Klassamhälle: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 25 mars 2021 kl. 11.47

Omdirigering till:

Samhällsklass

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+#OMDIRIGERING [[Samhällsklass]]
-{{POV|datum=2021-03|beskriver marxistiska teorier som fakta och allenarådande, saknar rperspketiv och balans och alldelse för Sverigeorienterat}}
-Ett '''klassamhälle''' är ett  samhälle där egendomsförhållandena är avgörande för maktfördelningen.<ref>{{Webbref|titel=klassamhälle - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klassamh%C3%A4lle|verk=www.ne.se|hämtdatum=2020-05-13}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Klassamhället - Skolbok|url=https://www.grundskoleboken.se/wiki/Klassamh%C3%A4llet|verk=www.grundskoleboken.se|hämtdatum=2020-05-14}}</ref> I ett klassamhälle är Folket som minst implicit indelade i olika mer eller mindre distinkta [[Social stratifiering|sociala-strata]], vanligen kallade [[Samhällsklass|samhällsklasser]], eller [[Kastsystemet i Indien|kaster]].<ref>https://www.scb.se/contentassets/b1ae4493ffd1404987a4d32cbf213ae5/sociala-grupperingar-for-nationellt-och-internationellt-bruk.pdf</ref><ref>{{Webbref|titel=Sverige är ett klassamhälle. Och?|url=https://timbro.se/smedjan/sverige-ar-ett-klassamhalle-och/|verk=Timbro|datum=2018-03-13|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv-SE}}</ref><ref name=":02">http://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243265.pdf</ref><ref name=":12">{{Tidskriftsref|författare=Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavssonoch Magnus Hörnqvist|rubrik=Klassamhället i den officiella statistiken|datum=|tidskrift=Fonesis|utgivare=|url=https://fronesis.nu/wp-content/uploads/2015/08/FR04009.pdf}}</ref> 2018 ansåg åtta av tio svenskar att det stämmer att Sverige är ett klassamhälle.<ref>{{Webbref|titel=Sverige anses fortfarande vara ett klassamhälle|url=https://www.umu.se/nyheter/sverige-anses-fortfarande-vara-ett-klassamhalle-_5840969/|verk=www.umu.se|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Åtta av tio ser Sverige som ett klassamhälle – Fastighetsfolket|url=https://fastighetsfolket.se/2018/01/29/atta-av-tio-ser-sverige-som-ett-klassamhalle/|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv-SE}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Klassamhället åter anser 9 av 10|url=https://www.svd.se/klassamhallet-ater-anser-9-av-10|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2004-04-26|hämtdatum=2020-05-13|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Annika|efternamn=Engström}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Sverige anses fortfarande vara ett klassamhälle|url=https://www.forskning.se/2005/06/01/sverige-anses-fortfarande-vara-ett-klassamhalle/|verk=forskning.se|datum=2005-06-01|hämtdatum=2020-05-14|språk=sv-SE}}</ref>
-== Effekt på folk ==
-Samhällen med stora klasskillnader har en större andel människor som lider av livsproblem som ångest- och depressionssymptom.<ref>{{Bokref|titel=The inner level : how more equal societies reduce stress, restore sanity and improve everyone's well-being|url=https://www.worldcat.org/oclc/1091644373|hämtdatum=2020-05-13|isbn=978-0-14-197539-9|oclc=1091644373|efternamn=Wilkinson, Richard G.,}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Inte konstigt att klassamhället får oss att må dåligt|url=https://www.dagensarena.se/opinion/inte-konstigt-att-klassamhallet-far-oss-att-ma-daligt/|verk=Dagens Arena|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv-SE}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna|url=https://web.archive.org/web/20180221055729/https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavuxna|verk=web.archive.org|datum=2018-02-21|hämtdatum=2020-05-13}}</ref> Det finns en lång serie med vetenskapliga studier vilka belägger förhållandet.<ref>{{Bokref|titel=Handbook of the sociology of mental health|url=https://www.worldcat.org/oclc/552063104|utgivare=Kluwer Academic/Plenum Publishers|datum=1999|hämtdatum=2020-05-14|isbn=978-0-387-36223-6|oclc=552063104|efternamn=|förnamn=|år=|sid=152}}</ref> Skillnad i livslängd mellan en lågutbildad i [[Vårby gård (tunnelbanestation)|Vårby gård]] och en högutbildad i Danderyd skiljer hela 18 år.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Var du bor avgör när du dör|url=https://www.svt.se/nyheter/val2014/hogutbildad-i-danderyd-lever-18-ar-langre-an-lagutbildad-i-varby|tidning=SVT Nyheter|datum=2014-05-12|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv|förnamn=Tove|efternamn=Hanell}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Mera om massiva och dödliga klasskillnader|url=https://www.svd.se/mera-om-massiva-och-dodliga-klasskillnader|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2019-06-29|hämtdatum=2020-05-13|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Janerik|efternamn=Larsson}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Danderydsborna är friskast i hela landet|url=https://mitti.se/nyheter/danderydsborna-ar-friskast-i-hela-landet/|verk=mitti.se|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv-SE}}</ref>
-I klassamhällen erhåller lägre klasser exempelvis systematiskt sämre utbildning, vård & omsorg.<ref>{{Bokref|titel=Closing the gap in a generation : health equity through action on the social determinants of health : Commission on Social Determinants of Health final report.|url=https://www.worldcat.org/oclc/248038286|utgivare=World Health Organization, Commission on Social Determinants of Health|datum=2008|hämtdatum=2020-05-13|isbn=978-92-4-156370-3|oclc=248038286}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Skillnad mellan rika och fattigas överlevnad i bröstcancer|url=https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2007/08/21/skillnad-mellan-rika-och-fattigas-overlevnad-i-brostcancer/|verk=Dagens Medicin|hämtdatum=2020-05-13|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Fattiga klarar cancer sämst|url=https://www.svd.se/fattiga-klarar-cancer-samst|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2008-09-08|hämtdatum=2020-05-13|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Per|efternamn=Ingvarsson}}</ref><ref name=":12" /> Det finns även mer explicita effekter, där delar av befolkningen med låg klass aktivt [[Demonisering|demoniseras]] av de med högre klass.<ref>{{Bokref|upplaga=[New] edition|titel=Chavs : the demonization of the working class : with new preface|url=https://www.worldcat.org/oclc/1105199910|hämtdatum=2020-05-13|isbn=978-1-78168-398-9|oclc=1105199910|efternamn=Jones, Owen (Owen Peter), 1984-}}</ref>
-I klassamhällen har [[Social konflikt|klasskonflikt]] tenderat att förekomma återkommande, eller förekommer ständigt beroende på sociologiskt perspektiv.<ref>{{Bokref|titel=The concise encyclopedia of sociology|url=https://www.worldcat.org/oclc/701327736|utgivare=Wiley-Blackwell|datum=2011|hämtdatum=2020-05-13|isbn=978-1-4443-9263-0|oclc=701327736|efternamn=|förnamn=|år=|sid=66}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Weapons of the weak : everyday forms of peasant resistance|url=https://www.worldcat.org/oclc/317459153|hämtdatum=2020-05-13|isbn=978-0-585-36330-1|oclc=317459153|efternamn=Scott, James C.,}}</ref>
-== Allmän historisk kontext angående klassamhällen ==
-Klassamhällen har inte alltid existerat, och det har också existerat vitt skiljda typer av klassamhällen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=James Woodburn|rubrik=Egalitarian Societies|datum=Sep., 1982|tidskrift=Man|utgivare=Royal Anthropological Institute of Great Britain and Ireland|url=https://ia802809.us.archive.org/7/items/EgalitarianSocieties_805/1982-EgalitarianSocieties.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|titel=EVOLUTION OF PROPERTY FROM SAVAGERY TO CIVILIZATION.|url=https://www.worldcat.org/oclc/1104923720|utgivare=HANSEBOOKS|datum=2017|hämtdatum=2020-05-14|isbn=3-337-31218-7|oclc=1104923720|efternamn=LAFARGUE, PAUL.}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Edited by
-Edgar Peltenburg
-and
-Alexander Wasse|rubrik=NEOLITHIC REVOLUTION - NEW PERSPECTIVES ON SOUTHWEST ASIA
-IN LIGHT OF RECENT DISCOVERIES ON CYPRUS|datum=|tidskrift=LEVANT SUPPLEMENTARY SERIES|utgivare=Papers from a conference organized by the
-Council for British Research in the Levant
-in collaboration with the
-Department of Antiquities, Cyprus|utgivningsort=Printed in Great Britain
-Antony Rowe, Chippenham|sid=25|år=2001}}</ref><ref>{{Webbref|titel=The Neolithic Revolution and the Birth of Civilization|url=https://web.archive.org/web/20100726120253if_/http://wps.ablongman.com:80/long_stearns_wc_4/0,8725,1123074-,00.html|verk=web.archive.org|datum=2010-07-26|hämtdatum=2020-05-14}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Ancient society|url=https://www.worldcat.org/oclc/44516641|utgivare=Transaction Publishers|datum=2000|hämtdatum=2020-05-14|isbn=0-7658-0691-6|oclc=44516641|efternamn=Morgan, Lewis Henry, 1818-1881.}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|titel=Encyclopedia of Western colonialism since 1450|url=https://www.worldcat.org/oclc/74840473|utgivare=Macmillan Reference USA|datum=2007|hämtdatum=2020-05-14|isbn=0-02-866085-4|oclc=74840473|efternamn=|förnamn=|år=|sid=620,849,921,64.}}</ref> Exempelvis baserat på ålder istället för kapital.<ref>{{Bokref|titel=Age class systems : social institutions and polities based on age|url=https://www.worldcat.org/oclc/11621536|utgivare=Cambridge University Press|datum=1985|hämtdatum=2020-05-14|isbn=0-521-30747-3|oclc=11621536|efternamn=Bernardi, Bernardo.}}</ref> Under [[Kolonialism|kolonialismen]] "nedmonterades" många sociala relationer vilka gav upphov till samhällen vilka inte grundade sig på lönearbete och kapital.<ref name=":2" />
-== Marxistisk historiesyn gällande klassamhällen ==
-[[Fil:Base-superstructure Dialectic.png|miniatyr|Klassisk 1900-tals marxistisk syn på bas och överbyggnad.]]
-Karl Marx menade att "Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande." - Karl Marx <ref>{{Bokref|efternamn=Marx|förnamn=Karl|titel=Till Kritiken av Den Politiska Ekonomin|år=1859}}</ref> Historisk materialism är en metod som Marx nyttjade för att analysera historiens utveckling och utvecklingen av klasserna genom ett dialektiskt synsätt<ref>{{Webbref|titel=Introduktion till historisk materialism {{!}} Revolution|url=https://www.marxist.se/introduktion-historisk-materialism|verk=www.marxist.se|hämtdatum=2021-03-25}}</ref><ref>{{Webbref|titel=historiematerialism - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/historiematerialism|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-03-25}}</ref> Det innebär alltså att tillämpa den marxistiska vetenskapssynen. Detta tyder att mänsklighetens historia och utveckling är en produkt av motsägelser inom klasstrukturen, och att den främsta drivkraften i historiens utveckling är samhällets materiella omständigheter. <ref>{{Webbref|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1859/13-d011.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2021-03-25}}</ref>
-Enligt 1900-talets populära marxistiska betraktelsepunkt så förklaras dessa omständigheter av en bas-överbyggnad struktur.<ref>{{Webbref|titel=Learn to Understand Marx's Base and Superstructure|url=https://www.thoughtco.com/definition-of-base-and-superstructure-3026372|verk=ThoughtCo|hämtdatum=2021-03-25|språk=en|förnamn=Sociology|efternamn=Ph. D.|förnamn2=Sociology|efternamn2=M. A.|förnamn3=Sociology|efternamn3=B. A.|förnamn4=Twitter|efternamn4=Twitter|förnamn5=LinkedIn|efternamn5=LinkedIn}}</ref> Den ekonomiska basen består av produktionsförhållanden, produktionskrafterna, de sociala relationerna mellan arbetarna, och produktionsmedlen (verktyg, maskiner, fabriker osv.) Och den ideologiska överbyggnaden, vilken består av de resterande egenskaperna av samhället. Alltså konst, kultur, media, religion, filosofi, utbildning osv.<ref>{{Webbref|titel=Lär dig att förstå Marx bas och överbyggnad|url=https://www.greelane.com/sv/science-tech-math/samhällsvetenskap/definition-of-base-and-superstructure-3026372|verk=Lär dig att förstå Marx bas och överbyggnad|datum=2020-01-24|hämtdatum=2021-03-25|språk=sv}}</ref> Dessa två komponenter har en relation med varandra där den dominanta, basen, formar och bygger överbyggnaden. I sin tur så bibehåller överbyggnaden den ekonomiska basen.
-Marx menar alltså att verbyggnaden formar också basen på samma sätt som basen också på sätt och viss bibehåller överbyggnaden - men den främsta relationen är att basen, som den dominanta komponenten, formar överbyggnaden.<ref>{{Bokref|efternamn=Kruse|förnamn=Erik|titel=Sagan Steve Jobs|datum=6 februari|år=2012}}</ref>
-Marx applicerar sin metodik för att analysera utvecklingen från slavsamhällen, till feodala samhällen, till det nuvarande kapitalistiska samhället. Han utforskar vad som sker när den ekonomiska basen förändras, när handeln förändras, och vad som ledde till att kapitalismen föddes, samt hur det föddes från de tidigare feodala samhällen.<ref>{{Webbref|titel=Base and Superstructure - SAGE Research Methods|url=https://methods.sagepub.com/reference/encyc-of-case-study-research/n20.xml#:~:text=The%20base%20is%20a%20society's,family,%20law,%20and%20religion.&text=The%20origins%20of%20the%20idea,idealism%20and%20he%20affirmed%20materialism.|verk=methods.sagepub.com|hämtdatum=2021-03-25|språk=en}}</ref>
-== Klassamhället i weberiansk sociologi ==
-I [[weberiansk sociologi]] är det primärt den sociala relationen gentemot arbetsköparen i vilken aktören etablerar sin klassposition inom ramen för klassamhället.
-== Klassamhället i marxistisk sociologi ==
-Inom [[marxism]]en är klassamhället primärt förhållandet gentemot produktionsmedlen (vilka är dedikerade åt ''stoffwechsel)'' som i sin tur, bestämmer klasspositionen hos aktören inom ramen för klassamhället.<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx som sociolog.|url=http://worldcat.org/oclc/19842097|utgivare=Gleerup|datum=1972|hämtdatum=2020-05-13|oclc=19842097|efternamn=Aspelin, Gunnar, 1898-|förnamn=|år=|sid=114-144}}</ref> Marx delar upp samhällen i två främsta klasser, borgare och proletärer. Marxistisk klassanalys är gjord genom historisk materialism, en metod som används för att analysera historians utveckling genom dialektik. Klassamhället förstås som en del av det aggregerade resultatet av den "tandemrörelse" vilken genererar det skenbara "epifenomenet" kapital.<ref>{{Webbref|titel=Time, Labor, and Social Domination: A Reinterpretation of Marx's Critical Theory|url=https://www.cambridge.org/core/books/time-labor-and-social-domination/B2429FE0E1B401CC2F775DC2683C2025|verk=Cambridge Core|datum=1993/04|hämtdatum=2020-05-14|doi=10.1017/cbo9780511570926|språk=en|förnamn=Moishe|efternamn=Postone}}</ref>
-== Se även ==
-* [[Postindustriellt samhälle]]
-* [[Exkluderande design]]
-* [[Välfärdssamhälle]]
-== Referenser ==
-* [https://libris.kb.se/bib/14850305 Ojämlikhetens dimensioner] - [[Marie Evertsson]] & [[Charlotta Magnusson]] (red.) {{ISBN|9789147111299}}
-* [[Om konsten att lyfta sig själv i håret och behålla barnet i badvattnet : kritiska synpunkter på samhällsvetenskapens vetenskapsteori]] - [[Joachim Israel|Israel, Joachim]] {{ISBN|91-29-43746-6}}
-* [https://libris.kb.se/bib/5fwkg7sl3tkkfgqg The inner level : how more equal societies reduce stress, restore sanity and improve everyone's well-being] - [[Richard Wilkinson|Richard G Wilkinson]]; [[Kate Pickett]] ISBN 	  9780141975399
-* [http://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243265.pdf Klassamhällets förändring] - [[Göran Ahrne]], [[Hedvig Ekerwald]], [[Håkan Leiulfsrud]] <ref name=":02" />
-===Noter===
-<references />
-[[Kategori:Sociologiska termer]]
-[[Kategori:Samhällstyper]]
-[[Kategori:Termer inom samhällsfilosofi]]
-[[Kategori:Termer inom historia]]
-[[Kategori:Termer inom etik]]
-[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]