Skalkärnan: Skillnad mellan sidversioner
Juoj8 (Diskussion | Bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Juoj8 (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[File:Putamen.png|thumb|right|Skalkärnans |
|||
[[File:Striatum_Structural_MRI.png|right|thumb|Horisontalsnitt av hjärnan med [[magnetröntgen|MRI-röntgen]]. Övre delen är [[nucleus caudatus]], vänster är [[globus pallidus]], högra röda området är '''[[skalkärnan]]'''.]] |
[[File:Striatum_Structural_MRI.png|right|thumb|Horisontalsnitt av hjärnan med [[magnetröntgen|MRI-röntgen]]. Övre delen är [[nucleus caudatus]], vänster är [[globus pallidus]], högra röda området är '''[[skalkärnan]]'''.]] |
||
'''Skalkärnan''' (lat. putamen) är den yttre delen utav [[nucleus lentiformis]]. Den är en [[grå substans|grå kärna]] och utgör en del utav [[limbiska systemet]]. Tillsammans med [[accumbenskärnan]] utgör den [[striatum]]. Skalkärnan är kopplad till [[globus pallidus]] och [[substantia nigra]], dess främsta funktioner är att reglera [[rörelse (fysiologi)|rörelser]], samt påverka olika sorters [[inlärning]]. |
'''Skalkärnan''' (lat. putamen) är den yttre delen utav [[nucleus lentiformis]]. Den är en [[grå substans|grå kärna]] och utgör en del utav [[limbiska systemet]]. Tillsammans med [[accumbenskärnan]] utgör den [[striatum]]. Skalkärnan är kopplad till [[globus pallidus]] och [[substantia nigra]], dess främsta funktioner är att reglera [[rörelse (fysiologi)|rörelser]], samt påverka olika sorters [[inlärning]]. Bland annat är den involverad vid så kallad implicit inlärning, det vill säga inlärning där man inte är medveten om vad man lärt sig, eller som kan vara svårt att förklara hur man gör för någon annan. Jämför även med explicit inlärning som innebär saker man kan berätta, exempelvis att Stockholm är huvudstad i Sverige, eller att året har 365 dagar förutom skottår, vid denna sorts inlärning verkar [[hippocampus]] vara mer involverad. |
||
Forskning har genom [[fMRI]]-undersökningar visat att skalkärnan är involverad i kognitiva processerna bakom känslor som avsky och förakt, vilket förutspås kunna ha implikationer bland annat vid rättsliga fall eftersom det teoretiskt kan bli möjligt att kvantifiera den mängd "hat" en person upplever. <ref name="Zeki">{{cite journal | journal = PLoS ONE | year = 2008 | month = | volume = 3 | issue = 10 | pages = e3556 | title = Neural Correlates of Hate | editor1-first = Jan | editor1-last = Lauwereyns | author = Zeki S | coauthors = Romaya JP | pmid = 18958169 | doi =10.1371/journal.pone.0003556 | pmc = 2569212 }}</ref> |
|||
== Referenser == |
== Referenser == |
||
Versionen från 8 november 2011 kl. 22.00
[[File:Putamen.png|thumb|right|Skalkärnans [[File:Striatum_Structural_MRI.png|right|thumb|Horisontalsnitt av hjärnan med MRI-röntgen. Övre delen är nucleus caudatus, vänster är globus pallidus, högra röda området är skalkärnan.]] Skalkärnan (lat. putamen) är den yttre delen utav nucleus lentiformis. Den är en grå kärna och utgör en del utav limbiska systemet. Tillsammans med accumbenskärnan utgör den striatum. Skalkärnan är kopplad till globus pallidus och substantia nigra, dess främsta funktioner är att reglera rörelser, samt påverka olika sorters inlärning. Bland annat är den involverad vid så kallad implicit inlärning, det vill säga inlärning där man inte är medveten om vad man lärt sig, eller som kan vara svårt att förklara hur man gör för någon annan. Jämför även med explicit inlärning som innebär saker man kan berätta, exempelvis att Stockholm är huvudstad i Sverige, eller att året har 365 dagar förutom skottår, vid denna sorts inlärning verkar hippocampus vara mer involverad.
Forskning har genom fMRI-undersökningar visat att skalkärnan är involverad i kognitiva processerna bakom känslor som avsky och förakt, vilket förutspås kunna ha implikationer bland annat vid rättsliga fall eftersom det teoretiskt kan bli möjligt att kvantifiera den mängd "hat" en person upplever. [1]
Referenser
- ^ Zeki S; Romaya JP (2008). Lauwereyns, Jan. red. ”Neural Correlates of Hate”. PLoS ONE 3 (10): sid. e3556. doi:. PMID 18958169.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.