oftast en fingervisning om hur det ser ut också idag. Listor över terrorstämplade organisationer hör knappast till sådant som vi inte kan undvara. Tostarpadius (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.37 (CEST)
Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU är en högst trolig mer och mer intressant artikel för allmänheten. Detta eftersom det pågår just nu en debatt om man skall kunna åtala personer som deltar i ett inbördeskrig, beroende på vilka organisationer som de har verkat i och på vilket sätt som de har verkat i den. Instämmer med FredrikT - Skall man radera alla artiklar som måste uppdateras måste vi radera ex. alla landartiklar, alla ambassadartiklar o.s.v.. Jag vågar påstå att den överväldigande svWikipediamajoriteten skulle vara emot ett sådant framtida förfarande. Yrkar därför på ett återställande av EU-listan och för att diskussion om artikelns bevarande eller raderande inleds på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. --Allexim (diskussion) 2 september 2014 kl. 18.35 (CEST)
Artikeln behöver inte återställas för att en sådan diskussion skall kunna föras. Den saknade helt löptext, det var bara en lista och en enda bulk-referens till originallistan. - Tournesol (diskussion) 2 september 2014 kl. 18.45 (CEST)
Allexim, man behöver bara ställa grundfrågan: Vad är bäst - att vi förmedlar information som med stor sannolikhet är felaktig p g a att den är inaktuell och ouppdaterad, eller att vi inte levererar några uppgifter alls? Det handlar inte om att "radera alla artiklar som måste uppdateras" (jag vet inte hur du har valt dina exempel) utan om att göra vad vi kan för att den information som utger sig för att vara korrekt i ett "nuläge" verkligen är det vid varje tidpunkt som en läsare tar del av den. Det handlar till stor del om hur man utformar artikeln. Men ibland får man trots allt göra ett val, om i vilken mån man sätter en artikels existens före dess korrekthet. För mig är det valet - av respekt för den som söker information - ganska självklart. Janders (diskussion) 2 september 2014 kl. 21.11 (CEST)
Vi måste förstå de begränsningar på vad frivilliga kan åstadkomma. Allt som är bara nästan rätt matar "wikipedia är skräp". Uppdateringar av listor är en om det inte går att lösa med bot/wikidata eller liknande från en trovärdig källa. Terroristorganisation skulle kunna omdirigeras till sektionen "Förövare" i Terrorism där olika listor kan "länkas" (inte en länklista men bör kunna lösas i externa länkar). Kanske grunden är "Process of designation" ur List of designated terrorist organizations. Jag hittar inte motsvarande på svenska wikipedia. Förklara hur listorna skapas av vem och varför det finns skillnader. Bara vilka listor som finns men inte försöka att hålla listorna uppdaterat med vem som är på listorna. Även den engelska artikeln är "out of date". Maundwiki (diskussion) 3 september 2014 kl. 05.59 (CEST)

[avindent]
Jag tror att Lista över organisationer som har utpekats som terrorister av EU vore värdefull för våra läsare om den kunde hållas uppdaterad, och bättre än en länk om man bevarar den historiska informationen. Men jag tror också att risken är stor att vår lista blir inaktuell och missvisande. En artikel om en viktig sådan lista (såsom EU:s, eller om sådana listor i allmänhet) skulle inte ha samma problem med att bli föråldrad. Listan kunde finnas med, med uppgift om senaste uppdatering (lätt att kontrollera en masse om det finns en källa med listan ifråga på webben) och år då olika organisationer upptagits och strukits från listan. Artikeln skulle berätta vad listan handlar om och listan skulle bara vara ett exempel - aktuellt eller historiskt - inte en checklista för den som behöver beakta listan. Resonemanget gäller också om artikeln är relativt torftig, brödtexten ger ändå listan en kontext. --LPfi (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.51 (CEST)

Bra och konstruktivt förslag av LPfi! /FredrikT (diskussion) 3 september 2014 kl. 14.44 (CEST)
Jag kan inte förstå vad en sådan artikel skulle ge för information som inte lika gärna kan stå direkt i artikeln Terroristorganisationer. Tostarpadius (diskussion) 3 september 2014 kl. 14.48 (CEST)
Den artikeln är en omdirigering till Terrorism, där avsnittet skulle bli onödigt tung och knappast utvecklas optimalt. Dessutom handlar de olika listorna väldigt mycket om politik, och att bland ihop en artikel om terroristorganisationer med en artikel om vilka eller hurudana organisationer som uppfattas eller uppfattats som terroristorganisationer av någon instans riskerar blanda bort korten. En bra artikel där man jämför de båda går utan vidare att skriva, men den kommer att locka till sig bidrag av personer som inte förstår skillnaden eller ignorerar den för sina egna syften. --LPfi (diskussion) 4 september 2014 kl. 10.15 (CEST)

Kvalitetsmätningen september[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2013-08-01 174 259 53 100 156 2 137 508 6 227 113 638 410 468 57 3 308 21 642 24 950 1,87 %
2013-09-04 162 269 57 101 154 5 137 513 5 271 119 669 412 499 47 3 420 22 014 25 434 1,64 %
2013-10-01 156 275 56 106 153 2 107 508 6 114 119 679 418 507 27 3 233 22 261 25 494 1,6 %
2013-11-01 156 281 48 103 151 1 74 498 6 0 125 699 415 429 4 2 990 22 455 25 445 1,59 %
2013-12-01 154 246 51 100 153 0 94 504 6 5 134 719 418 433 24 3 041 21 983 25 024 1,56 %
2014-01-01 142 244 57 100 156 0 105 516 6 22 113 706 417 446 36 3 066 21 982 25 048 1,56 %
2014-02-01 140 250 53 103 153 0 98 491 1 0 112 529 413 461 55 2 859 22 304 25 163 1,56 %
2014-03-01 134 260 58 100 155 0 72 492 1 3 108 531 382 467 48 2 811 22 578 25 389 1,57 %
2014-04-01 128 247 57 103 161 0 84 498 3 0 110 553 380 481 50 2 855 22 827 25 682 1,59 %
2014-05-01 97 257 65 103 170 0 72 481 4 0 75 526 383 482 49 2 764 23 010 25 774 1,59 %
2014-06-01 65 253 65 106 175 0 81 468 2 15 60 535 385 508 45 2 763 23 202 25 965 1,6 %
2014-07-01 65 236 70 88 158 0 74 476 3 1 67 482 379 527 5 2 631 23 349 25 980 1,56 %
2014-08-01 66 233 70 44 159 1 70 475 2 0 60 471 372 542 10 2 575 23 496 26 071 1,45 %
2014-09-01 68 240 74 44 162 0 96 430 0 3 64 495 378 550 5 2 609 23 626 26 235 1,38 %

Yger (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.17 (CEST)

En fundering, varför blir infogningar och sammanslagningar liggande så pass länge? Är det för att det är för jobbigt att utföra så att man hoppar över det? Eller är det för att man inte håller med om att det är rätt att göra åtgärden men ändå låter mallen ligga kvar? /Hangsna (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.49 (CEST)
Ibland är det nog så att man är tveksam till vad som är bäst och då låter man det ligga. Det gäller i varje fall mig själv. I motsats till många andra åtgärder finns det inga objektiva kriterier för vad som är rätt och fel. En del av oss föredrar omfattande översiktsartiklar, andra att varje del behandlas för sig. Endast när det helt uppenbart handlar om samma ämne är det självklart att agera. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2014 kl. 22.05 (CEST)
Jag har i perioder angripit de som legat längst (alla som legat över två år). Jag tror det var en av 50 jag gick bet på sist men resten var görbara, inklusive de många där jag tog bort förslaget. Som Tostarpadius skriver kräver sådan generalangrepp en hel del egensinnighet, även om det baserat på gedigen wperfarenhet och allmännkunskap. Men även för mig vill jag ha att en orenlig tid gått så jag kan ta bort de infogaförslag jag inte uppfattar som lämpliga "om ingen gjort något på två år, så kan förslaget se som ej accepterat".Yger (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.09 (CEST)
Infogningar tror jag blir liggande länge för att det antingen krävs en administratör för att slå ihop dem (då det är dubblettartiklar) eller för att man inväntar respons på förslaget eller för att det finns olika åsikter om en infogning bör göras eller inte. I fallet med uppenbara dubbletter borde man kunna anmäla sidor som varit uppmärkta en tid på BOÅ (förutsatt att arbetet med att få ihop informationen på de båda sidorna är gjort) för att snabba på kvalitetsarbetet. Är det inte uppenbara dubbletter kan man ge en tid för respons om det är osäkert vilket som är bäst. Jag håller med om att infogningsförslag som inte rör rena dubbletter och där det saknas konsensus kan tas bort efter en tid, och kanske då två år är lämpligt. Alla som har intresse för berörda artiklars utveckling bör ju haft möjlighet att säga sin mening inom den tiden. Höstblomma (diskussion) 6 september 2014 kl. 13.20 (CEST)

Apropå kvalitet, förra månadens kvalitetsprojekt blev tyvärr inte helt lyckat, då antalet artiklar med källbehov ökade med 130. Denna månad tog jag mig friheten att ändra kvalitetsprojekt till "Fluff", då ingen annan hade gjort det. Det var ganska länge sedan vi körde det kvalitetsprojektet sist, tre år sedan. Definiendum (?) 2 september 2014 kl. 15.35 (CEST)

Jag kan instämma i kommentarerna om att det kan vara knepigt att göra infogningar och sammanfogningar. Vad som glädjer mig är att vi under snart ett år har lyckats hålla nere ickewiki på nära nollnivån, där det skall ligga, då det oftast är enkelt att åtgärda. Skulle det vara värt att göra en insats för att minska kategorin språkvård? Vi lägger mycket fokus på att öka Wikipedias kvalitet genom källbeläggning, men ett korrekt språk är också något som kan förväntas av en encyklopedi.--Historiker (diskussion) 2 september 2014 kl. 21.35 (CEST)
Hangsna har en bot som lägger upp artiklar som är uppmärkta för snabbradering. (Sen får naturligtvis erfarna wikipedianer tänka efter om artikeln ska snabbraderas, men det var inte min poäng.) Skulle vi kunna ha en liknande för de kategorier som har relativt få så att vi alltid kan hålla rent bland plagiat och icke-wiki, exempelvis? Då kan vi lättare fokusera på de andra problemområdena.//Hannibal (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.49 (CEST)
Det finns Wikipedia:Projekt språkvård som fokuserar på artiklar i behov av mer omfattande språkvård. Min upplevelse efter att ha skummat igenom åtgärdskategorin för språkvård är de flesta artiklar som blir liggande där är sådana som är rätt "tunga" att åtgärda, t.ex omfattande och ingående, kanske baserade på översättningar som måste kontrolleras mot originalet för att utesluta översättningsmissar. Det finns en del artiklar där det är jättesvårt att avgöra om det skrivna har relevans i ett uppslagsverk eller mest är överdetaljerat fluff. Men en del artiklar skulle förmodligen vinna på att kortas så att de innehåller det grundläggande och viktiga istället för att vara en svåröverskådlig sammanställning av så många detaljer som möjligt. Höstblomma (diskussion) 6 september 2014 kl. 13.59 (CEST)
Räknare av innehåll. Endast de kategorier som innehåller något syns. När bilden togs fanns alltså 5 artiklar märkta med substubar och 3 artiklar märkta för wikifiering.

Annars kan man lägga till följande kod i Special:Min sida/common.js. Då kan man lägga upp det man vill följa så har man alltid en räknare högst upp. Bilden till höger visar hur det ser ut, den visar bara de kategorier som just nu har något i sig, om exempelvis någon sida ligger för snabbradering så kommer den dyka upp till vänster om båda dessa (med röd text som jag valt) "radera: 1". Jag tar i övrigt inte åt mig någon ära för kodandet!

Att byta ut eller lägga till en egen kategori görs genom att ändra de två "Kategori:" som finns på två rader under varje block.
/*Nedan är olika räknare som jag vill ha till vänster om mitt namn på alla sidor */
 
/*Först definieras placeringen av dessa */
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats1></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats2></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats3></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats4></div></li>'); 
$( '#p-personal ul' ).prepend( '<li><div id=plats5></div></li>'); 
 
/*Lägger till räknare av antalet artiklar märkta för wikifiering */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Artiklar_som_behöver_wikifieras-samtliga&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats2' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Artiklar_som_behöver_wikifieras-samtliga"> wiki: ' + res + '</a>' );
    } 
  }
);
 
/*Lägger till räknare av antalet artiklar mallade med bearbetning pågår */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Bearbetning_pågår&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats3' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Bearbetning_pågår"> pågår: ' + res + '</a>' );
    } 
  }
);
 
/* Lägger till räknare av substubbar */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Substubbar-samtliga&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats4' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Substubbar-samtliga"> substub: ' + res + '</a>' );
      } 
  }
);
 
/* Lägger till räknare av snabbraderingar */
$.get(
  '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=query&prop=categoryinfo&titles=Kategori:Snabbraderingar&format=xml',
  function ( data ) {
    var res = $( data ).find( 'categoryinfo' ).attr( 'size' ); 
    if (res != 0) {
      $( '#plats5' ).prepend( ' <a href="/wiki/Kategori:Snabbraderingar"> radera: ' + res + '</a>' );
      { document.getElementById('plats5').style.backgroundColor = '#DC143C'; }
    } 
  }
);
/* Slut på tilllägg av räknare */

/Hangsna (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.57 (CEST)

Problem med redigeringsfiltret – som kan lösas[redigera | redigera wikitext]

Hej! Det har uppstått ett problem med redigeringsfiltret, som dock går enkelt att lösa, men då måste vi komma överens om det.

Problemet är följande: Det finns en gräns satt för hur mycket programkod som filtret maximalt får köra vid varje redigering. Nyligen så nådde vi upp till den gränsen. Exakt hur mycket programkod som körs varierar för varje redigering beroende på t.ex. vem som redigerar (IP-nummer granskas noggrannare än inloggade), vad som redigeras (t.ex. en artikel eller en diskussion), vad redigeringen består i (t.ex. tillägg av text eller borttagning av text). För ett fåtal redigeringar nåddes som sagt gränsen, vilket innebär att filtret inte körde någon ytterligare programkod för de redigeringarna, vilket innebär att klotter kan slinka igenom.

En tillfällig lösning på detta är att ta bort delar av funktionaliteten i redigeringsfiltret (har redan gjorts) och stoppa (eller starkt begränsa) vidareutveckling av redigeringsfiltret. Detta är väldigt synd då vi är flera personer som har en mängd idéer om hur filtret kan förbättras för att bli ännu bättre på att fånga upp klotter/vandalism.

Nu till det trevliga i sammanhanget: Den gräns som vi nått upp till är inte en tidsgräns. Den handlar alltså inte om hur många millisekunder redigeringsfiltret får spendera på att undersöka en redigering. Den handlar i stället om hur mycket programkod som får köras. Värdet kallas "condition limit" och är satt till 1000. Jag är så gott som säker på att det värdet varit oförändrat under alla de 5,5 år som redigeringsfiltret funnits (sedan mars 2009). 5,5 år är en lång tid i datorbranschen. Det sker en väldigt snabb utveckling av t.ex. hårdvara (processorer, minnen m.m.). Rimligen är den Wikipedia-server som redigeringsfilterkoden körs på i dag minst dubbelt så snabb som den som användes för 5,5 år sedan. Kanske betydligt snabbare än så. Om den är dubbelt så snabb, så innebär det att man kan köra dubbelt så mycket programkod i dag jämfört med då på samma tid. Det innebär att vi bör kunna höja värdet 1000 till t.ex. 1500 utan några problem. Det skulle i så fall innebära att vi kan fortsätta att vidareutveckla och förbättra redigeringsfiltret.

Det som återstår nu är att innan vi ber de som har hand om sådant att få värdet 1000 höjt för svenskspråkiga Wikipedia, så måste vi nog undersöka om det råder samstämmighet kring detta. Så vad tycker ni? Ska vi begära att få värdet höjt? (Värdet heter mer exakt "$wgAbuseFilterConditionLimit".) Svensson1 (diskussion) 2 september 2014 kl. 22.04 (CEST)

Tegel, är detta något du kan fråga en systemadministratör om de är beredda att mixtra med på en wmf-wiki? -- Innocent bystander (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.30 (CEST)
Ja, jag ska se vad jag kan få fram när jag får lite tid över. Det är lite ont om tid för tillfället. Jag gjorde en snabb sökning i Bugzilla för att se om detta är gjort på någon annan wiki sen tidigare, men jag hittade ingenting. Kanske någon annan kan hitta något där som vi kan hänvisa till. -- Tegel (disk) 4 september 2014 kl. 02.39 (CEST)
Det är i sista hand en fråga för systemadministratörerna, vad resurserna ska användas till. Engelskspråkiga Wikipedia har samma "condition limit", och där verkar någon promille av alla redigeringar leda till att gränsen nås (att döma av några stickprovskollar på en:Special:AbuseFilter). För min del tycker jag vi har flera filter som är ganska onödiga, antingen för att de ger väldigt få träffar eller för att de ger felträffar. Jag tycker det vore rimligare att börja i den änden och fråga oss vilka filter vi egentligen vill ha och har praktisk nytta av. /NH 4 september 2014 kl. 11.25 (CEST)
NH, vilka filter tycker du är onödiga? Nirmos (diskussion) 16 september 2014 kl. 18.35 (CEST)
Angående att vissa filter ger felträffar. Det är ju en viktig anledning till att höja gränsen. Då får man möjlighet att förbättra filtren så att de förhindrar/"sorterar bort" felträffarna, vilket kräver lite extra resurser/programkod. Svensson1 (diskussion) 4 september 2014 kl. 19.32 (CEST)

CirrusSearch[redigera | redigera wikitext]

Hi! My apologies, I do not speak Swedish so I will keep this brief. As a part of the continued deployment of the new search engine we'd like to roll this out for all users this coming Monday, Sept 8th. My thanks to the hundred or so beta testers on svwiki who've been trying things out. If you have any problems, please let us know on IRC (^d and manybubbles), Bugzilla (MediaWiki -> CirrusSearch component) or the talkpage on mw.org. Thanks! (if someone has the time to translate this to Swedish so everyone can read I'd be super grateful). Chad (WMF) (diskussion) 2 september 2014 kl. 22.14 (CEST)

På svenska: Det kommer en ny sökfunktion den 8 september. Utvecklarna vill gärna ha mer feedback och svarar gärna på frågor. (De pratade om det här på Wikimania under titeln: "CirrusSearch: How we've replaced a great search engine with an awesome search engine"//Hannibal (diskussion) 3 september 2014 kl. 09.44 (CEST)
Kommer man nu eller på något annat sätt att kunna söka på redigeringskommentarer? En sådan funktionalitet skulle jag uppskatta om det byggdes in. Eller någon kanske vet hur man kan göra det redan nu? (Utan att ladda hem en dump av hela databasen och söka i den dvs.) /Hangsna (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.20 (CEST)
I think I understand, please correct me if I'm wrong. You'd like a way to be able to search edit summaries--right now you can't do this without downloading a database dump. Unfortunately this is outside the scope of what search handles. Search is concerned with finding the latest version of pages so historical things like edit summaries aren't stored & searched. There's at least one bug filed for it although I imagine there's some duplicates in BZ as well. As an alternative to dumps (which are very difficult to download and process, I'll give you), you might be interested in the Labs/ToolLabs databases. They're fully replicated from production and would enable the sort of searching you're talking about. Chad (WMF) (diskussion) 8 september 2014 kl. 19.35 (CEST)
You understand perfectly! However, I don’t understand at what place in "Labs/ToolLabs databases" I can search. /Hangsna (diskussion) 8 september 2014 kl. 19.44 (CEST)
Jag föreställer mig att ett verktyg som det här enkelt skulle kunna utökas med möjligheten att söka på redigeringskommentar. Så det är kanske dit man ska vända sig med sina förslag och önskningar. /NH 8 september 2014 kl. 21.42 (CEST)
Just as an update to the original post in the thread. We deployed this earlier today and everything's looking fine on the technical side. Please do let us know if you start running into problems though. Chad (WMF) (diskussion) 8 september 2014 kl. 23.05 (CEST)

1 900 000 artiklar[redigera | redigera wikitext]

Bättre sent än aldrig – 1 900 000 artiklar har uppnåtts. Artikel 1 900 000 var Rhytidostemma surinamense vilken skrevs den 2 september 2014 kl. 18.16 (CEST). Undrar när svenskspråkiga Wikipedia når 2 000 000 artiklar? Definiendum (?) 4 september 2014 kl. 15.20 (CEST)

Enligt vad jag förstått är Lsjbot nu nära färdig för denna gång. Nu kan vi nog tro på flera botinitiativ även om ej så omfattande, annars skapar vi manuellt cirka 35000 artiklar om året, och då kommer det ta oss 2-3 år nå den gränsen.--Yger (diskussion) 4 september 2014 kl. 15.24 (CEST)
Efter växterna kommer kanske en uppdatering av djuren och då kommer det bli fler men jag tror det "bara" blir några tusen. Jag personligen hoppas på fler botskapade artiklar om astronomi och om platser/orter utanför Sverige. De skulle kunna bli ett par hundra tusen eller nån miljon beroende på vad för underlag som man kan få fram. Sedan finns det hur mycket företag som helst (ungefärlig uppskattning) man också skulle kunna få fram goda referenser på och skapa väl källbelagda artiklar om. - Averater (diskussion) 4 september 2014 kl. 15.32 (CEST)
Enligt Special:Bidrag/Lsjbot skapar boten i skrivande stund fortfarande artiklar, men jag vet inte hur många artiklar den har kvar. Jag stöder botskapande av artiklar, och hoppas särskilt på att en astronomiomgång inte ligger alltför långtifrån nu. Jag hoppas även på botskapande av artiklar om platser/orter utanför Sverige, då det skulle stärka svenskspråkiga Wikipedias globala perspektiv. Definiendum (?) 4 september 2014 kl. 15.46 (CEST)
Vad jag förstår har skaparen av Lsjbot planer på att skapa artiklar över alla svenska författare. Jag stöder definitivt detta.
Förslag och möjligheter
  • alla svenska författare med information från Libris
  • alla gator i Sverige
  • orter i Kina, vilka det utan tvekan finns en hel del. Man skulle också kunna tänka sig skapande av artiklar för
Sen finns det ju sätt att automatiskt översätta hela utländska språkversioner av Wikipedia till det egna språket, bland annat Wikitrans (bland annat Wikitransöversättning Miljonprogrammet från sv:Wiki till danska). Kanske man skulle kunna botöversätta en hel utländsk Wikipedia till nya svenska Wikipediaartiklar (med undantag för de artikeltitlar som redan är skapade på svenska Wiki)? Mvh Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.12 (CEST)
Översättningar av artiklar är inte bra eller önskvärt ur kvalitetssynpunkt. Däremot har flera andra språkversioner botgenererat artiklar om geografiska entitieter från fullgoda källor, på samma sätt som Nasko gjort med franska kommuner. Det är bara att gräva lite i itwp, nlwp, idwp och inte minst vietnaamesiska wikipedia, för att hitta sortiment och vilka källor som använts.Yger (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.21 (CEST)
Har ni tips om bra programvara för att botskapa artiklar? Mvh --Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.34 (CEST)
Vet ej var du bor, men snart kommer det att vara en "botacademy" i Stockholm och Göteborg, se denna länk. Det är bara att anmäla sig. Sedan ligger hela koden till lsjbot fritt på den sidan (fråga användare Lsj annars), så man kan titta på den. AWB använde användare Nasko. MVH Adville (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.41 (CEST)
Hej! Ok, tack, jag ska kolla upp detta! Mvh Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.45 (CEST)
<polemiskt>En spännande möjlighet är en bot som skapar en artikel för varje heltal N < 10000000. Den roboten borde vara ganska enkel att konstruera, och kunde vara en bra uppvärmning.</polemiskt> Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 09.58 (CEST)
även om du omgett din skrivning med någon krumelur, så vill jag påminna vad vi skriver i God kommunikation: använd ett språk som fungerar oberoende av mottagarens ålder, kön eller bakgrund. Var tålmodigt konkret vid kommunikation, och vinnlägg dig om att minimera risken för både onödiga missförstånd och att någon tar illa upp. För mig är det inte klart vad du vill uttrycka i ditt inlägg - att det skall skapas artiklar enligt ditt förslag - eller om det är någon form av kritik eller förlöjligande på vad som diskuterats här och i sådana fall vad du då invänder mot. Yger (diskussion) 5 september 2014 kl. 10.26 (CEST) (som närmast tar illa upp av inlägget)
Jaja, okej då. Jag tycker inte att miljontals botskapade artiklar är jättebra. Duger det? Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 10.39 (CEST)
Kan du utveckla varför Naskobots artiklar inte är bra. De har stor substans, är mycket uppskattade och har tillfört mycket stort värde till svwp.Yger (diskussion) 5 september 2014 kl. 10.48 (CEST)
Nu känner jag mig lite dum igen, det var absolut inte meningen att någon skulle ta illa upp, och tanken var inte att klanka ner på särskilda artiklar. Men jag ska ändå göra ett försök (se nedan) Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 11.45 (CEST)

Om botskapade artiklar (igen)[redigera | redigera wikitext]

Jag vet att frågan har varit uppe förut, men ändå ... Jag menar att man gott kan vara lite mer försiktig när man sätter igång robotar som skapar hundratals eller tusentals artiklar där hela artikelinnehållet är en sammanställning av uppgifter från externa datakällor, t.ex. kataloger över sjöar eller författare eller mossor eller vad det nu kan vara. Det är förstås fascinerande och på ett sätt fantastiskt att svwp snart har 2 miljoner artiklar, och många av de robotskapade artiklarna håller förvånansvärt hög nivå, mycket på grund av att de som skapat botskripten har den där dubbla kompetensen av att vara både goda artikelskribenter och goda programmerare. Men ... Utan att på något sätt vilja klaga, gnälla, trampa någon på tårna, kränka någon eller på annat sätt komma med negativ energi, vill jag ändå påpeka att det kan finnas vissa problematiska aspekter av robotskapade artiklar, på ett mer övergripande plan. Det är, menar jag, inte så bra om Wikipedia får förändrad kurs och inriktning, från att ha varit en manuellt redigerad sammanställning av kunskap till att bli ett slags presentationsfönster för externa databaser. Om uppgifterna ligger externt, t.ex. om mossors namn på latin, uppstår det enligt min mening inget direkt mervärde av att kopiera över uppgifterna hit. Det enda som händer är att man också kan titta på de uppgifterna genom Wikipedia-gränssnittet. Det är som bekant skillnad på kunskap och information, och ett sätt att uttrycka det på är att kunskap är "vägd information". De här robotskapade artiklarna som jag syftar på är inte orienterade mot kunskap. De är säkert jättebra som presentation av information, men för mig är det inte detta Wikipedia-projektet handlar om.

Och bara för att vi ska kunna hitta bra argument för och emot masskapade artiklar kan vi betrakta följande: Det är förstås möjligt att per automatisering skapa en artikel för varje heltal N < 1 miljard som kan placeras in i Kategori:Heltal. Den här artikeln ser ju rätt ok ut, vi kan ta den som mall. Finns det någon principiell skillnad mot dessa tänkta artiklar och många av de artikelserier som skapats av Lsjbot? (Utan att kränka någon eller klaga eller ens tänka negativa tankar om någon särskild användare eller dennes bot.) Vänligen, Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 11.45 (CEST)

Jag håller med. Rent generellt är det en dålig idé att överföra en databas till textmassa. Jag tror nog att de flesta som sysslar med databashanering håller med mig i detta. I databasen ligger informationen samlad och är lätt att uppdatera, spridd i olika artiklar är det mycket svårt att hålla det uppdaterat. Lsj har själv medgivit att flera av hans artartiklar redan är föråldrade. Ett vettigare sätt vore att lägga informationen på ett samlat ställe (lämpligen wikidata) och därifrån hämta information till artiklarna. Enkelt att uppdatera och resultatet för slutanvändaren skulle bli detsamma förutom att informationen skulle vara mer tillförlitlig. Om tekniken inte finns att lägga sådan information på wikidata så kan vi gärna vänta några år tills utvecklingen nått dit, så vi slipper börja radera artiklar då. Däremot är det förstås jättebra att använda bots för andra ändamål, som korrigeringar i redan existerande artiklar.AlphaZeta (diskussion) 5 september 2014 kl. 11.50 (CEST)
Jag håller med Marfuas. Tomas e (diskussion) 5 september 2014 kl. 11.55 (CEST)
Jag ser däremot positivt på det som producerats hittills, Det jag är orolig för är tanken att alla poster på Wikidata automatiskt skulle få artiklar. Tostarpadius (diskussion) 5 september 2014 kl. 12.13 (CEST)
Jag är kluven, men lutar åt att inte hålla med Marfuas, AlphaZeta och Tomas e. Det tas upp några bra ståndpunkter, men för mig överväger ändå följande saker:
  • jag skriver mycket i litteraturartiklar, och även om biografidelarna där är sorgligt korta så är bibliografierna inkompletta, och den stora skillnaden mellan de två delarna är att det finns få bra heltäckande biografier över författare, medan bibliografierna är lätta att åtgärda med bot utan att jag ska behöva sätta mig och gå igenom Libris eller andra källor med stor risk för att göra fel
  • ju fler artiklar, desto lättare att hitta till Wikipedia (även bristfälliga artiklar visar upp för läsarna att det finns ett behov, medan de flesta inte tänker tanken att skapa en artikel om de inte ens kommer till Wikipedia)
  • de flesta databaser är betydligt mindre användarvänliga än Wikipedia/Wikidata (jag ser gärna att informationen hamnar där)
  • med hjälp av de här bottarna blir Wikipedia en textbaserad sammanställning av flera databaser, så att man slipper att surfa runt på flera ställen (jag har inget emot torra texter, eftersom de går att skriva om), något som de flesta människor ändå inte gör
  • det här blir ett sätt att framför allt hjälpa de mindre språkversionerna. De stora språkversionerna klarar sig vad gäller antalet skribenter, men de små behöver injektioner av text för att komma igång
Avslutningsvis ser jag bottar som ett annat verktyg. Tillsammans med stavningskontroll, filter och kodkontroller har de sin plats på Wikipedia. För den som är mer intresserad rekommenderar jag "protokollet" från Wikimania-diskussionen om botskapade artiklar.//Hannibal (diskussion) 5 september 2014 kl. 12.18 (CEST)
Jag instämmer i Hannibals punkter ovan. Dessutom: Jag skriver framför allt om djur, för närvarande olika bin. Det är numera väldigt få av mina artiklar som jag har skapat själv, jag utgår framför allt från botskapade sådana. Jag upplever de botskapade artiklarna som ett mycket viktigt tillskott: De tar hand om allt det "tråkiga" med att skriva djurartiklar, taxoboxar, taxonomireferenser, bilder, och bidrar på det sättet säkerligen till att det skrivs betydligt fler fullängdsartiklar på Wikipedia än vad annars skulle skett. / TernariusD 5 september 2014 kl. 12.30 (CEST)
Jag tycker också att det finns många intressanta möjligheter med de botgenererade artiklarna. Alla de tre stora projekt som jag känner till - franska orter, svenska sjöar och världens livsformer - har på ett föredöligt sätt producerat artiklar om företeelser som i sig bör kunna ses som relevanta uppslagsverksämnen. Men möjligheten att köra en bot ska inte tas som intäkt för att det också är relevant att göra det. Även botskapandet måste ta hänsyn till om text och information verkligen hör hemma här. Därför bör ämnet/rutinen prövas och diskuteras innan artikelskapandet går igång. Janders (diskussion) 5 september 2014 kl. 12.43 (CEST)
Det kan jag iofs hålla med om – problemet är, att inledningen till den här tråden tog upp Lsjbot i en negativ kontext på ett sådant sätt att man svårligen kan tolka det på annat sätt än att den är ett exempel på de kritiserade botarna. Det kan jag omöjligtvis hålla med om; det var just Lsjbot jag menade i mitt förra inlägg ovan, och jag kan inte se den och dess artiklar som något annat än ett stort tillskott till Wikipedia, och definitivt inget som bara beskriver "mossors namn på latin" (något som dessutom stängt taget är felaktigt – "latinska namn" heter rätteligen "vetenskapliga namn", bl.a. just för att de inte är bara på latin). / TernariusD 5 september 2014 kl. 13.18 (CEST)
@AlphaZeta. Wikidata är en viktig parameter dock lite olika viktig beroende på vilket ämnesområde vi tänker på. Själv driver jag sedan 1 år et initiativ som syftar till att genera 100 000 artiklar om Sveriges geografiska entiteter, men då på 200 andra språkversioner. Och då är det ett Måste Wikidata är helt inblandad och att det finns bryggor från tex SCb som automatiskt uppdaterar datat i Wikidata som då omedelbart får effekt på artiklarna på de 200 språkversionerna. I våras fann vi dock att wikidata var alltför ofärdig men hoppas det kan bli bättre framöver. Det visar sig också för att det hela skall fungera att vi innan detta kommer igång måste ha 100% ordning och kvalitet på dessa artiklar på svwp, vilket nog tar något år, där även botar behövs för att "tvätta"/få ordning. Yger (diskussion) 5 september 2014 kl. 13.50 (CEST)

Jag tror vi bör erkänna att det finns tillräckligt stöd för att kunna använda botar , och hoppas vi slipper den allmänna diskussionen denna gång. Däremot är frågan vilka ämnen det är lämpligt att skriva massvis med stubbar om – med bot eller för hand. Jag tror mig kunna skapa en bot som skriver heltalsartiklarna Marfuas nämnde minst lika bra som jag kunde skriva dem en masse för hand. Vi har faktiskt en massa heltalsartiklar, så exemplet var lätt att ta på allvar. Om det är OK att skapa dem för hand bör det vara OK att skapa dem med bot.

Att det är lätt att skapa vissa typer av artiklar med bot betyder inte att vi skall ha dem. Om någon vill skapa artiklar om alla Sveriges gator hoppas jag att man först tar en diskussion kring relevanskriterierna för gator. Jag inser att relevansen för en artikel ur en komplett uppsättning bör bedömas annorlunda än för slumpvis skapade artiklar, men ändå.

Väsentligt för vilka botartiklar som bör skapas (om någon har intresset och förmågan) är åtminstone:

  • Tillräckligt bra källor. Redan enstaka fel i COL eller i tolkningen av inkonsekvent kodat data har lett till en hel del irritation. Masskapande av artiklar med en hög frekvens vilseledande uppgifter eller gallimatias kan inte tolereras.
  • Artiklarnas relevans. Nya artikelkategorier kan bli relevanta om ämnet kan beskrivas heltäckande, men det finns ingen automatik i det. Bedömningen påverkas också av vilken information som kan fås med i artiklarna.
  • Informationens beständighet, alternativt möjligheten att hålla artiklarna uppdaterade också om nuvarande källor försvinner. För kommuner, sjöar och organismer uppfattar jag inte förändringstakten överväldigande, det är ämnen som gott kan beskrivas också i tryckta uppslagsverk.
  • Inverkan på berörda wikipedianer. För många ämnen och många skribenter är det en lättnad att ha en stubb med grunddata att fylla på med den information man hittar, för andra är det frustrerande att behöva utgå från en stub någon annan skapat, med åtminstone viss moralisk skyldighet att infoga det gamla innehållet i den nya versionen. Tillfredsställelsen att göra en rödlänk blå måste räknas in, liksom strategin att hitta artiklar att skriva genom rödlänkar.

--LPfi (diskussion) 5 september 2014 kl. 14.47 (CEST)

Den sista punkten ser jag som viktig. Även om jag då och då utökar biografier suckar jag ibland till och med över FBQ:s artiklar med utgångspunkt i Svensk uppslagsbok. De är ofta stubbar och inte helt lätta att komplettera. Då är extremt korta artiklar av typen "NN, född XXXX, död YYYY, var en italiensk konstnär" enklare. (Detta skall dock inte ses som ett ifrågasättande av själva insatsen från användarens sida). Att göra röda länkar blå är en viktig drivkraft för mig. Om alla artiklar om brittiska parlamentsledamöter från engelska Wikipedia kunde föras över hit med hjälp av bot skulle jag dock se det som ett värdefullt projekt. Sannolikheten för att de tillkommer manuellt är så låg att metoden är lämplig. Tostarpadius (diskussion) 5 september 2014 kl. 15.10 (CEST)
@Tostarpadius: Ovan befarar du att det kommer att skapas artiklar för varje post i Wikidata. Det kommer inte att ske, då Wikidata har en helt annan syn på sina poster än vad något projekt har över sina artiklar. Tex om artikelsubjekt X och artikelsubjekt Y är tremänningar, så kan man i Wikidata lägga in varje person i varje släktled mellan dessa två personer, utan att någonsin hävda att någon av dem har gjort något relevant för något Wikipediaprojekt. De gemensamma släktingarna Z1, Z2 och Z3 finns bara med i Wikidata för att koppla ihop X och Y, ingen har ambitionen att skapa artiklar om dem. Samma sak med alla journalister, krönikörer, författare och forskare som har skrivit artiklar och böcker som används som källa för något påstående någonstans. Poster med deras namn kommer att skapas, men ingen kommer att påstå att de därför automatiskt är relevanta för Wikipedia. Samma sak med alla de böcker och artiklar som används som källa, väldigt väldigt få av dem finns det något intresse att skapa artiklar om. -- Innocent bystander (diskussion) 5 september 2014 kl. 17.05 (CEST)
@Innocent bystander: Tack för informationen! Mina farhågor beror på att det faktiskt framlagts sådana förslag i tidigare samtal här. Tostarpadius (diskussion) 5 september 2014 kl. 17.20 (CEST)
Jag tror att det främst är information som är föränderlig som vi/ni kommer att använda Wikidata för. Ett typexempel är befolkningsdata för orter och regioner, hur många landskamper och mål någon gjort. Om vi skapar en artikel här om en TV-serie, kommer det kanske att skapas en post för varje avsnitt på Wikidata, men den informationen behöver vi inte sprida till en artikel för varje avsnitt, utan samla i artikeln om TV-serien. Det kommer med all sannolikhet bli så att varje artikel inte bara är kopplad till en wikidatapost, utan ibland till hela serier av poster. -- Innocent bystander (diskussion) 5 september 2014 kl. 17.27 (CEST)
Jag har haft nytta av botskapade artiklar när jag arbetat med orter. Det är härligt att kunna länka till sjön som ligger precis vid orten, den artikeln hade högst troligen inte funnits utan botskapandet. I somras kunde jag även ta lite bilder på några sjöar, det hade jag inte heller gjort om de inte redan varit skapade. Gällande djuren så tycker jag det var roligt här på DEWP där en orm på bild blev identifierad, här har vi redan den artikel (botskapad) så då kan den läggas in. Oavsett om någon använder programkod eller "skriver för hand" så är det tillsammans vi skapar, kompletterar och bygger uppslagsverket. /Hangsna (diskussion) 5 september 2014 kl. 17.38 (CEST)
@Hannibal: Jag uppfattar det som att de flesta är lite kluvna, frågan är vartåt man lutar. Jag lutar åt någon slags försiktighet, man kanske ska ta det lite lugnt så här i början, så att folk får tid att vänja sig. (Alternativt att man liksom jag ser ljuset och inser att robotskapade artiklar inte är en bra väg framåt.) Anyhow ... Jag tror inte att bristande varumärkeskännedom är ett av våra problem, och vi behöver inte bli större av skälet att fler ska hitta hit. Hittar man inte till Wikipedia när man använder Internet har man, med tanke på hur högt artiklarna här hamnar på google.se, allvarliga kognitiva problem som inga robotartiklar i världen hjälper mot :-) Och att lägga över information i Wikidata ser jag inga som helst problem med. Där gäller verkligen principen "ju fler desto bättre". Annars håller jag förstås med om att det finns fördelar med robotar, självklart. Men det var inte riktigt det saken gällde (se nedan).
@alla: Jag tror inte någon kan förneka att botskapade artiklar har ett visst värde, särskilt om man manuellt utökar en slik artikel. Ingen har heller vänt sig mot robotar generellt, eller själva innehållet i de artiklar robotarna skapar. Men själva kärnpunkten kvarstår, och det är enligt min analys följande: Om vi får botskapade artiklar i den utsträckning som det lutar åt nu, är det inte längre en encyklopedi vi jobbar på. "Encyklopedi" betyder i mina öron en slags översikt eller sammanställning av kunskap. Det betyder inte faktauppställning eller katalog. Om 95% av alla artiklar består av snyggt presenterade men ofiltrerade faktauppgifter som hämtas från någon annanstans (t.ex. wikidata) är svwp inte längre ett uppslagsverk, då är det någonting annat. Då blir det som jag ser det i allt väsentligt en dåligt strukturerad databas (som i och för sig kan ha ett värde). Jag vet att jag själv är kanske en av våra allra oviktigaste och minst engagerade användare, men jag känner mig personligen inte sådär jätteintresserad av att hålla på med det här andra som svwp kommer att bli.
Och! Det vore nu väldigt intressant att höra argument mot att jag drar igång tankeexperimentet Användare:Talbot, alltså en robot som skapar en artikel om varje heltal N < 1 miljard. <skojigt>På så sätt kommer svwp att bli den första Wikipedian över 100 miljoner artiklar redan om några månader!</skojigt> Summa summarum: Kan vi inte ta det lite lugnt med robotar som skapar tusentals artiklar, så att vi får känna lite på hur det utvecklar sig? Det är ju inte på något sätt bråttom, informationen lär ju ligga kvar även 2015. Nu ska jag ha en grogg! Marfuas (diskussion) 5 september 2014 kl. 18.44 (CEST)
Artiklar om heltal har varit uppe på WP:SFFR och anses inte generellt vara relevanta. Förutom ett fåtal i början av talserien, så är det i princip bara tal som uppmärksammats inom talteori som ansetts platsa.
Artiklarna om alla livsformer är i princip (nästan) redan gjorda, så Lsj's projekt kommer inte upprepas. Jag tror ingen har något annat förslag som kommer i närheten av den mängden av artiklar. Artiklar om alla Polens regioner och kommuner, stannar på några tusen. Och så ser det i princip ut med alla potentiella geografiprojekt. Det är sannolikt möjligt att skapa artiklar om alla böcker på KB, men jag tror det skulle vara mycket svårt att få botartiklar med sådan kvalité på brödtexten att de anses generellt relevanta.
Robotar kommer svämma över Wikipedia är en bok av Marfuas utgiven 2014 av Relevansförlaget.
Lägger man till en faktaruta till en sådan artikel, så blir det kanske lite roligare, men det kommer sannolikt inte släppas igenom som botprojekt här. -- Innocent bystander (diskussion) 5 september 2014 kl. 20.00 (CEST)
Eftersom jag kommenterades enskilt medan alla andra klumpades ihop tänkte jag kommentera vidare, men först: "[A]llvarliga kognitiva problem"? Ursäkta mig, men det där var inte särskilt trevligt. För det första, folk känner till Wikipedia (det du kallar "varumärkeskännedom"), men på det sättet att de a) har hört namnet, b) vet att det är på internet, och c) vet att det står saker där. Jag träffar årligen på bokmässan folk som jobbar som bibliotekarier, lärare, politiker, journalister, eller har annan form av högre utbildning och därmed kan förväntas ha någon koll på världen i allmänhet och internet i synnerhet. Kunskapen är ofta smärtsamt låg. När vi nämner "artiklar" frågar de "tidningsartiklar". När vi säger att det är ett uppslagsverk, får vi förvånade blickar. Folk kan ha hört att "vem som helst kan redigera", men de inkluderar inte sig själva i "vem som helst", och de är i allmänhet skeptiska till information på internet. Vi möter också folk som är totalt entusiastiska och älskar Wikipedia, men som tror att vi är ägda av Google, att vi är ett företag, att vi har reklam, och att vi som skriver är en skara människor som är utsedda i hemlighet av någon (oklart vem). Naturligtvis tror många att vi får betalt för att bidra. Har alla de allvarliga kognitiva problem? (Det är en av orsakerna till att jag tycker att det är viktigt med upplysningskampanjer.) För det andra är alla inte lika brydda om exakt var deras kunskap kommer ifrån. De vill bara ha reda på vilket år Karl XII dog så att de kan fuska på pubquiz eller ha reda på vilka orsakerna bakom franska revolutionen var så att de kan skriva något på provet i skolan. Det är inte allvarliga kognitiva problem. Det är att ha ett annat fokus i livet. Önskar jag att fler hade Wikipedia som fokus? Självklart.
Nu över till den första verkliga frågan: "Hittar man inte till Wikipedia när man använder Internet har man, med tanke på hur högt artiklarna här hamnar på google.se, allvarliga kognitiva problem som inga robotartiklar i världen hjälper mot :-)". Om du läser ovan var det inte alls det jag skrev. Jag skrev att folk söker på Google. Om det inte finns någon artikel på Wikipedia kommer det inte upp en rödlänk där, med en uppmaning om att skriva en artikel. För att man ska se rödlänkarna måste man redan befinna sig på Wikipedia. Men en botskapad artikel dyker upp på Google och kan locka folk hit. Sedan kan den som läser inse att artikeln är botskapad och att vi gärna ser att man förbättrar artikeln.
Den andra verkliga frågan uttrycker du så här: "Om 95% av alla artiklar består av snyggt presenterade men ofiltrerade faktauppgifter som hämtas från någon annanstans (t.ex. wikidata) är svwp inte längre ett uppslagsverk, då är det någonting annat." Det där rymmer en rätt träffande bild av hur Wikipedia såg ut redan innan bottarna. Oavsett om vi har bottar eller inte så har vi som främsta verktyg för att öka trovärdigheten en policy om att ange källor. Det betyder att artiklarna i idealfallet är en sammanställning av olika faktauppgifter från någon annanstans. Att vi skulle använda ofiltrerade källor är det ingen som förespråkar. De som kör bottar har enligt min erfarenhet försökt att jaga reda på bra källor och sedan använt dem i artikel efter artikel. Det är ett sätt att redigera som jag har propagerat för tidigare. Det betyder inte att alla tänkbara botkörningar skulle vara lika mycket värda. LPfi:s lista på kriterier ovan är till exempel en bra barometer. Sen har botägarna alltid varit noggranna med att skaffa konsensus innan de kör. Det är en viktig del som jag poängterade på Wikimania (se ovan). Och talserier har, trots flera frågor ovan, inte rönt särskilt stort intresse. Däremot har böcker fått det. Det är jag glad för.//Hannibal (diskussion) 5 september 2014 kl. 20.27 (CEST)
Hej igen! Att du kommenterades enskilt var helt enkelt för att du hade för mig en ny infallsvinkel på det här problemet, argumentet "fler artiklar gör att fler hittar hit". Jag menar att just det argumentet inte är särskilt relevant, eftersom i princip alla hittar hit ändå. Sedan finns det självklart oerhört mycket att göra för att sprida kunskap om Wikipedia, och jag vet att du och många andra gör jättemycket bra jobb där. Om botartiklarna också innebär att nya användare börjar bidra till uppslagsverket väger argumentet förstås tyngre, även om jag personligen har lite svårt att se hur den kopplingen ser ut. Och jag vill förstås lika gärna som vem som helst att vi får fler engagerade användare!
Vad det gäller "filtrering" så syftade jag på skillnaden mellan att 1) en person med intelligens och fantasi har fattat något slags beslut om varje enskilt kommatecken och varje enskild faktauppgift, att informationen "filtreras" genom ett intellekt, och att 2) man lyfter in allting från en eller flera databaser i klump. Det har aldrig varit frågan om att kritisera källornas kvalitet, eller de genererade artiklarnas källhänvisningar eller något sådant. För mig är kvalitet inte liktydigt med att det finns bra källor, även om det förstås ingår i begreppet. Artikelkvalitet är också någonting mer, någonting lite mer svårdefinierat som inte låter sig ringas in i riktlinjer och slikt. Det kanske låter flummigt, men jag tror verkligen det.
Nu till Användare:Talbot. Det var inte meningen att det här skulle handla om relevansen för artiklarna i Kategori:Heltal, men for sake of argument kan man väl begränsa robotens verksamhet till talteoretiskt intressanta tal, t.ex. Hilberttal, primtal, hyperperfekta tal eller vad som helst som finns i Kategori:Heltalsmängder. Jag är inte främmande för att det skulle kunna ha visst värde att kunna läsa om vilka egenskaper ett visst heltal har, men det är på inga vägar något som ska ingår i just en encyklopedi. Det finns ju redan en webbplats som sköter om det där. Felet med den här roboten är inte primärt artiklarnas innehåll, utan att den gör Wikipedia till någonting annat. Men okej då, det kanske inte var världens bästa argument, vi kan släppa det.
Det här med samtliga livsformer var förstås någonting enastående till sitt omfång, men nog kan man fundera ut massor av andra möjliga artikelserier. Utan att gå in på detaljer om respektive idé: Om vi bortser från eventuella upphovsrättsliga problem och kvalitetsbrister i underlaget skulle det t.ex. vara möjligt att generera en artikel för varje post i Rikstermbanken (jag har datat i SQL-format någonstans om någon är intresserad). Geografiska uppgifter om inte bara svenska sjöar och vattendrag, utan all världens dito, borde väl inte vara omöjligt att få loss. Astronomiska föremål finns det ett par hundra miljoner av, och ett par hundratusen kanske kan uppfylla relevanskriterierna? Jag känner starkt att den här utvecklingen inte är bra. Det kanske är den sista punkten i LPfis lista ovan som sammanfattar det: Hur påverkar botartiklarna oss andra? Blir det roligare eller tråkigare att jobba med uppslagsverket? För mig blir det definitivt tråkigare. Tjing! Marfuas (diskussion) 6 september 2014 kl. 19.10 (CEST)
Det var för ett par månader sedan inte så lätt att hitta till Wikipedia om man till exempel sökte efter Wittsteinia. Det är det nu eftersom den artikeln nu finns och då också kommer högt upp bland träffarna på de flesta sökmotorerna. Det är flera (personer med intelligens och fantasi) som har diskuterat hur kommatering och layout av sådana artiklar ska se ut även om själva skapandet av just den artikeln sedan sköttes med automatik. Angående att skapa artiklar om olika tal så har i alla fall jag inte hört någon komma med ett seriöst förslag om att göra det så dina farhågor för att någon skulle göra det inom någon snar framtid är obefogade. Slutligen, för att se hur kopplingen till att redigera mer av att den tråkiga delen av artikelskapandet redan är gjort, så rekommenderar jag att du läser Ternarius inlägg ovan. - Averater (diskussion) 6 september 2014 kl. 20.12 (CEST)
Jag ansluter mig helhjärtat till det @Hannibal: och @Ternarius: säger ovan. Fler artiklar genererar fler sökträffar, vilket i sin tur förhoppningsvis skapar fler användare som kan bygga ut artiklar.
Ibland tycker jag att vi hamnar i väldigt negativa diskussioner om vad man inte ska göra, hur man inte ska skapa artiklar, vilka kategorier som inte ska finnas och så vidare. Faktum är dock att många artiklar inte skulle finnas om det inte vore för att folk använt bottar, Ugglan, Svensk uppslagsbok eller andra metoder. Så det är viktigt att respektera och uppskatta att användare har mycket olika driftkrafter och att vissa ämnesområden ibland hänger på ett fåtal personer. Vi ska vara tacksamma för det hästarbete @Lsj: lagt ned för att förbättra vår täckning av djur- och växtvärlden, det är en mycket bra grundplåt vi andra kan bygga vidare på när lusten faller in och andan faller på.--ボスニア (diskussion) 7 september 2014 kl. 02.34 (CEST)
Jag är helhjärtat positiv till robotskapade artiklar även om jag inte är fullt lika helhjärtat positiv till att släppa robotalster direkt ut i artikelnamnrymden utan föregående mänsklig granskning. Jag skulle själv vilja köra en robot som skapar artiklar om all krigsmateriel i t.ex. Harpoon Databases, men inte utan att först själv granska resultatet. Här ser jag ett behov av en Inkubator-namnrymd. /ℇsquilo 7 september 2014 kl. 13.25 (CEST)
Jag stödjer till fullo Användare:Hannibal, Användare:Ternarius, Användare:LPfi, Användare:Hangsna, Användare:Bothnia, och Användare:Esquilo, samt särskilt Bothnias inlägg den 7 september 2014 kl. 02.34 (CEST).
En encyklopedi innehåller långa handskrivna artiklar, men även listor och andra kataloger med hög faktaintensitet. De robotgenererade artiklarna är ofta av den senare typen. De har därför en given plats på Wikipedia.
Vidare är de robotskapade artiklarna oftast inte avsedda att vara färdiga produkter i sig själva, utan är avsedda att utökas manuellt av andra användare. Det är ganska naturligt att det uppstår en sådan här debatt om de robotartiklarnas anorektiska innehåll, omedelbart efter att en stor mängd robotskapade artiklar tillkommit. Vissa användare retar sig på tillkomsten av en mängd artiklar som i deras ögon är alltför sparsmakade. Att manuellt utöka dessa artiklar är dock ett arbete som kommer att ta flera år, och liksom med alla artiklar på Wikipedia, aldrig kommer att slutföras helt, då nya fakta och nya användare med nya idéer angående redigeringar ständigt tillkommer. Att framföra sådan kritik mot dessa artiklar som just skapats, gör dem därför inte rättvisa. Mvh JasonGarrick (diskussion) 13 september 2014 kl. 20.57 (CEST)

Föråldrade svenska namn för finska kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kan någon förklara varför det används så gamla namn på Wikipedia? Se t ex Lembois, Lapinlax, Klemis. Vi använder ju inte Breslau utan Wrocław, inte Konstantinopel utan Istanbul, ja det finns rätt många exempel. Varför är vi inte lika konsekventa när det kommer till vårt grannland? /Portunes (disk) 6 september 2014 kl. 15.09 (CEST)

Har tittat på kommunernas hemsidor, men hittar inte vad de svenska namnen är där. På finländska Wikipedia står att Lembois och Lapinlax är de svenska namnen på de två kommunerna. Har du någon källa på att kommunerna har bytt namn på svenska? Thoasp (diskussion) 6 september 2014 kl. 17.47 (CEST)
Kolla i artiklarna så ser du. I flera artiklar (men har inte hunnit med alla) med föråldrade namn har jag lagt in rader om detta. På Finlands Kommunförbunds hemsida kan du kolla de officiella namnen, de finns i filerna till höger på den här sidan. /Portunes (disk) 6 september 2014 kl. 18.35 (CEST)
Kolla också denna länk /Portunes (disk) 6 september 2014 kl. 18.39 (CEST)
Frågan är vad som är vedertaget och inte. Lembois och Lapinlax används ibland av så väl media (speciellt yle men även ibland hbl, vbl och åa) [1][2] som myndigheter [3][4], Lembois dyker även upp i riksdagens handlingar[5]. Tycker Wikipedia på svenska ska använda svenskspråkiga namn i väldigt hög omfattning, Lembois och Lapinlax får står kvar men Klemis ryker. Visst, Lembois är historiskt ett felaktigt namn för hela kommunen, men det har blivit vedertaget med tiden. Portunes gjorde bra tillägg om namnen i artiklarna. bbx (diskussion) 7 september 2014 kl. 04.36 (CEST)
Det viktigaste tycker jag är att vi är konsekventa med hur vi avgör om ett namn fortfarande är i bruk. Den mest auktoritativa källan är antagligen Institutet för de inhemska språkens förteckning Svenska ortnamn i Finland (SOF). Jag har sammanställt hur de förhåller sig till SVWP:s artikelnamn på två diskussionssidor.
Det finns ett fåtal nuvarande och tidigare kommuner vars nuvarande artikelnamn inte ens står i SOF, nämligen Bräkylä, Klemis, Muldia och Pungalaitio, samt Honkilax, Lappvesi, Nummis, Rengo, Tulois, Uguniemi, Vambula, Överijo och Överkiminge (Ijo och Kiminge står däremot som vedertagna). När det gäller nu existerande kommuner tycker jag att SVWP ska följa SOF och använda finska namn. För tidigare kommuner kompliceras det av att namnet kan ha strukits ur SOF bara för att kommunen inte längre existerar, men åtminstone de som upphörde under 2000-talet saknas antagligen i SOF för att namnet inte användes om kommunerna ens när de fanns.
Lembois är ett specialfall. Jag har skrivit till Institutet för de inhemska språken får att fråga hur det ligger till, och de håller på att utreda saken. Vi kan vänta oss att posten kommer att uppdateras.
Lapinlax (liksom Masko, som jag har diskuterat separat) hör till en större grupp, som står med i SOF men är markerade som föråldrade. SOF definierar föråldrade namn som följer: "Förteckningen gör en skillnad på vedertagna namn och föråldrade namn. De vedertagna namnen rekommenderas för bruk i svenska, medan man i stället för de föråldrade svenska namnen i många fall i moderna sammanhang hellre kan använda det finska parallellnamnet. Det står naturligtvis likväl var och en fritt att använda även de föråldrade namnen." Utifrån den formuleringen tycker jag inte att det är självklart att artiklarna ska flyttas. Som Bbx påpekar används dessa namn fortfarande i viss utsträckning. //Essin (diskussion) 7 september 2014 kl. 12.45 (CEST)
För att svara på Portunes ursprungsfråga: Därför att Finland har svenska som minoritetsspråk och därför har svenskspråkiga namn på många orter som idag inte är ett dugg svenskspråkiga. De gamla namnen lever dock kvar i det finlandssvenska språket. När det gäller svenska namn på städer i övriga Europa så tycker jag att vi även där ska fortsätta att använda svenska namn så länge som de namnen lever kvar i svenskt språkbruk. Till exempel Nöteborg (och inte Schlüsselburg eller Sjlisselburg). Jag tycker därför att det är olyckligt att staden Stettin ligger under namnet Szczecin (som för övrigt är mycket svårt att begripa hur det uttalas, trots hjälp av IPA). I de fall där det svenska namnet har fallit ur bruk så tycker jag att det är okej att använda det inhemska namnet (t.ex. Tallinn och inte Reval). /ℇsquilo 7 september 2014 kl. 13.03 (CEST)
Jag är definitivt inte emot att använda svenska namn som är vedertagna (använder alltid Helsingfors, Åbo, Tammerfors, osv), jag tycker det bara är märkligt när man använder namnformer som har dött ut. /Portunes (disk) 7 september 2014 kl. 13.20 (CEST)
Villmanstrand eller Lappeenranta? Hur avgör man när en namnform är utdöd? /ℇsquilo 7 september 2014 kl. 14.28 (CEST)
Villmanstrand skriver ju själv så på deras hemsida. Det officiella namnet enligt Finlands kommunförbund är Villmanstrand på svenska. Institutet för de inhemska språkens skrivet att Villmanstrand är det svenska namnet för Lappeenranta. /Portunes (disk) 7 september 2014 kl. 14.35 (CEST)
Det finns en uppenbar skillnad gentemot ett antal av exemplen ovan. I Finland är svenska ett av de officiella språken och vi skriver på svenskspråkiga wikipedia där vi använder svenska språket. Om namnen sedan inte används av svenskspråkiga i Finland längre så är det kanske möjligt att de inte skall användas här heller.--FBQ (diskussion) 8 september 2014 kl. 00.06 (CEST)
Givetvis bör vi använda svenska namn om de finns. Har de helt fallit ur bruk finns det måhända skäl att göra undantag, men vi skall inte bidra till en utveckling som gör finskan närmast allenarådande i Finland. Många gånger är det förmodligen lättja eller okunnighet som gör att finlandssvenskar avstår från den egna nomenklaturen. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 15.31 (CEST)
Jag instämmer med Tostarpadius. Angående vissa tidigare inlägg, de namn som används av svenskspråkiga i Finland avgör inte vilka namn som ska användas av alla svenskspråkiga och SVWP. Därför är det finska Institutet för de inhemska språkens synpunkter mindre intressanta. SVWP ska använda de namn som är vanligast bland majoriteten av alla svenskspråkiga, det vill säga sådana namn som kan kännas igen även i Sverige, inte bara av den lilla minoriteten av alla svenskspråkiga som bor i Finland. Om sedan lokala befattningshavare i Finland bestämt att byn ska heta på ett visst sätt, så avgör detta inte vad artikeln ska heta på SVWP, på samma sätt som med Köpenhamn, där man bestämt att staden ska heta København, eller Peking, där man bestämt att stadens namn ska skrivas Beijing eller 北京.
Vidare tycker jag tycker inte att man ska ha tolkningsföreträde och rätt att avgöra namn på Wikipediaartiklar bara för att man råkar komma på en plats. De flesta i Stockholmsförorten Sundbyberg kallar denna för "Sumpan", men det innebär inte att Wikipediaartikeln ska ändra namn till Sumpan (däremot kan en omdirigering införas från det lokalt föredragna namnet, som även skett med "Sumpan". Vad gäller lokala politiska beslut, har Stockholms kommun bestämt att denna skall kallas "Stockholms stad", detta påverkar dock inte namnet på SVWP, vilket är Stockholms kommun. Mvh JasonGarrick (diskussion) 9 september 2014 kl. 17.04 (CEST)
Jag tycker att vi ska använda svenska namn om de finns och fortfarande används. Seinäjoki hette ju förr Östermyra men nu har även svenskan antagit det finska namnet. Den här ivern att försvenska och sen bevara de påhittade svenska namnet har ju bland annat bidragit till att förstöra min hemregion Tornedalens namnhistoria. Namn som Matarengi, Koivukylä, Vitsaniemi, Päkkilä, Turtola osv har fått ge vika åt svenska namn som SJ och staten stoppat ut: Övertorneå, Hedenäset, Risudden, Bäckesta, Svanstein. Men jag förstår att artiklarna har svenska namn, då efter försvenskningen av tornedalingarna så är det oftast dessa namn som använts. Det jag inte gillar är när man envisas med att behålla föråldrade namn som inte mera används. Varför skriver vi Filpula och inte Vilppula? Varför Klemis och inte Lemi? Bara för att förklara så vill jag inte att vi döper om Helsingfors till Helsinki, Tammerfors till Tampere. Problemet ligger i de orter där ett namn finns men inte längre används. Ska vi fortsätta att använda ett namn här på Wikipedia därför att 1800-talets svenskar tyckte det passade bra? /Portunes (disk) 9 september 2014 kl. 17.45 (CEST)
Det finns fall när en omdirigering räcker. Östermyra är förmodligen ett sådant. Det jag vänder mig emot är att vi skall delta i en förfinskningskampanj. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 21.07 (CEST)
Är det förfinskning om det svenska namnet inte längre används? /Portunes (disk) 9 september 2014 kl. 21.33 (CEST)
Inte nödvändigtvis. Samtidigt är det ju allmänt känt att många finlandssvenskar inte utnyttjar sin grundlagsskyddade rättighet att använda sitt modermål exempelvis i kontakt med myndigheter. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 21.36 (CEST)
Vad jag förstår använder man i Frankrike, liksom på Fr:Wikipedia, franska namn på städer i belgiska Flandern, trots att de flesta av de här städerna har en absolut flamländskspråkig majoritet och till och med franskspråkiga belgare använder deras flamländska namn. Bland annat Gent (Fr:Gand), Mechelen (Fr:Malines), Antwerpen (Fr:Anvers), Geraardsbergen (Fr:Grammont), Aalst (Fr:Alost), Diksmuide (Fr:Dixmude), Leuven (Fr:Louvain), Herk-de-Stad (Fr:Herck-la-Ville). Anledningen till detta är enkel, det är förståelsen hos majoriteten av de franskspråkiga som använder Fr:Wikipedia som är det viktigaste, inte vad den lilla minoriteten av franskspråkiga som bor i Belgien förstår eller tycker. Mvh JasonGarrick (diskussion) 9 september 2014 kl. 22.31 (CEST)
Jag skulle bli förvånad om motsvarande gäller Finland. Orterna vi diskuterar här är med något undantag små och inte allmänt kända i Sverige, kanske inte heller i Finland, så vilket namn allmänheten i Sverige använder går förmodligen inte att avgöra. Därför tycker jag att det är bättre att använda Svenska ortnamn i Finland, som är baserad på forskning, utarbetad av ett statligt forskningsinstitut, och specifikt tar upp frågan om huruvida särskilda svenska namnformer används eller inte.
De flesta som deltar i diskussionen verkar vara överens om att artiklar med namnformer som verkligen inte längre används ska flyttas. Däremot råder det oenighet om hur och var man drar gränsen. //Essin (diskussion) 9 september 2014 kl. 23.06 (CEST)

På www.sprakbruk.fi, som publicerat rapporten, står att läsa "En del namn som i förra upplagan av Svenska ortnamn i Finland angavs som föråldrade har nu bedömts vara levande [och förts in i listan], t.ex. Kontiolax och Kuhmois. Ackas har förts in som vedertaget namn för Akaa. Stängselåsen (Salpausselkä) har däremot ansetts vara föråldrat" (Språkbruk, nr 4, 2012). Givet att det verkar vara en ständig förändring, där finska namn används några år för att sen ersättas av svenska, och sen ytterligare några år senare åter igen börja användas, kommer det att bli ett arbete utan slut att hålla på att ändra namn på artiklar mellan svenska och finska. Eftersom att det här är svenska Wikipedia föreslår jag att vi håller oss till de svenska namnen.

Vidare tycker jag att de "forskningsresultat" som "namnvårdarna"[1] kommit fram till är ganska tvivelaktiga när ett "föråldrat" och utdött namn plötsligt kan visa sig vara "levande" igen några år senare. Kanske namnet inte var så "föråldrat" första gången, bara det att man kontaktat för få uppgiftslämnare för att få en korrekt bild av om namnet användes eller ej? Det påminner mig lite om när så kallade "utdöda" djurarter plötsligt upptäcks igen och lever i all välmåga? Mvh JasonGarrick (diskussion) 10 september 2014 kl. 01.32 (CEST)

  1. ^ Mattfolk, Leila; Vidberg, Maria (2012). Språkbruk, nr 4, 2012”. www.sprakbruk.se. http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=3801. Läst 10 september 2014. 
Kan vi i allafall enas om att det som första steg borde stå i vardera artikel om namnet anses som föråldrat eller inte? /Portunes (disk) 10 september 2014 kl. 15.34 (CEST)
Om det i någon källa anges vara föråldrat kan det stå med, gärna med hänvisning till källan även i brödtexten. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2014 kl. 15.39 (CEST)
Jag håller med Tostarpadius. Det bör också nämnas i fotnoterna, eller direkt i brödtexten, att andra namn som tidigare bedömts vara "föråldrade" återfått sin status som "levande" och använda.
Även många i Finland protesterar mot de tvivelaktiga bedömningarna av "levande"- eller "föråldrad"-status i Svenska ortnamn i Finland, se här. Bland annat har man förklarat Skavaböle "föråldrat", trots att många använder namnet och det senare till och med användes som titel för en känd film, Skavabölen pojat.
Det verkar också råda motsättningar inom den grupp som skrivit Svenska ortnamn i Finland, detta står att läsa i Hufvudstadsbladet - "Kristian Slotte som sitter i Helsingfors stads namnkommitté är också med i den expertgrupp som ska enas om vilka ortnamn som rekommenderas i svenskt språkbruk. 'Ska vi avstå från Skavaböle trots att det lever vidare på finska? I så fall innebär det ju i teorin att till exempel filmen Skavabölen pojat inte har något med det svenska att göra. Det svenska arvet i Finland är ingalunda något förbehållet finlandsvenskar, utan det är också ett arv för finskspråkiga'." (ibid.) [Slotte syftar på att svenska ortnamn, som i förekommande fall förklarats "föråldrade", används även av finskspråkiga.] Mvh JasonGarrick (diskussion) 10 september 2014 kl. 16.14 (CEST)
Vilka namn som används är inte konstant, utan förändras i den verklighet som Institutet för de inhemska språken studerar och Wikipedia beskriver. Det är en process som tar åratal innan man ser någon klar förändring, så det är ingen stor flyttkarusell som blir resultatet. Observera också att jag inte har förespråkat att flytta orter vars namn står som föråldrade i SOF – bara orter vars svenska namn nu används så sällan att de inte ens står med i SOF. Endast ett kommunnamn – Ackas – tillfördes i femte upplagan jämfört med den fjärde, och det var för att kommunen nybildades 2007 med samma namn som en kommun som försvann 1946. //Essin (diskussion) 10 september 2014 kl. 22.27 (CEST)
De som satt ihop internetlistan Svenska ortnamn i Finland kan ge råd och synpunkter till svenskspråkiga i Finland, men har ingen auktoritet eller befogenhet att bestämma över hur dessa ska använda svenska språket. Detta gäller i Finland och i ännu högre grad i Sverige, där väldigt få människor någonsin ens en gång hört talas om den här gruppen och ännu mindre finner något intresse i att följa deras direktiv. Därför tycker jag att vi ska behålla de svenska namnen på artiklarna.
Gruppen har vid flera tillfällen gjort misstag, då namn som i verkligheten använts strukits ur listan som "utdöda", som till exempel Skavaböle, se mitt tidigare inlägg. En av anledningarna till att man nu enbart publicerar listan på internet och inte i bokform är förmodligen att man vill undvika den uppståndelse det kommer att väcka om man gör liknande misstag igen, och måste vänta 30 år till nästa upplaga publiceras innan man kan rätta till det. En sådan situation skulle inte vara särskilt bra för allmänhetens förtroende för de andra uppgifter gruppen publicerat. Så nu har man istället en internetlista, som kan uppdateras när som helst. Problemet med att använda en sådan internetbaserad lista som grund för namngivningen av artiklar på Wikipedia är att någon här ständigt måste följa listan och ändra artikelnamnen därefter. Det kan också vara ganska frustrerande för både skribenter och användare om artiklar ständigt riskerar att byta namn eller verkligen byter namn. Vidare, om man väljer att byta artikelnamn, och samtidigt vill att Sv:Wikipedia ska vara ett konsekvent uppslagsverk, måste alla förekomster av det "utdöda namnet" i uppslagsverket bytas ut, åtminstone på alla sidor som länkar till artikeln vars namn ändrats.
Vidare så finns en mängd olika institutioner i världen som kommer med rekommendationer för hur ord ska skrivas, ofta med olika tolkningar och ömsesidigt motstridiga uppfattningar (ett exempel på detta i Sverige är Språkrådet och TT-språket, som tidvis kommit med motstridiga rekommendationer). Att införa som standard på Wikipedia att följa alla dessa olika institutioners rekommendationer skulle vara ett mycket omfattande arbete. Ett exempel - ska vi ändra namn på alla artiklar om Taiwan? Republiken Kinas regering har beslutat att det officiella transkriberingssystemet för kinesiska tecken till latinska bokstäver ska vara Hanyu pinyin. Tidigare har man använt Wade-Giles (till 2002) och Tongyong pinyin (2002-2008). Bytet påverkar alla artiklar om Taiwan och vad gäller orter allt från öns största städer Taipei (nu Taibei), Kaohsiung (nu Gaoxiong) och Taichung (nu Taizhong), ner till minsta lilla by. Dessutom skulle följande av olika institutioners rekommendationer leda till konflikter och svåra avvägningar i de fall då olika institutioner har olika uppfattningar, vilket är vanligt förekommande. Vad gäller gruppen i Finland, så finns det ju där till och med djupa konflikter inom gruppen, vg se min kommentar från 10 september 2014 kl. 16.14 (CEST). Mvh JasonGarrick (diskussion) 11 september 2014 kl. 12.07 (CEST)
Man kan inte jämföra Finland med Taiwan eller Polen. Nu råkar Finland vara ett tvåspråkigt land där det går att reda ut vilka svenska ortnamn som finns i bruk i dag. Det att man i enstaka fall återupplivar utdöda namn betyder inte att forskningen kring dessa namn ska underkännas. Svenska Ortnamn i Finland kan användas som en så tillförlitlig källa som är möjlig att ha i ett sådant här sammanhang. Det är förvånande att den vetenskapliga forskningen ifrågasätts och nonchaleras på ett sätt som inte är brukligt inom andra områden. Prematureburial (diskussion) 11 september 2014 kl. 15.39 (CEST)
Självklart kan man ifrågasätta auktoriteter. Men då bör man ha en bättre auktoritet att hänvisa till. Finns det någon annan källa man kan gå till för att se vilka finländska ortnamn som används i svenska språket? Bοⅰⅵе 11 september 2014 kl. 15.43 (CEST)
Ifrågasätta kan man alltid men om jag uppfattade några av de tidigare inläggen korrekt, förklarades hela forskningen inom området irrelevant med tanke på att forskare kan göra fel. Prematureburial (diskussion) 11 september 2014 kl. 15.49 (CEST)
1) Varför skulle man inte kunna jämföra Finland med andra länder? Att Finland är tvåspråkigt gör inte landet särskilt speciellt, då de flesta länder på jorden har minst två språk. Vad som är verkligt ovanligt är snarare helt enspråkiga länder. Taiwan har för övrigt en mängd olika språk. Du verkar dock ha missuppfattat vad jämförelsen gällde. I Taiwan har ett statligt organ bestämt vad landets orter ska heta, dessa namn är officiella och bestämda i dekret. Trots detta använder Sv:Wikipedia de gamla namnen. I Finland har en grupp utan beslutsrätt kommit med synpunkter. Nu föreslår vissa att Sv:Wikipedia ska följa denna gruppens synpunkter, men inte bry sig om de taiwanesiska myndigheternas officiella beslut och direktiv. Det är väldigt ologiskt.
2) Forskare kan definitivt göra fel och gör så ofta. Därför måste man alltid ta vetenskapliga rön med en nypa salt. Därför finns det också en omfattande vetenskaplig debatt, där olika forskargrupper är oense även om relativt grundläggande fenomen. Bara för att man är "forskare" innebär detta inte att de uppgifter man presenterar är sanna och reflekterar verkligheten. Vad gäller användande av ord och namn, blir detta extra tydligt. Forskarna säger "ortsnamnet är utdött", men vanliga människor protesterar och säger "men vi använder ju ortsnamnet, hur kan det vara utdött?" Enligt Prematureburials synsätt ska en utomstående bedömare då resonera enligt följande "folk i Finland säger att de använder namnet, så det måste vara levande, men i den här boken som är skriven av forskare står det att namnet är utdött, eftersom att de sistnämnda är forskare så litar jag mer på dem, trots att folk uppenbarligen använder namnet". Detta är ett fall där kartan inte stämmer överens med verkligheten och då vill Prematureburial hellre förlita sig till kartan än till verkligheten.
3) Man behöver inte förlita sig på vad en auktoritet hävdar, bara för att det inte finns någon bättre auktoritet att tillgå. Det finns många fall där forskningen är illa utvecklad, underbyggd och uppenbart felaktig, men där det inte finns mer auktoritativa källor att tillgå, helt enkelt för att väldigt få andra någonsin intresserat sig för det här forskningsområdet. Detta innebär inte man måste erkänna den felaktiga forskningen som rätt och riktig. Det bästa man kan göra i en sådan situation är istället att avvakta tills det tillkommer mer trovärdiga källor och mer trovärdig forskning. Mvh JasonGarrick (diskussion) 11 september 2014 kl. 22.59 (CEST)

1) Det som gör Finland unikt är inte tvåspråkigheten i sig, utan att ett av språken är svenska, samma språk som denna wikipedian skrivs i. Taiwans myndigheter använder förmodligen sällan svenska, och därför vill vi inte ge dem någon auktoritet om hur saker ska skrivas på svenska. I Finland finns det många som använder svenska, och då är det klart att vilka benämningar de använder spelar stor roll för vad vi ska anse är rätt svenskspråkig benämning.

2,3) Som det just nu ser ut för mig så är det en relativt erkänd organisation som säger att ett namn ska användas, och en relativt okänd wikipediaanvändare som heter JasonGarrick som säger att annat namn ska användas. För mig är det då självklart att organisationens uppfattning smäller högre. Om du vill att vi ska gå på din linje behöver du hitta bättre källor som stöder din uppfattning. Bοⅰⅵе 12 september 2014 kl. 07.28 (CEST)

Just det, det svenska språket används inte i officiella sammanhang av Taiwans myndigheter. Det här är svenskspråkiga wikipedia. Prematureburial (diskussion) 12 september 2014 kl. 08.57 (CEST)
Svar till BP
I Finland finns cirka 250 000 människor som talar en regional variant av svenska, benämnd finlandssvenska. Det svenska språket talas av sammanlagt mer än 10,5 miljoner människor, varav majoriteten är bosatta i Sverige. Detta gör alltså att cirka 2 procent av alla svenskspråkiga använder finlandssvenska.
"Institutet för de inhemska språken", som är okänt för de flesta svenskspråkiga i Sverige och därigenom även för den förkrossande stora majoriteten av alla svenskspråkiga (98 procent), ger råd till finlandssvenskar i frågor angående det svenska språkets användande bland de 2 procent av alla svenskspråkiga som bor i Finland. Institutet rekommenderar bland annat användandet av en mängd regionala avvikelser från etablerad svenska, så kallade "finlandismer". Detta gör att "Institutet för de inhemska språkets" rekommendationer måste tas med en nypa salt och definitivt inte kan ses som rekommendationer för hur majoriteten av svenskspråkiga ska uttrycka sig. Detta gäller även andra förespråkare av regionalt språkbruk, bland annat Skånska Akademien, Värmländska akademien, Norrbottensakademien och organisationer för förespråkande av gotländska ord och uttryck. SVWP använder rikssvenska och inte lokala varianter. De som vill använda lokala varianter av det svenska språket får gärna ansöka om upprättandet av en egen Wikipedia-språkvariant, varför inte en "Finlandssvensk Wikipedia"?
På din användarsida har du skrivit "Jag föredrar dialektalt, sub-kulturellt, internationellt och kreativt språkanvändande framför standardiserad rixsvenska. Och jag gillar att använda särskrivning, versalisering och vissa (andra) anglicismer på sätt som kan reta självutnämnda språkpoliser ;-)". 1) Är inte det finlandssvenska "Institutet för de inhemska språken" just en sådan självutnämnd språkpolis? 2) Givet din inställning att du gillar sub-kulturellt och "kreativt språkanvändande" framför riksvenska och gillar "särskrivning, versalisering och anglicismer", tycker du verkligen att du är den mest lämpade att ha inflytande över språkanvändandet i den här encyklopedin? Är det verkligen på detta sätt som Wikipedia har störst chanser att få tillräckligt förtroende bland läsarna för att kunna utmana Nationalencyklopedin?
I Taiwan har öns högsta politiska församling bestämt att man ska använda hanyu pinyin när man skriver alla kinesiska ord med latinska bokstäver, på samma sätt som man gjort i Fastlandskina sedan 1950-talet. De flesta SVWP-artiklar om Fastlandskina använder hanyu pinyin. Artiklarna om Taiwan använder dock fortfarande Wade-Giles, som inte varit i bruk på ön sedan 2002. Varför? Hanyu pinyin går ju redan att använda på svenska vad gäller alla de artiklar som rör Fastlandskina med snart 1,4 miljarder invånare och som därför omfattar väldigt mycket fler artiklar. Varför måste man då fortsätta att använda Wade-Giles för de artiklar som rör Taiwan med bara 20 miljoner invånare och omfattar väldigt mycket färre artiklar?
Vad gäller hur kända eller okända användarna som bidragit till den här debatten är kan jag bara konstatera följande. Jag stödjer Användare:Tostarpadius position att "Givetvis bör vi använda svenska namn om de finns". Tostarpadius har snart gjort 185 000 redigeringar och i jämförelse med detta tror jag att användarna Bovine och Prematureburial är att betrakta som väldigt okända. Mvh JasonGarrick (diskussion) 12 september 2014 kl. 11.47 (CEST)
Då det inte finns något eget projekt för östsvenska, så är detta projekt inkluderande för både riks- och republiksvenska. Lingvistiskt är östsvenska att betrakta som en (grupp av) dialekt(er), men inte som norm för vilket språkbruk vi ska praktisera här. Vad gäller holländska så finns det separata projekt för belgiska och nederländska varianterna och sammaledes en tysk och en holländsk version av wikipedia på lågtyska. Något sådant finns inte för svenska. -- Innocent bystander (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.09 (CEST)
Men vlswiki är inte någon högbelgisk variant av nlwiki. Det handlar om en dialekt som talas i både Belgien och Nederländerna och är lika svårförståelig för sådana som kommer från Amsterdam som från Antwerpen. Visst samsas holländarna och belgarna om nlwiki precis som det är meningen att svwiki ska fungera för svenskspråkiga i både Sverige och Finland (och i resten av världen). JasonGarrick vill tydligen att svwp ska överge WP:Global helt och hållet. Förhoppningsvis är det inte det vi ska debattera i den här tråden. I vilket fall som helst tycks diskussionen helt ha spårat ur. Prematureburial (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.53 (CEST)
Jag vill absolut inte att vi ska överge WP:Global. Tvärtom tycker jag att det faktum att vi behåller de svenska namnen är att stärka WP:Global. Detta beroende på att
1) Att låta ett språkråd som ger synpunkter till de som talar en liten regional variant av ett Wikipedia-språk, vilken bara talas av 2 procent av de som talar huvudspråket i fråga, få bestämma över namngivningen av artiklar på den Wikipedia-versionen, kan knappast anses vara globalt perspektiv. Att låta mycket små och marginella grupperingar få bestämma över namngivningen av artiklar på Wikipedia, vilka alla som talar språket använder är motsatsen till ett globalt perspektiv.
2) I WP:Global står att "Även om Sverige som land inte ska onödigt framhävas, så bör svenska språket ges företräde, eftersom detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär vanligen att svenska ortnamn, de måttenheter som används på svenska, svenska verkstitlar och annat föredras."
Vidare finns det varianter av svenska som nog är minst lika svåra att förstå för talare av rikssvenska som olika mindre varianter i Nederländerna-Flandern är för de som talar huvudvarianten. Dessa inkluderar gutniska och älvdalska, samt de östsvenska dialekterna estlandssvenska, gammalsvenska, österbottniska. Det är att föredra att inte fler varianter av svenska Wikipedia grundas, men detta innebär inte att lokala och marginella varianter ska ha företräde framför rikssvenska, som talas och förstås av minst 98 procent av användarna av SVWP. Mvh JasonGarrick (diskussion) 12 september 2014 kl. 15.53 (CEST)
Var ska vi hitta register på svenska platsnamn i Finland som är rikssvenska och inte finlandssvenska? /Portunes (disk) 12 september 2014 kl. 15.58 (CEST)
Det behövs inga register, det enda som behövs är att behålla den nuvarande namngivningen, vilken uppenbarligen 1) är svensk och dessutom 2) infördes av artikelskaparen och har varit accepterad och känd på SVWP sedan dess (Lembois - mer än 9 år, Lapinlax - mer än 9 år, Klemis - mer än 9 år). Mvh JasonGarrick (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.05 (CEST)
Att något finns på wikipedia räcker inte riktigt som argument. Prematureburial (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.16 (CEST)
Att en artikel heter så på wikipedia betyder inte att den inte kan heta något annat, speciellt som det finns fog för en ändring. Det handlar inte om särskilt omfattande ändringar utan om jag har förstått Essin rätt är det relativt få ortnamn som berörs. Återigen, svenskan är ett levande språk och det finns en hel del ortnamn som inte är desamma på svenska idag som de var för hundra eller tre hundra år sedan. Prematureburial (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.21 (CEST)
Det är inget argument, det är ett konstaterade. För argument, var god se tidigare inlägg. Mvh JasonGarrick (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.22 (CEST)
De heter fortfarande så på svenska. Det finska språkrådet påstår dock att det svenska namnet inte är tillräckligt använt och har därför ersatt det svenska namnet med ett finskt dito. Mvh JasonGarrick (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.29 (CEST)
Om man ändrar namn på hela artiklar så är det en stor förändring. Mvh JasonGarrick (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.32 (CEST)
Det handlar om några få artiklar i sådana fall där gamla namn har blivit föråldrade i svenskt språkbruk för länge sedan. Essin har företrätt en mycket restriktiv och konservativ linje i frågan och ingen föreslår en omfattande reform. De flesta som har yttrat sig i diskussionen verkar vara överens om att vi ska vara restriktiva och endast ett mindre antal artiklar ska flyttas. En minoritet företräder den andra ståndpunkten att det är förbjudet att överhuvudtaget flytta artiklar på den grunden att svenskan lever och utvecklas. Jag har nu sagt mitt i den här diskussionen och hoppas att även andra har lust att säga sitt så att det blir lättare att söka konsensus i frågan. Prematureburial (diskussion) 12 september 2014 kl. 16.39 (CEST)

Om jag har förstått ovanstående rätt så rör det alltså ett gäng relativt små orter som har olika namn på svenska och finska. Om båda används ungefär lika mycket eller om det svenska används mer ska det svenska namnet användas. Det svåra verkar vara namn där vissa har rekommendationer om svenska namn men där det är okänt hur mycket de svenska namnen egentligen används eller där de svenska namnen används väldigt lite. Kan en lösning vara att kolla i en kartbok som är på svenska och se vilket namn de valde och att vi använder samma? Eller kolla vilket namn som används i officiella svenskspråkiga dokument i Finland? Om de använder det svenska eller båda tycker jag det svenska ska användas här enligt WP:GLOBAL och om det finska används ska vi också göra det enligt WP:POMMF. - Averater (diskussion) 12 september 2014 kl. 17.04 (CEST)

Japp, det är alltså inte en diskussion om att byta namn på Helsingfors till Helsinki utan det här handlar om gamla namn på mindre orter som Davidstad, Klemis osv. Just de finska kommunerna har ju officiella namn på svenska men dessa finns i många inte ens inskrivna i deras artiklar. Lembois till exempel kallas på svenska av finska staten och finlands kommunförbund för Lempäälä. Klemis för Lemi, Bräkylä för Rääkkylä, osv. /Portunes (disk) 12 september 2014 kl. 17.16 (CEST)
Finska staten har ingen makt att avgöra vilka namn som ska användas på det svenska språket för olika orter, vare sig i Finland eller någon annanstans. Det svenska språket ägs av alla de som talar språket och inte av finska staten. Jag röstar för, i enlighet med WP:Global ("Även om Sverige som land inte ska onödigt framhävas, så bör svenska språket ges företräde, eftersom detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär vanligen att svenska ortnamn, de måttenheter som används på svenska, svenska verkstitlar och annat föredras."), för att alla artiklar på SVWP om orter i Finland där finska namn används, ändras till sina namn på svenska. Mvh JasonGarrick (diskussion) 13 september 2014 kl. 21.17 (CEST)
Hur vet man om namnet används av svenskar då? -Gruß /Portunes (disk) 13 september 2014 kl. 21.32 (CEST)
Man använder det svenska namnet, i enlighet med WP:Global ("så bör svenska språket ges företräde, eftersom detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär vanligen att svenska ortnamn, de måttenheter som används på svenska, svenska verkstitlar och annat föredras."), Se gärna även Wikipedia:Geografiska namn#Norden, där det står - "Platser i Finland namnges med svenskt namn.", och Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Finska, där det står - "Genomgående används svenska ord eller namn för begrepp och orter när sådana finns. Till exempel finns artiklarna på Nyslott och Villmanstrand, men med omdirigering från Savonlinna och Lappeenranta. Också de finska namnen nämns i inledningen till artiklar om finländska orter och begrepp." 此致敬礼 JasonGarrick (diskussion) 13 september 2014 kl. 22.08 (CEST)
För orter där det svenska namnet är i bruk är det ingen som argumenterar mot dig. Om det däremot inte finns namn som används på svenska ska vi inte vara de enda som gör det. Men angående det nämnda exemplet med Nyslott och Villmanstrand så använder städerna själva det svenska namnet när de skriver på svenska så där är det inget problem. Används de svenska namnen däremot inte så finns de inte annat än som historiska namn. Ibland blir det en tolkningsfråga där vissa svenska namn används men ganska lite, då får man ta en diskussion på just den artikelns diskussionssida kring just det namnet om det används tillräckligt mycket. - Averater (diskussion) 13 september 2014 kl. 23.01 (CEST)
Läs gärna citatet ovan från Wikipedia:Geografiska namn#Norden igen, där det står - "Platser i Finland namnges med svenskt namn [punkt]" Det står inte "Platser i Finland namnges med svenskt namn, men ibland med finskt namn när den känslan faller på". Mvh JasonGarrick (diskussion) 13 september 2014 kl. 23.12 (CEST)
Vad jag kan se är det endast du som driver linjen att vi ska använda de svenska namnen även om ingen annan gör det. Har jag missat någon annan som också tycker som du eller om jag missförstått något får du gärna påtala det, annars ser jag denna diskussion som avslutad. - Averater (diskussion) 14 september 2014 kl. 10.05 (CEST)
Tråkigt att du lämnar diskussionen och ger upp. För fler användare som stödjer behållande av de svenska namnen, se gärna mitt inlägg den 12 september 2014 kl. 11.47 (CEST). (Det är bra att läsa hela diskussionen innan man kommenterar).
Att ändra namnen hade krävt att man först ändrar Wikipedias policy-dokument WP:Global ("så bör svenska språket ges företräde, eftersom detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär vanligen att svenska ortnamn, de måttenheter som används på svenska, svenska verkstitlar och annat föredras."), Wikipedia:Geografiska namn#Norden ("Platser i Finland namnges med svenskt namn"), och Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Finska ("Genomgående används svenska ord eller namn för begrepp och orter när sådana finns"), vilket jag är öppen för. Man hade till exempel kunnat skriva att "vad gäller alla namn och ord som har att göra med Finland, följer Wikipedia 'Institutet för de inhemska språken' i Finlands synpunkter". Givet nuvarande formuleringar går det dock inte att ändra namn på artiklarna. Mvh JasonGarrick (diskussion 14 september 2014 kl. 10.17 (CEST)
Här är tydlig konsensus i att inte vi ska använda namn som har dött ut och inte längre är i bruk. Det är endast en användare som motsätter sig att även namn som inte är i bruk alls ändå ska användas här. Om ett namn inte längre används kan man hävda att det inte längre "finns" och därför behöver inga riktlinjer ändras, även om de kanske ändå kan förtydligas om någon vill det. Den diskussionen tas då lämpligen på berörd diskussionssida. - Averater (diskussion) 14 september 2014 kl. 10.46 (CEST)
1) Ursäkta mig, om det finns minst två användare som motsätter sig något, så finns det inget konsensus och definitivt inget tydligt konsensus.
2) Du får gärna inleda en sådan diskussion på valfri sida bland Wikipedias policydokument. Den diskussionen måste dock avslutas före det att några namn kan ändras.
3) Det finns nog ett flertal orter utanför Sverige, som benämnts med svenska namn i Sverige, men där vare sig lokalbefolkningen eller de nationella myndigheterna i landet i fråga, använt det svenska namnet på väldigt många decennier, i vissa fall mer än hundra år. Ett exempel på detta är Systerbäck (ort). Ska vi ändra namnet på artikeln om Systerbäck till dess ryska eller finska namn?
Se gärna även Innocent bystander 12 september 2014 kl. 12.09 (CEST) "Då det inte finns något eget projekt för östsvenska, så är detta projekt inkluderande för både riks- och republiksvenska. Lingvistiskt är östsvenska [bland annat finlandssvenska] att betrakta som en (grupp av) dialekt(er), men inte som norm för vilket språkbruk vi ska praktisera här. Mvh JasonGarrick (diskussion) 14 september 2014 kl. 10.53 (CEST)
Ska vi ta och byta namn på Seinäjoki till Östermyra då eller? Vi ska ju använda svenska namn i alla fall, även om de är föråldrade. -Gruß /Portunes (disk) 14 september 2014 kl. 11.00 (CEST)
Personligen hade jag stött detta. Vad mig beträffar får du gärna göra denna ändring. Mvh JasonGarrick (diskussion) 14 september 2014 kl. 11.06 (CEST)
Ska vi ändra namn på Systerbäck (ort) till ryska Sestroretsk eller finska Siestarjoki, på Kexholm till finska Käkisalmi, karelska Karjala, eller ryska Priozersk? På Viborg till Viipuri, på Salmis till Salmi, på Seitskär till Seiskari eller Seskar, på Sordavala till Sortavala? Mvh JasonGarrick (diskussion) 14 september 2014 kl. 11.15 (CEST)
Nu vet jag inte hur det ser ut om de mindre orterna då jag sällan ser om de i media, men Sordavala, Viborg och Kexholm används ju fortfarande i svenskan. -Gruß /Portunes (disk) 14 september 2014 kl. 11.36 (CEST)

[hoppar ut i marginalen] Har inte skrivit i den här diskussionen tidigare men har följt den med intresse och lutar nu åt samma håll som Jason Garrick. Just eftersom vi är svenskspråkiga Wikipedia (inte Wikipedia för vare sig svenska medborgare eller svensktalande finska medborgare) så är det rimligast att vi alltid använder svenskspråkiga nnamnformer i de fall sådana över huvud taget existerar, inte utifrån i vilken utsträckning de i praktiken används eller inte i det föränderliga dagsläget. /FredrikT (diskussion) 14 september 2014 kl. 11.42 (CEST)

De svenska namnen för de orter som "Institutet för de inhemska språken" hävdar vara "föråldrade" förekommer också flitigt i media, bland annat Lapinlax. Se här www.svenska.yle.fi, "Årsbästa av Tomas Söderlund", Meteorologiska institutet, "Lokalvädret Lapinlax", Svensk Byaservice Nyhetsblogg, "EU:s och lansbygdens mentala och andliga värden diskuteras i Lapinlax" och Vasabladet, "Åstrand trea i Lapinlax". Mvh JasonGarrick (diskussion) 14 september 2014 kl. 11.56 (CEST)
Bara ett litet memento: det är skillnad på svenska namn och föråldrade svenska namn. Gripsvall är föråldrat, Greifswald är modern svenska. Edaen (diskussion) 14 september 2014 kl. 11.58 (CEST)
Hej! Det verkar inte som om Finlands största svenskspråkiga media bryr sig särskilt mycket om vad "Institutet för de inhemska språken" tycker är "föråldrade" eller "utdöda" ortnamn. Här kommer lite fler mediareferenser till Lapinlax. Vasabladet, "Lindahl bättrade på igen", Vasabladet, "Sandells hoppas på ny vändning", Radio Vega Österbotten, "Sandra Eriksson inför loppet i Lapinlax", Hufvudstadsbladet, "Ständigt inspirerad av naturen" och Hufvudstadsbladet, "Ont om glädjeämnen i Lahtis". Mvh JasonGarrick (diskussion) 14 september 2014 kl. 12.18 (CEST)
@FredrikT: Jag undrar mer om vad du tycker ska avgöra vilket namn som vi ska använda när det har funnits ett svenskt namn som inte längre används. Exempelvis Danzig heter ju numer på svenska Gdańsk. Där tror jag ganska få ens vet vad Danzig är och det skulle definitivt bryta mot POMMF att ha Danzig som uppslagsord. Angående Lembois/Lempäälä så tycker jag situationen är liknande men nyare. Här används i svenskt språk Lempäälä såväl i officiella skrifter som på kartor (Både Google maps och Eniros kartor har enbart med Lempäälä). Vad ser du för likheter och skillnader som är relevanta för vilket uppslagsord vi ska ha i dessa fallen? Jag anser att skiljelinjen bör vara i vad för form som kan anses "finnas"; om ingen använder en form så "finns" den inte. Därför "finns" inte namnet Danzig längre eftersom ingen använder det (på svenska). Hur ser du på en sådan typ av tankesätt? - Averater (diskussion) 14 september 2014 kl. 13.14 (CEST)
Danzig är tyska, Gdansk är polska, bådadera från ett geografiskt område som aldrig har varit svensktalande så ingendera är en svensk namnform som kan jämföras med de finska orterna./FredrikT (diskussion) 14 september 2014 kl. 18.33 (CEST)
Nja Enligt både vår egen Wikipediaartikel om Gdansk och Nordisk familjebok är Danzig gammal svenska. Men oavsett just Gdansk så bör det finnas andra orter där en namnform verkligen inte används och där det vore otänkbart att använda den formen nu, eller tycker du att det aldrig kan vara så och att vi i så fall bör byta till den utdöda formen? Jag tänker exempelvis på orterna i Nya Sverige men det borde finnas gott om fler i USA, Tyskland, Norge och England. - Averater (diskussion) 14 september 2014 kl. 23.13 (CEST)
Jag instämmer med Fredrik T. Varken Danzig eller Gdańsk är svenska namn. Namnet "Danzig" kommer enligt tyska Wikipedia från det medeltida tyska ordet för en "gotisk skans". Enligt engelska Wikipedia kommer namnet "Gdańsk" från Gdania, ett äldre polskt och kasjubiskt namn för floden Motława. Det faktum att ett namn kan användas på svenska för att beteckna en ort, gör inte namnet svenskt. Utifrån Wikipedias kriterium om att ge svenska namn företräde, ställer ett byte från det ena namnet till det andra inte till några problem, eftersom att båda namnen är utländska.
"Institutet för de inhemska språken" anger Lapinlax som "föråldrat", trots att svenskspråkiga riksmedia i Finland idag använder namnet i stor omfattning (se ovan). Google maps ska verkligen inte tas som riktmärke för svenska namn, men till och med där är Lapinlax kyrka utmärkt. Vidare kan jag avslöja att språk, grammatiska former och ord "finns", oavsett i vilken omfattning de används. Bland annat så "finns" både latin och klassiska kinesiska, genom mycket stora mängder skrivet och tryckt material på dessa språk, oavsett hur många som talar språken till vardags. Varför använder man då inte latinska ortnamn på tryckta engelska och franska kartor idag? Just eftersom att de latinska namnen vare sig är engelska eller franska, utan just på latin. På engelska tryckta kartor används engelska namn och på franska kartor franska namn, även för småorter i Flandern där inte en enda invånare pratar franska och där till och med belgiska valloner väldigt sällan eller aldrig använder de franska namnen. Anledningen är att detta är det franska namnet på orten, oavsett hur många belgare som använder namnet. Mvh JasonGarrick (diskussion) 14 september 2014 kl. 18.55 (CEST)
@Averater 1) Det saknas referens i artikeln om Gdańsk för att namnet skulle ha svenskt ursprung. Jag har vidare läst artikeln i Nordisk Familjebok två gånger utan att upptäcka var i artikeln det skulle stå att stadens namn har svenskt ursprung. Jag har inte heller lyckats hitta någon annan källa som styrker att stadens namn har svenskt ursprung. Jag måste därför sluta mig till att du kommer med fullständigt ogrundade påståenden.
@Averater 2) För att ta ett exempel på orterna i Nya Sverige, Fort Christina var den första svenska bosättningen i Nordamerika. Den övergavs av svenskarna 1651, tömdes på folk, förföll kraftigt och upphörde mer eller mindre att existera. De gamla pålverken har under 1900-talet restaurerats och är en turistattraktion, kallad just "Fort Christina", på både svenska och engelska. Menar du att vi ska använda svenska namn på gamla fort som förstörts och upphört att existera, för moderna amerikanska storstäder som har väldigt lite att göra med de här forten? Mvh JasonGarrick (diskussion) 15 september 2014 kl. 00.13 (CEST)
Att städer flyttas om ändras är inget nytt och är inte ensamt avgörande för om något ska räknas som samma stad eller en ny. Vad jag menar är att det är helt ointressant vad för ursprung ett ord har, det enda som avgör om ett ord är svenskt är om det används i svenskan. New York är därför det svenska namnet på staden i USA och Lempäälä det svenska namnet på orten i Finland. Tidigare var Danzig det svenska namnet på Gdansk men nu är det svenska namnet just Gdansk. Jag menar också att det är orimligt att vad som ska avgöra om ett namn är svenskt är om det är påhittat av en svensk eller om det är baserat på andra svenska ord. På samma sätt som med olika låneord menar jag att namn bör ses och där är just användandet centralt. Därför har det funnits svenska namn på vissa orter i Finland som nu enbart är historiska (t.ex. Lembois). Om du tycker de tidigare namnen på utdöda svenska namn var för långsökta kanske någon av dessa kan duga som exempel. - Averater (diskussion) 15 september 2014 kl. 07.16 (CEST)
@Averater: JasonGarrick har förtjänstfullt visat att namnen inte enbart är historiska. Jag ställer mig helt bakom vederbörandes och FredrikT:s argumentation. Jag kan tänka mig undantag från huvudregeln, men det måste i så fall finnas mycket starka skäl. Att det så kallat officiella namnet är det finska räcker inte. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2014 kl. 11.43 (CEST)
Det borde vara en självklarhet att en seriös encyklopedi inte i dag i första hand väljer föråldrade namnformer som Gripsvall och Östermyra. Att seriösa användare som FredrikT och Tostarpadius stöder en linje att man ska använda vad som helst som en gång har varit svenska och inte bry sig ett skvatt om dagens svenska språkbruk leder självfallet till att det inte kommer att bli någon konsensus i den här frågan, om inget annat. JasonGarrick använder hånfulla citationstecken runt namn på seriösa forskningsinstitut och ständigt skriker med fetstil, som resultat blir det beröm för ett förtjänstfullt sätt att visa något. Jag tror närmast att Bybrunnen blir svårare att ta på allvar som ett forum där man kan lösa konflikter efter den här diskussionen. Vi har haft fula och osmakliga diskussioner förr och riktningen är helt klart inte mot ett bättre samarbetsklimat. Man kunde åtminstone låta bli att upprepa samma tillbakavisade argument ett antal gånger och dessutom med skrikig fetstil. Prematureburial (diskussion) 15 september 2014 kl. 12.22 (CEST)
@Prematureburial 1) "Det borde vara en självklarhet att en seriös encyklopedi inte i dag i första hand väljer föråldrade namnformer". Problemet är att flera av de ortnamn som av Institutet för de inhemska språken utpekas som "föråldrade" används flitigt, bland annat av svenskspråkig riksmedia i Finland (se inlägg den 14 september 2014 kl. 11.56 (CEST) och 14 september 2014 kl. 12.18 (CEST)).
@Prematureburial 2) Angående Institutet för de inhemska språken. a) Vad gäller de flesta vetenskapsgrenar finns en mycket stor mängd olika forskningsinstitut världen över som kontinuerligt publicerar nya forskningsresultat, ibland spektakulära sådana som sedan visar sig vara felaktiga. Det hade varit omöjligt och inte heller lämpligt att varje gång ett forskningsinstitut publicerar en ny rapport ändra namn på Wikipedia-artiklar eller skriva om dem från grunden med förevändningen att "ett forskningsinstitut säger att så är fallet". Istället är det mycket lämpligare att skriva in en mening i respektive artikel om forskningsgruppens upptäckter, med en referens till rapporten. Detta gäller även Institutet för de inhemska språkens upptäckter. b) "seriösa forskningsinstitut". Jag har sökt men inte funnit rapporter från andra forskningsinstitut om svenska ortnamn i Finland. Det verkar uppenbart att det här inte är ett forskningsområde som dragit till sig gräddan av den internationella forskareliten inom språkforskning. I vanliga fall brukar det finnas forskarrapporter från flera ömsesidigt oberoende och fristående institut, som man kan jämföra för att skapa sig en egen uppfattning. Givet att forskare ofta begår misstag, vilket även Institutet för de inhemska språken bevisligen gjort, både i förra upplagan av Svenska ortnamn i Finland (se inlägget den 10 september 2014 kl. 01.32 (CEST)) och senast på den lista de nu publicerat på internet, är det oerhört riskfyllt att förlita sig på resultat publicerade av endast ett institut och låta detta bli vägledande för hur man ska namnge eller redigera alla artiklar inom ett visst område. Den här situationen förvärras ännu mer i det aktuella fallet, genom att det verkar finnas motsättningar inom gruppen som publicerat listan (se inlägg den 10 september 2014 kl. 16.14 (CEST)). Institutet har heller inte publicerat data från insamlingen av informationen (bland annat vem som samlat in data, var den samlats in och hur den samlats in), angående behandlingen av den insamlade informationen (bland annat efter vilka kriterier data delats in i grupper, på vilka grunder data uteslutits, vilka data som uteslutits) eller ens en gång hur de kommit fram till sina resultat (bland annat varför ortnamn klassificeras som "föråldrade" trots att de bevisligen används av samtida riksmedia i Finland). Institutet har heller inte tillkännagivit vilka som varit delaktiga i projektet och dessas vetenskapliga bakgrund, utan skriver att rapporten skrivits av "svenska namnvårdare, under medverkan av en grupp utomstående experter"[1]. Det är väldigt svårt för en utomstående att veta vad en "svensk namnvårdare" är för något. Begreppet "utomstående expert" är ännu mer fluffigt.
@Prematureburial 3) Vad gäller användandet av fetstil är detta helt enkelt ett sätt att markera det viktiga i ett längre citat som redan är skrivet i kursiv stil. Kursiv stil kan användas för att markera det som är viktigt, men detta bör begränsas så mycket som möjligt, eftersom att det riskerar att skapa förvirring mellan vad som är viktigt, citat (vilka ofta skrivs i kursiv stil) och titlar på publikationer (vilka alltid skrivs i kursiv stil). I de fall där jag inte skrivit citat i kursiv stil, har jag valt att använda fetstil för att markera det viktiga, just eftersom att kursiv stil ofta används för att markera hela citat och att det därför skulle se märkligt ut att endast skriva en del av citatet i kursiv stil. Att bara skriva en del av ett citat i kursiv stil hade dessutom skapat förvirring om hur stor del av det som står inom citationstecknen som egentligen är citat.
@Prematureburial 4) Det finns mycket tydliga riktlinjer i Wikipedias policy-dokument vad beträffar användandet av svenska namn på SVWP. Givet att samma motargument framförs ett flertal gånger så finns det inte så mycket att göra förutom att upprepa samma starka argument som förra gången frågan ställdes. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag tycker att det varit en intressant debatt och tacka dig för ditt deltagande. Det är inte roligt att inte uppnå den konsensus runt sin egen uppfattning som man eftersträvat, men man ska inte låta detta leda till att man blir bitter och vägrar att delta i diskussioner i framtiden. Givet att många erfarna användare anslutit sig till den andra sidan i debatten, bör man eventuellt försöka se debattämnet från deras synvinkel och än närmare granska riktigheten i sin egen premiss. All the best JasonGarrick (diskussion) 15 september 2014 kl. 23.48 (CEST)
  1. ^ Mattfolk, Leila; Vidberg (2012). ”Ny upplaga av Svenska ortnamn i Finland”. www.sprakbruk.fi. Institutet för de inhemska språken. http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=3801. Läst den 15 september 2014. 
Jag upplevde diskussionen som ytterst oangenäm långt innan den började (som förhoppningsvis äntligen är fallet) närma sig slutet. Vem som vinner är mig likgiltigt, det handlade i huvudsak om stilmedel, inte minst fetstil, citationstecken och alla slags insinuationer. I sakfrågan var många överens om att det är helt OK att ifrågasätta forskningen, till och med föredömligt om har bättre och färskare forskning att hänvisa till, som tyvärr inte var fallet här. Om Boivie använde du smeknamnet "Bovine" (som ju betyder "hund") som kan antingen ha varit omedvetet eller ett personligt påhopp. Det handlar om personliga kommunikationsstilar och din stil påminner mycket om det som jag helst skulle helt och hållet vilja bli av med i min egen debattstil. Vad utgången beträffar, hade inte en användare helt och hållet ställt sig på tvären, tror jag att det skulle ha varit lätt att identifiera de få fall där man kunde ha flyttat artikelnamnet. I första hand grälade vi om perspektiv (vad som är den viktigaste huvudregeln) och inte om sakfrågan. Seinäjoki (som tack och lov ligger där det ska) är POMMF och att kalla orten "Östermyra" är som att kalla Elton John "Reginald Dwight". Absolut ingen ifrågasatte Villmanstrand och Nyslott, vilka ju är POMMF på svenska. Det är med tanke på sådana ortnamn som Villmanstrand där det svenska namnet används än i dag, som vi har regeln att alltid använda ortens svenska namn. Finland är ett specialfall och det gäller att vara försiktig i den här frågan med svenska ortnamn i Finland men det är en helt annan sak att säga blankt nej till allt. Om vi får den här typen av debatter i alla andra frågor också, kommer verksamheten att stelna helt och hållet. Prematureburial (diskussion) 16 september 2014 kl. 12.00 (CEST)
Vad gäller användandet av fetstil har jag givit anledningen till detta i inlägget den 15 september 2014 kl. 23.48 (CEST). Jag tycker inte att det är särskilt konstigt att visa det viktiga i ett citat med fetstil. Vidare finns det inget krav om att godta en uppenbart felaktig forskarrapport bara för att det inte finns några andra forskarrapporter att hänvisa till. Hade man använt ett sånt förhållningssätt till exempelvis medicinsk forskning tror jag att man hade åsamkat väldigt mycket lidande (tänk om läkaren sagt till patienten "Vi vet att den här tekniken är felaktig och kommer att orsaka dig mycket stor skada, du kommer att bli handikappad för resten av livet, men eftersom att det inte finns några andra forskarrön om alternativa tekniker så måste vi ändå anta att den här tekniken är korrekt"). Vad gäller användarnamn är dessa ofta kreativa och följer sina egna regler, varför man nog kan ursäkta enstaka stavfel vad gäller dessa. "Bovine" betyder för övrigt inte 'hund' utan 'oxe', vilket jag har svårt att förstå varför det skulle vara nedsättande. Det är bra att en debatt inte blir alltför hätsk, men deltagarna får heller inte vara så pass självförnekande att de söker efter varje möjlig förolämpning och tror sig hitta sådana där de inte finns. Vad gäller den sista meningen om Wikipedia i ditt inlägg, kan jag säga att jag tycker att det är bra att Wikipedia ställer upp egna regler för sin egen verksamhet och hur artiklarna ska vara utformade, vilket skett genom dess riktlinjer. Jag tycker däremot att det är mycket tveksamt om Wikipedia ska ge statliga organ tolkningsföreträde och indirekt rätt att bestämma vad som ska skrivas här, detta tror jag verkligen hade lett till att verksamheten stelnat. Man kan ju bara tänka sig vilken situation detta skulle ha lett till i mindre demokratiska stater. Mvh JasonGarrick (diskussion) 16 september 2014 kl. 13.14 (CEST)

JasonGarrick, förlåt, självfallet betyder "Bovine" (bovinae = oxdjur) inte "hund", men kan lätt tolkas som "kossa". Galna ko-sjukan heter till exempel Bovine spongiform encepalopathy (BSE) på engelska. Jag vill också be Boivie om ursäkt för att ha dragit in ditt användarnamn i diskussionen, för det inte är sagt att andra användare vill bli inblandade i den här diskussionen mellan JasonGarrick och mig. Finland och Sverige hör till de mest demokratiska staterna i dag, vilket gäller även Norden i övrigt. Vi talar om seriös forskning av hög kvalitet där hela forskningen ska underkännas på grund av enstaka fel. Om detta skulle t.ex. vara ruwp och vi skulle tala om ett ryskt statligt forskningsinstitut, då skulle jag självfallet vara av åsikten att forskning som subventioneras av staten kan eventuellt underkastas också i sådana fall där alternativ forskning inte finns att tillgå. För min del är diskussionen avslutad, hoppas att ingen bär agg mot mig på grund av den något hätska tonen jag tidvis hade i den här diskussionen. Prematureburial (diskussion) 16 september 2014 kl. 16.15 (CEST)

Jag beklagar att vissa sett detta vänskapliga samtal som hätskt i tonen. Vi har uppenbarligen olika sätt att uppfatta inläggen. Det är ju en nackdel med att kommunicera på nätet att nyanser lätt går förlorade och det blir missförstånd som tar tid att klara ut. Jag förespråkar definitivt inte namnformer som Gripsvall och Miklagård. Det vi här talat om är Finland och där är det ofta inte helt lätt att reda ut vad som är föråldrat. För enspråkigt finska orter finns det en tendens att välja den namnformen även på svenska i officiella sammanhang, men det betyder inte alltid att ett äldre namn är helt utdött. Det får bedömas från fall till fall. Det är min hållning. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2014 kl. 16.24 (CEST)
Jag tror att min inställning till att ändra namn på artiklarna på grund av data i en enda forskarrapport framgått i redan gjorda inlägg. I övrigt stödjer ej heller jag, liksom Tostarpadius, användandet av namn som Markland, Miklagård eller Gårdarike (jag stödjer dock användandet av Ryssland över Rossija). Avslutningsvis vill jag citera Prematureburial, "För min del är diskussionen avslutad, hoppas att ingen bär agg mot mig på grund av den något hätska tonen jag tidvis hade i den här diskussionen" och framföra en liknande önskan. Mvh JasonGarrick (diskussion) 16 september 2014 kl. 21.17 (CEST)

Phabricator istället för Bugzilla[redigera | redigera wikitext]

Inom kort kommer buggrapporteringssystemet Bugzilla att pensioneras till förmån för det nya systemet Phabricator. Då kommer Bugzilla att bli read-only, och alla buggar att flyttas över till Phabricator. För att rapportera nya buggar kommer man att hänvisas hit. Phabricator är enligt de uppgifter jag har fått enklare för nybörjare att rapportera problem i, och påminner, det lilla jag har sett om Trello (webbplats). Mer information om tidsplan och om vad Phabricator. Frågor riktas hit.//Hannibal (diskussion) 7 september 2014 kl. 11.55 (CEST)

Mall {{Auktoritetsdata}}[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Auktoritetsdata#Skriptfel. --MagnusA 10 september 2014 kl. 11.57 (CEST)

Tips om wikistatistik[redigera | redigera wikitext]

Jag som utvecklat beroende av statistiksidan för sidvisningar, blev mycket bedrövad när jag häromdagen märkte att stats.grok.se återigen hoppat över dagar och inte uppdaterat sin statistik. Jag gick då till utvecklaren Henriks användardiskussionssida på engelska Wikipedia, och såg där att någon gjorde reklam för en annan sida, nämligen den som ligger bredvid till vänster om länken till grok i historiksidan.

Vilken bra sida! Mycket intressanta saker. Så här kan det se ut https://tools.wmflabs.org/xtools/articleinfo/?project=sv.wikipedia.org&article=V%C3%A5ldt%C3%A4kt

Klementin (diskussion) 7 september 2014 kl. 14.50 (CEST)

Ja, den sidan rymmer en del synnerligen intressanta funktioner. För oss statistik-hågade kan även skriptet som återfinns på meta:User:Hedonil/XTools vara värt att uppmärksamma. Med hjälp av det kan man automatiskt erhålla ganska mycket statistik kring sidvisningar, sidskapare med mera, och då från snart sagt varje sida i hela wikimedia-gemenskapen. Och detta till stor del utan att ens behöva lämna den sida man önskar information om. Smidigt! –Tommy Kronkvist (diskussion), 7 september 2014 kl. 20.27 (CEST).

Skrönor i ortsartiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu i mitt arbete att "tvätta" ortsartiklar kommit igenom cirka 800 och det ser ganska bara ut, bara en hittills med rent klotter, betydligt fler dock med "ortskryt" men det verka inte komma tillbaks efter rensning. En fråga gör mig dock lite tveksam. Speciell i Dalaorter är det mycket populärt ange om de förekommer i historierna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna, se tex det jag strök i artikeln om Svärdsjö och det jag lät vara i Isala och Marnäs, Falu kommun. Skrönorna anses ju vara hittepå men är ju välkända. Bör dessa strykas generellt eller behållas eller kanske bara finns med i en "se även" Gustav Vasas äventyr?.Yger (diskussion) 7 september 2014 kl. 14.51 (CEST)

Finns det källor tycker jag det ska vara kvar. Det är ju i många sammanhang vanligt att skriva var något förekommer, även om det är inom fiktion. Filmer som utspelar sig på vissa platser till exempel. - Averater (diskussion) 7 september 2014 kl. 15.04 (CEST)
Jag tycker att det är svårt att ange någon linje som går att tillämpa rakt över, möjligen bortsett från ifall det går att verifiera. Där finns ju problemet med att vissa osanna saker går att verifiera, och då blir pressen hårdare på dem som känner till historien att ange källor som anger korrekta saker. Jag tänker exempelvis på den där bildenPrins Gustaf Adolf, där vi tvingats vara noggranna med att skriva vad bilden föreställer eftersom vi tidigare hade en version där han anklagades för att vara nazist. Skrönor bör alltså tas med och avfärdas om de är osanna, eller om de är särskilt vanliga vanföreställningar, tycker jag.//Hannibal (diskussion) 7 september 2014 kl. 15.07 (CEST)
Fast när det gäller orter kan nog ofta även bevisat eller troligtvis osanna historier vara relevanta att ta upp ifall de har långvarig och stor spridning som "folkminnen". /FredrikT (diskussion) 7 september 2014 kl. 21.00 (CEST)
När det gäller många orter i Dalarna (även Svärdsjö, där det gott kunde fått stå kvar i förkortad form) är de ju framför allt kända just från Gustav Vasas äventyr. Att då inte nämna dem, alldeles oavsett om de är propaganda fabricerad av Peder Swart, är något märkligt. Detta med "folkminnen" får generellt bedömas från fall till fall. Tostarpadius (diskussion) 7 september 2014 kl. 22.45 (CEST)
Jag har inget emot att de beskrivs åtminstone kortfattat däremot kunde det vara tydligare varifrån de kommer, de flesta är inte propaganda av Peder Swart som är ganska summarisk utan av Jacob Brandberg. FBQ (diskussion) 7 september 2014 kl. 22.58 (CEST)
Givetvis bör det länkas till Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Den sidan kan säkert också behöva litet puts. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2014 kl. 05.13 (CEST)
jag har nu fixat till (inklusive återläggning av texten i Svärdsjö), men lagt det under egen rubrik (motsvarande vv i media som används när en ort omnämnt i böcker/filmer) så det inte ses som del av historia. Yger (diskussion) 8 september 2014 kl. 05.31 (CEST)
FredrikT: Jag hoppas att det framgick att det var just det som var min poäng: ta fram (om det är känt) och placera i kontext. Jag tycker Ygers variant är bra, men skulle gärna se en källhänvisning också. Bra jobbat.//Hannibal (diskussion) 8 september 2014 kl. 09.05 (CEST)
Jag började arbeta lite på Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna för ett tag sedan, tidigare återgav den Anna-Maria Roos' version från Svenska folkskolans läsebok och påstod att den var identisk med Peder Svarts version. Nu framgår det att så inte är fallet, men det skulle behöva göras mer, just då hade jag inte tillräckligt med källor för att avgöra när de olika delarna först tillkommit.FBQ (diskussion) 8 september 2014 kl. 16.41 (CEST)
Kanske denna?: Berättelser ur svenska historien. Tror att jag själv i skolan läste en del av äventyren i denna: Svenska folkets underbara öden, som då fortfarande (i början av 1960-talet) fanns i klassuppsättningar för "bredvidläsning". /Nesse (diskussion) 8 september 2014 kl. 18.10 (CEST)

Största händelsen i Sverige sen 2010[redigera | redigera wikitext]

"Nu vinner vi val!" ärdetmånga partier och deras politiker som säger och tänker nu i valtider. Med mindre är en vecka kvar tillvaret den 14 september, så är detäntligen dags för en favorit i repris!

Innan valet 2010 så höll Ainali i en fenomenal veckans tävling om valet 2010. Nu är det dags för ytterligare ett val,och då menar jag inte "riksdagsvalet i Sverige 2014", utan att tävla eller inte tävla.(..det är frågan!SMirC-tongue.svg)

That's right, jag kommer nu hålla i en tävling under den nästkommande veckan om valet och politik generellt. Mycket vandalism/klotter kommer självklart komma, men framför allt så ska vi utöka våran encyklopedia med mer information och deta ut kunskap till det svensktalande folket under en fri licens.

Jag bokade tid för denna tävlig några månder i förväg, men jag har ännu inte hunnit finslipa på designen på tävlingssidan, men ni är ändå välkomna att delta (med start klockan 0:00)!

- Josve05a (diskussion) 7 september 2014 kl. 20.02 (CEST)

Utan att vara alltför mycket glädjedödare vill jag påminna om den här diskussionen på Bybrunnen nyligen, och hoppas att tävlingsdeltagare/ledare beaktar det som anfördes där. Lsj (diskussion) 7 september 2014 kl. 23.17 (CEST)
(Nu kommer jag vara tvungen att "dela" den diskussionen i två rubriker...) Jag har nu läst den diskutionen, tänkt lite (för att veta vad jag ska säga om det...) och kommit fram till: BLÄ!
Att prata om att låsa artiklar och uppmana folk att inte redigera vissa artikla, bara för att de är kontroversiella är befängt! Och som Ainali säger: ::"Ju bättre de blir desto bättre för alla. Att avstå med förbättringar till efter valet synes synnerligen underligt" och går i min åsikt lite mot den femte pelaren.
Nu i valtider är det många väljare som just söker på internet, in-direkt WIkipedia, om politikerna och partierna, och om vi då väljer att inte skriva, utveckla och förbättra de artklar innan valet är....NOG DET DUMMASTE JAG HAR HÖRT! (sorry, klockan är halv två...but still, min åsikt håller)
Och till sist vill jag säga till de tävlanden som kommer att tävla: den ovanstående diskutionen håller ingen praxis och ni kan faktiskt ignorera den, ovavsett om det blir något resultat av den diskussionen, tack vare den femte grunpelaren. (Såvida artiklarna inte är låsta och det ni inför i artiklarna går emot andra "regler") så har ni "rätt" till att ändra och skriva i vilka artiklar ni vill!
(Det vill säga tills Eric från WMF kommer och inför super-protect på svwp!)
-Josve05a (diskussion) 8 september 2014 kl. 01.32 (CEST)
Den femte grundpelaren möjliggör också för alla andra att bojkotta denna tävling. Valet är fritt! Jag har ingen bestämd åsikt, men att Du, Josve05a, inte ens vill se det tidigare samtalet som ett memento, utan avfärdar det helt - det må vara mitt i natten, det ursäktar inte vilka formuleringar som helst - gör mig bekymrad för vad detta skall leda till. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2014 kl. 05.09 (CEST)
(Då tycker jag att vi inte ska skriva något i artiklar om VM, Melodifestivalen, etc. För än ca någon vecka efter finalen!)
Självklart har alla rätt att bojkotta tävlingen, precis lika mycket som folk kan bojkotta att vara på Wikipedia helt, man måste självklart inte redigera saker om politik, det är självklart helt och håller ens eget val. Men att diskutera Om man får göra det överhuvudtaget eller inte här på BB skrämmer faktiskt mig en aning. Josve05a (diskussion) 8 september 2014 kl. 07.06 (CEST)
Jag ser ditt förslag till tävling som någonting mycket bra och lovvärt och önskar dig och dina medtävlare lycka till i era ansträngningar. den här diskussionen på Bybrunnen kom igång i ett annat kontext och diskuterades egentligen inte igenom ordenligt, till exempel är jag själv ytterst tveksam till grundsynen som framfördes och om det är rimligt/möjlig få efterlevnad till något sådant efter några inlägg på Bybrunnen av några få. JAg tycker du skall köra som planerat och inte ödsla kraft på att motargumentera på en oavslutat tidigare diskussion.Yger (diskussion) 8 september 2014 kl. 08.33 (CEST)
Jag håller med. För mig känns det naturligt att redigera även i artiklar som behandlar aktuella ämnen. Vi har till och med en avdelning på Portal:Huvudsida där vi presenterar Aktuella händelser. Lycka till med tävlingen!--Paracel63 (diskussion) 8 september 2014 kl. 15.48 (CEST)
Att inte skriva om VM, schlagerfestivalen etc förrän efter att de har fullbordats tycker jag låter som en utmärkt idé. Att hasta fram artiklar om dagsaktuella ämnen leder nästan alltid till en massa tjafs om relevans, tidlöshet, trovärdiga källor, brist på dylika och så vidare och så vidare. Bara en sådan sak som vilket tempus man ska använda blir vanskligt. /ℇsquilo 8 september 2014 kl. 16.20 (CEST)
Ju fler wikipedianer som är aktiva i de artiklarna nu desto snabbare kommer klottret att försvinna, för just nu förekommer det mycket klotter. Bra redigeringar däremot skall inte hindras av det. (Hoppas att inte Jimmy Åkessons artikel undantas eftersom den blockerades idag pga mycket klotter, utan att den bara är halvlåst så att inloggade får förbättra den). Adville (diskussion) 8 september 2014 kl. 23.12 (CEST)
Jag instämmer med ℇsquilo. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 15.23 (CEST)
Jag ser det som självklart att vi ska utnyttja folks vilja att skriva om saker när de är aktuella och när det finns källor lätt till hands. Om vi låser aktuella artiklar riskerar vi att det inte blir skrivet alls. Vi ska fortsätta med att vara tillåtande och låta folk skriva anonymt och med så få spärrar och blockeringar som möjligt i hopp om att det blir fler positiva än negativa bidrag. Visar det sig bli ohållbart måste vi ju dock självklart låsa, men inte innan dess. Så stort lycka till för alla i tävlingen! - Averater (diskussion) 9 september 2014 kl. 15.29 (CEST)
Wikipedia är ingen nyhetstjänst. Det finns ingen anledning att ge efter för önskemål om motsatsen. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 22.45 (CEST)
Det hela handlar om hur artiklarna skrivs, inte vad man skriver om (även om jag håller med om att vi tyvärr nog måste låsa vissa artiklar inför val). Annars kan man lika gärna låsa artiklar om historiska händelser med argumentet "Wikipedia är ingen historiebok". Knappast hållbart. J 1982 (diskussion) 9 september 2014 kl. 23.05 (CEST)
Wikipedia är en historiebok. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2014 kl. 23.38 (CEST)
Jag förstår inte problemet med att fortsätta utveckla och kvalitetsstärka Wikipedia. Det material som finns att tillgå är historiska händelseförlopp eller fastslagna uppgifter som på ett eller annat sätt har uppmärksammats genom i tidningar, forskning eller annat. POV-pushning beivras aldrig genom generella förbud mot redigeringar som utvecklar Wikipedia på ett positivt sätt. Det skapar däremot stelbenthet och rädhågsenhet för när och om vad man ska kunna redigera utan att linjalen är framme. Politik är ett ständigt pågående skeende/ämne, varför det aldrig går att redigera "i efterhand" ifall man inte betraktar att vissa skeenden kan beskrivas från en en rimlig början till ett rimligt slut. Att det skulle bli ett felaktigt tempus är därför inte att vara orolig för ifall man betraktar Wikipedia som platsen där saker som är historia återges. Sportartiklar är en konst i sig att skriva om. Det är dramatik, överdrifter, kraftord. Det är NU, NU, NU. MÅÅÅÅÅÅL! och det märks när man läser dessa artiklar att de som skriver ibland agerar lite väl mycket som sportjournalister än "historiker" (i en slarvig betydelse). Undviker vi det finns inga problem som jag ser det. dnm (d | b) 9 september 2014 kl. 23.52 (CEST)
Om vi på motsvarande sätt undviker att lägga in varje opinionsmätning och andra spekulativa inslag behöver det inte vara några problem att redigera partiernas artiklar veckan före valet (som det heter, trots att det är i full gång). Tostarpadius (diskussion) 10 september 2014 kl. 02.24 (CEST)

Change in renaming process[redigera | redigera wikitext]

Målet för enhetlig användarinloggning (Single-user Login, eller SUL) är att se till att varje Wikimediaskribent har ett enda globalt användarkonto med ett och samma användarnamn i alla projekten. Som du kanske känner till håller det efter ett längre uppehåll på att införas som ett samarbete mellan byråkrater, stewarder, och Wikimediastiftelsens tekniker. Detta kommer även möjliggöra utveckling av verktyg såsom bevakningslistor och notifieringar som fungerar över alla wikis. Inget datum har i nuläget satts för slutförande av enhetligt användarinloggning.

Som del av denna process kommer alla namnbytesprocesser att ändras till en enda global namnbytesprocess. Från och med den 15 september 2014 kommer lokala byråkrater inte att kunna utföra namnändringar. Globala namnändrare håller på att etableras för att säkerställa att alla projekt och språk representeras korrekt vid detta datum. För tre veckor sedan skickade jag en notis till alla byråkrater om denna process med en inbjudan att delta, och många har börjat begära medlemskap i denna grupp. Tillsammans med stewarder kommer de globala namnändrarna att ha befogenhet att hjälpa skribenter genom den ofta besvärliga processen att få ett globalt användarnamn.

Avslutningsvis, besök gärna Special:MergeAccount för att förena dina konton om du inte gjort det ännu. Om dina lokala sidor om namnändring behöver uppdateras, gör gärna det och överväg att dirigera användare till m:SRUC för framtida namnändringsförfrågningar, framför allt om detta projekt saknar byråkrater som kan döpa om användare globalt. Om du har fler frågor kan du läsa mer på Metas hjälpsida. Du kan även följa de tekniska detaljerna på mediawiki.org. Kontakta mig gärna på Meta om du har några frågor. Tack för ditt engagemang. -- User:Keegan (WMF) (talk) 9 september 2014 kl. 18.23 (CEST)

VisualEditor available on Internet Explorer 11[redigera | redigera wikitext]

VisualEditor-logo.svg

VisualEditor will become available to users of Microsoft Internet Explorer 11 during today's regular software update. Support for some earlier versions of Internet Explorer is being worked on. If you encounter problems with VisualEditor on Internet Explorer, please contact the Editing team by leaving a message at VisualEditor/Feedback on Mediawiki.org. Happy editing, Elitre (WMF) 11 september 2014 kl. 09.29 (CEST). PS. Please subscribe to the global monthly newsletter to receive further news about VisualEditor.

Sport/idrott[redigera | redigera wikitext]

I mitt arbete att standardisera utseendet på artiklar om svenska orter har jag dykt på en mindre? fråga jag inte klarar ut reda ut själv. Nästan alla orter har ett avsnitt om sport/idrott i orten, och det är helt OK. Men bör rubriken vara Idrott eller Sport? Jag tycker mig märka Sport blir allt vanligare även om många i diskussioner förespråkar Idrott, är det en generationsfråga? inflytande från engelska (e-idrott verkar helt omöjligt som konstruktion i motsats till e-sport tex). Om vi är överens kan (väl?) sedan en bot skapa enhetlighet.--Yger (diskussion) 11 september 2014 kl. 09.46 (CEST)

Sport har en bredare definition eftersom det omfattar även grenar som motorsport, segling, hästsport osv. Vill man ta upp aktiviteter av denna sort i en ortsartikel borde det följaktligen ske under rubriken sport. --Vesihiisi (diskussion) 11 september 2014 kl. 10.03 (CEST)
NE: [6]. "Tidigare tenderade man att se en skillnad mellan idrott och sport. Den senare avsåg grenar där (ofta kostsamma) redskap hade stor betydelse och den mänskliga insatsen var av styrande natur, medan individens direkta, fysiska insatser betydde mer i idrotten". Jag tror att man även idag ofta ger sport en vidare betydelse. I min tankevärld handlar idrott oftast om någon sorts kroppsövningar, medan sport också innefattar olika typer av spelande (schack, e-sport, poker, frågesport etc). Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 11 september 2014 kl. 12.39 (CEST)
Vill vi har exempelvis schackklubbar under sport/idrott eller under föreningsliv? Eller ska det vara samma rubrik för såväl fotbollsklubbar, schackklubbar och även exempelvis bokklubbar? Jag har ingen åsikt om vad som väljs men tänker att det kan vara värt att beakta vad som är tänkt att finnas under rubriken. - Averater (diskussion) 11 september 2014 kl. 13.32 (CEST)
Idrott handlar om fysiska aktiviteter, även sådana som saknar tävlingsmoment. Så på det viset är idrott en bredare definition, eftersom sport alltid inbegriper tävlingsmoment. Det kommer väl till syvende och sist ned till vad det är man vill säga med rubriken - ska den ta upp saker som hamnar under idrott, eller saker som hamnar under sport? Eller borde det vara Sport och idrott/Idrott och sport - för att vara på den säkra sidan och täcka upp det mesta? //Vätte (diskussion) 11 september 2014 kl. 16.19 (CEST)
På Svenskspråkiga Wikipedia är bland annat motorsportens utövare kategoriserade som idrottare. Det är nog tyvärr inget vi kan göra åt så länge inte "sportare" blir lika etablerat i svenskan. I dag är sportare mest synonymt med motionsidrottare. J 1982 (diskussion) 14 september 2014 kl. 23.23 (CEST)

"Dagens händelser" (11 september)[redigera | redigera wikitext]

Jag tycker det är på tiden att man ska sluta att använda illustrationer från 2001 konstant när man ska illustrera 11 september. Jag kan dock tycka att en illustration från 2001 kan vara kvar om man kan programmera en bot som ändrar ett antal olika förbestämda illustrationer på en årlig basis för alla händelsermallar. Ta till exempel för just 11 september; 2015: en illustration på William Wallace, 2016: en illustration på Palestinamandatets flagga, 2017: en illustration på Pinochet, 2018: en illustration på det som hände i USA 2001 och 2019: en illustration på Anna Lindh och så vidare. Man ska helst undvika att ha bara en illustration från en händelse från det datumet, illustrationer på 9/11 har nu förekommit för åren 2014, 2013, 2011, 2010, 2009, 2008, 2007, 2006 och 2005. Jag tycker det blir både tjatigt och tröttsamt att se samma illustration varje gång det blir 11 september. DIEXEL (diskussion) 11 september 2014 kl. 15.28 (CEST)

Håller till 100% med dig om det. Särskilt om vi skall ha ett internationellt perspektiv, och inte ett USA-orienterat så finns det många andra händelser som varit viktiga 11 september som kan illustreras. militärkuppen i Chile nämndes (och det stod om den förra året eftersom jag uppmärksammade på att det var 40 år sedan), även Anna Lindh bör lyftas fram, liksom Ronnie Peterson (De två sista svenskar som dog). Värt att tänka på till nästa år. Adville (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.58 (CEST)

Transkribering på WP[redigera | redigera wikitext]

Jag har i mitt arbete med att skapa/redigera sportartiklar alltid undvikit artiklar som innehåller namn på språk som ej använder latinska bokstäver. Min fråga är kort och gott; finns det någon samlingssida på WP där man kan få hjälp med transkribering? Om det inte gör det, finns det något intresse att skapa en samlingssida, t.ex. Wikipedia:Transkriberingshjälp, där personer som har större kunskaper i ämnet kan hjälpa till transkriberingar från ryska, serbiska, armeniska osv...? Jag hittar bara en sida som rör ämnet; Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Språk med andra alfabet och skriftsystem // MAURIZIO 12 september 2014 kl. 03.56 (CEST)

Jag brukar använda Ryska alfabetet#Ryska till svenska när jag skapar artiklar om ryska personer. På samma wikisida finns det även transkriberingar för ukrainska och vitryska. DIEXEL (diskussion) 12 september 2014 kl. 09.49 (CEST)
I löptext kan man även använda sig av mallen {{Transkriptionskoll}} om man är osäker. Artikeln kategoriseras då i Kategori:Artiklar med eventuella transkriptionsfel. --Vesihiisi (diskussion) 12 september 2014 kl. 10.08 (CEST)
Sedan finns mycket matnyttigt hos TT-språket.--Paracel63 (diskussion) 13 september 2014 kl. 02.11 (CEST)
Det är en bra idé att ha en samlingssida på SVWP för hjälp med och tips angående transkriberingar till och från andra språk. Jag stödjer Användare:Maurizio i detta. Mvh JasonGarrick (diskussion) 13 september 2014 kl. 18.29 (CEST)
Absolut, funkar kanske denna: Wikipedia:Översättningsfrågor.--LittleGun (diskussion) 13 september 2014 kl. 18.51 (CEST)

Superprotect rights[redigera | redigera wikitext]

Hej hej,

Jag fick ett meddelande på min talk page på meta om den här diskussionen, därför att någon trodde att jag fortfarande var admin här och ingen från sv.wiki hade deltagit i diskussionen. Eftersom jag inte är aktiv längre så är det inte av så stort intresse för mig personligen, men någon annan kanske vill gå in där och diskutera?

MiCkE 12 september 2014 kl. 12.40 (CEST)

Diskuterad tidigare Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2014/September#.22Superprotect.22_.28och_MediaViewer.29 och nu närmast överspelad då Superprotect funktionlaiteten är borttagen.Yger (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.49 (CEST)
Fick samma meddelande eftersom jag är admin på wikiversity (synd de inte meddelar när man beviljas rättigheterna. Jag hade letat efter min diskussion och inte hittat den, nu såg jag att jag beviljats admin igen efter det meddelandet. Hade jag vetat det tidigare hade jag fortsatt kolla upp wikiversity någon gång om dagen för att rensa reklamspam och så...) Adville (diskussion) 12 september 2014 kl. 12.54 (CEST)

Veckans tävling handlar om Brasilonien[redigera | redigera wikitext]

Map of Brazil with flag.svg Flag map of Greater Catalonia (Països Catalans).svg

Hej! Strax börjar Veckans tävling i ämnet Brasilonien. Bakom det något kryptiska namnet döljer sig Brasilien och Katalonien. Det förstnämnda landet har nyss varit värd för ett fotbolls-VM och ska om två år arrangera OS. Och om en vecka är man hedersgäst på bokmässan i Göteborg. Den spanska regionen Katalonien är också hedersgäst på bokmässan – eller snarare är den katalanska litteraturen det. Därför sätter vi nu veckans fokus på Brasilien och de katalanska länderna (alla regioner där många eller en del talar katalanska).

Här finns mycket att skriva om. För dem som inte tycker om fotboll (Neymar är från Brasilien och spelar till vardags i katalanska FC Barcelona) finns det apor och floder, kloster och öar… Och författare. Det delas ut extra bonuspoäng för nyskrivna artiklar om de inbjudna författarna på mässan (de listas här). Vinnaren i tävlingen får en "brasilonsk" rosett, och alla deltagare får varsin lokal sevärdhet. Välkomna! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 14 september 2014 kl. 22.44 (CEST)

Kul med två flugor i en smäll, var populärt för några år sedan. Jag hade föreslagit att den här veckan skulle dela ut poäng till den som skrev om politiskt val, eller djuret val men tyvärr såg ingen det. J 1982 (diskussion) 14 september 2014 kl. 23.19 (CEST)
@J 1982: Det kommer fler chanser till dig. Ingen av de kommande tre tävlingsveckorna är ännu bokad. Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 15 september 2014 kl. 01.49 (CEST)
Jag föreslår ofta på diskussionssidan, men det är svårt att få uppmärksamhet. Jag är däremot inte intresserad av att själv leda en tävling. J 1982 (diskussion) 15 september 2014 kl. 13.18 (CEST)
OK. Leda tävlingar är annars kul som omväxling, och man känner att man gör nytta i ett ämnet som man är intresserad av. Tyvärr tror jag inte att så många av oss läser Wikipediadiskussion:Veckans tävling. Jag brukar ofta lägga in aktuella diskussioner på {{Aktuella diskussioner}}, och det leder till fler läsare. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 15 september 2014 kl. 18.45 (CEST)
Det var ju valtema på förra veckans tävling. Lite variation är alltid trevligt. //Vätte (diskussion) 15 september 2014 kl. 19.28 (CEST)
Jag tror nog J 1982 var medveten om det (med tanke på veckans diskussion). Nu är det däremot författare för åtminstone halva slanten. Syns i morgon! :-)--Paracel63 (diskussion) 16 september 2014 kl. 00.41 (CEST)
Jag har nu föreslagit en tävling med hösttema. En annan sak jag börjar tröttna på är att om artikeln "Veckans översättning" inte redan finns på svenska, är det numera sällan som artikeln skapas. För 6-7 år sedan skapades så gott som varje vecka. Att skapa artiklar som varit "Veckans översättning" men inte finns på svenska skulle kunna vara en tävling i sig. J 1982 (diskussion) 16 september 2014 kl. 19.58 (CEST)

Hur begär jag låsning av en artikel?[redigera | redigera wikitext]

Kan jag som vanlig medlem begära låsning av en artikel eller är det något som sköts av administratörer eller så? Var gör jag i så fall det och hur? 17 september 2014 kl. 09.44 (CEST)Fotiu (diskussion)

Begäran om låsning och annat som kräver administratörshjälp görs på wp:Begäran om åtgärder. Lsj (diskussion) 17 september 2014 kl. 09.46 (CEST)
Tackar! 17 september 2014 kl. 09.49 (CEST)Fotiu (diskussion)

Masssivt städningsbehov efter plagierande användare[redigera | redigera wikitext]

PauliJC (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • statshantera rättigheter) har av allt att döma ägnat sig åt att plagiera Gud vet hur mycket text från upphovsrättsskyddade webbplatser under de senaste åren.

Hur hittar vi allt så vi kan rensa ut det? Hur undviker vi dubbelarbete? - Tournesol (diskussion) 18 september 2014 kl. 11.58 (CEST)