Hoppa till innehållet

Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz korrektionen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Yger (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Bibliophilen (Diskussion | Bidrag)
Fixat referenser.
Rad 1: Rad 1:

{{kvalitetskontroll||datum=2022-05}}
'''Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz-korrektionen''', även kallad Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz-effekten (EELL), är en analogi i gränssnittet mellan kärn-, atom- och partikelfysik, som i sin enklaste form motsvarar den välkända Lorentz-Lorenz ekvation (även kallad Clausius-Mosetti-relationen ) för elektromagnetiska vågor och ljus i ett brytningsmedium. <ref>{{Cite journal|last1=Baym|first1=Gordon|last2=Brown|first2=G.E.|year=1975|title=The Lorentz-Lorenz correction|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0375947475901311|journal=Nuclear Physics A|language=en|volume=247|issue=3|pages=395–410|doi=10.1016/0375-9474(75)90131-1}}</ref> <ref name=":3">{{Cite book|last1=Ericson|first1=Torleif Erik Oskar|url=https://books.google.com/books?id=v099AAAAIAAJ|title=Pions and Nuclei|last2=Weise|first2=Wolfram|year=1988|language=en}}</ref>
'''Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz-korrektionen''', även kallad Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz-effekten (EELL), är en analogi i gränssnittet mellan kärn-, atom- och partikelfysik, som i sin enklaste form motsvarar den välkända Lorentz-Lorenz ekvation (även kallad Clausius-Mosetti-relationen ) för elektromagnetiska vågor och ljus i ett brytningsmedium. <ref>{{Cite journal|last1=Baym|first1=Gordon|last2=Brown|first2=G.E.|year=1975|title=The Lorentz-Lorenz correction|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0375947475901311|journal=Nuclear Physics A|language=en|volume=247|issue=3|pages=395–410|doi=10.1016/0375-9474(75)90131-1}}</ref> <ref name=":3">{{Bokref|titel=Pions and Nuclei|url=https://books.google.ch/books?id=v099AAAAIAAJ|utgivare=Clarendon Press|datum=1988|hämtdatum=2022-05-10|isbn=978-0-19-852008-5|språk=en|förnamn=Torleif Erik Oskar|efternamn=Ericson}}</ref>


Dessa relationer kopplar de makroskopiska storheterna såsom brytningsindex till dipol-polariseringen av de enskilda atomerna eller molekylerna. När de senare hålls åtskilda är det polariserande fältet inte längre det genomsnittliga elektriska fältet i mediet. På liknande sätt för [[Pimeson|pionen]], den lättaste [[Meson|mesonen]] och bäraren av långdistansdelen av kärnkraften, har dess typiska icke-relativistiska spridning för enskilda nukleoner en dominerande dipolstruktur med en känd genomsnittlig dipolpolariserbarhet av styrka ("den genomsnittliga spridningsvolymen" ).
Dessa relationer kopplar de makroskopiska storheterna såsom brytningsindex till dipol-polariseringen av de enskilda atomerna eller molekylerna. När de senare hålls åtskilda är det polariserande fältet inte längre det genomsnittliga elektriska fältet i mediet. På liknande sätt för [[Pimeson|pionen]], den lättaste [[Meson|mesonen]] och bäraren av långdistansdelen av kärnkraften, har dess typiska icke-relativistiska spridning för enskilda nukleoner en dominerande dipolstruktur med en känd genomsnittlig dipolpolariserbarhet av styrka ("den genomsnittliga spridningsvolymen" ).
Rad 10: Rad 10:
Effekten har i hög grad påverkat förståelsen av pion-kärnans växelverkan som ett mång-kroppsproblem genom insikten att spridningen av en pion från en nukleon i kärnämne bestäms av det lokala pionfältet vid nukleonen. <ref name=":1">{{Cite journal|last=Brown|first=G.E.|year=1990|title=The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V|journal=Nuclear Physics A|language=en|volume=518|issue=1–2|pages=99–115|doi=10.1016/0375-9474(90)90537-V}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrown1990">Brown, G.E. (1990). [https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V "The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction"]. ''Nuclear Physics A''. '''518''' (1–2): 99–115. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1016/0375-9474(90)90537-V|10.1016/0375-9474(90)90537-V]].</cite></ref> <ref>{{Cite journal|last=Brown|first=G|year=1979|title=The pion-nucleus many-body problem|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0370157379900541|journal=Physics Reports|volume=50|issue=4|pages=227–253|doi=10.1016/0370-1573(79)90054-1}}</ref>
Effekten har i hög grad påverkat förståelsen av pion-kärnans växelverkan som ett mång-kroppsproblem genom insikten att spridningen av en pion från en nukleon i kärnämne bestäms av det lokala pionfältet vid nukleonen. <ref name=":1">{{Cite journal|last=Brown|first=G.E.|year=1990|title=The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V|journal=Nuclear Physics A|language=en|volume=518|issue=1–2|pages=99–115|doi=10.1016/0375-9474(90)90537-V}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrown1990">Brown, G.E. (1990). [https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V "The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction"]. ''Nuclear Physics A''. '''518''' (1–2): 99–115. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1016/0375-9474(90)90537-V|10.1016/0375-9474(90)90537-V]].</cite></ref> <ref>{{Cite journal|last=Brown|first=G|year=1979|title=The pion-nucleus many-body problem|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0370157379900541|journal=Physics Reports|volume=50|issue=4|pages=227–253|doi=10.1016/0370-1573(79)90054-1}}</ref>


Effekten har även funnit tillämpningar i andra sammanhang av pioniska fenomen i kärnor, såsom modifiering av den axiala kopplingskonstanten vid beta-sönderfall, <ref name=":0">{{Cite journal|last=Ericson|first=Magda|year=1963|title=Niveaux d'énergie d'atomes mésiques|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4009k/f1099.item.r=ericsonericson%20ericson|journal=Compt. Rend.|volume=257|pages=3831–3834}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEricson1963">Ericson, Magda (1963). [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4009k/f1099.item.r=ericsonericson%20ericson "Niveaux d'énergie d'atomes mésiques"]. ''Compt. Rend''. '''257''': 3831–3834.</cite></ref> <ref>{{Cite book|last=Bernabéu|first=José|title=Ericson-Ericson contribution to electro-weak interactions|year=2010|pages=Slide 11|language=English|doi=10.5281/zenodo.5730030}}</ref> pionspridning, <ref name=":1">{{Cite journal|last=Brown|first=G.E.|year=1990|title=The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V|journal=Nuclear Physics A|language=en|volume=518|issue=1–2|pages=99–115|doi=10.1016/0375-9474(90)90537-V}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrown1990">Brown, G.E. (1990). [https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V "The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction"]. ''Nuclear Physics A''. '''518''' (1–2): 99–115. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1016/0375-9474(90)90537-V|10.1016/0375-9474(90)90537-V]].</cite></ref> <ref name=":2">{{Cite book|last=Ericson|first=Torleif Erik Oskar|url=https://books.google.com/books?id=v099AAAAIAAJ|title=Pions and Nuclei|year=1988|language=en}}</ref> axiell lokalitet, <ref name=":2" /> pion kondensation i kärnämne, <ref name=":3">{{Cite book|last=Ericson|first=Torleif Erik Oskar|url=https://books.google.com/books?id=v099AAAAIAAJ|title=Pions and Nuclei|year=1988|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEricsonWeise1988">Ericson, Torleif Erik Oskar; Weise, Wolfram (1988). "Ch. 5: Pion-nuclear matter; Ch. 6.4: Optical potential at threshold". [https://books.google.com/books?id=v099AAAAIAAJ ''Pions and Nuclei'']. Oxford: Clarendon Press. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-19-852008-5|<bdi>978-0-19-852008-5</bdi>]].</cite></ref> kärnpionfältets struktur, <ref name=":4">{{Cite journal|last=Ericson|first=M.|year=1978|title=Pion field and weak interactions in nuclei|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0146641078900066|journal=Progress in Particle and Nuclear Physics|language=en|volume=1|pages=67–104|doi=10.1016/0146-6410(78)90006-6}}</ref> etc.
Effekten har även funnit tillämpningar i andra sammanhang av pioniska fenomen i kärnor, såsom modifiering av den axiala kopplingskonstanten vid beta-sönderfall <ref name=":0">{{Cite journal|last=Ericson|first=Magda|year=1963|title=Niveaux d'énergie d'atomes mésiques|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4009k/f1099.item.r=ericsonericson%20ericson|journal=Compt. Rend.|volume=257|pages=3831–3834}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEricson1963">Ericson, Magda (1963). [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4009k/f1099.item.r=ericsonericson%20ericson "Niveaux d'énergie d'atomes mésiques"]. ''Compt. Rend''. '''257''': 3831–3834.</cite></ref> <ref>{{Cite book|last=Bernabéu|first=José|title=Ericson-Ericson contribution to electro-weak interactions|year=2010|pages=Slide 11|language=English|doi=10.5281/zenodo.5730030}}</ref>, pionspridning <ref name=":1">{{Cite journal|last=Brown|first=G.E.|year=1990|title=The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V|journal=Nuclear Physics A|language=en|volume=518|issue=1–2|pages=99–115|doi=10.1016/0375-9474(90)90537-V}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrown1990">Brown, G.E. (1990). [https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V "The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction"]. ''Nuclear Physics A''. '''518''' (1–2): 99–115. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1016/0375-9474(90)90537-V|10.1016/0375-9474(90)90537-V]].</cite></ref> <ref name=":2">{{Cite book|last=Ericson|first=Torleif Erik Oskar|url=https://books.google.com/books?id=v099AAAAIAAJ|title=Pions and Nuclei|year=1988|language=en}}</ref>, axiell lokalitet <ref name=":2" />, pion kondensation i kärnmaterie <ref name=":3" />, kärn-pionfältets struktur <ref name=":4">{{Cite journal|last=Ericson|first=M.|year=1978|title=Pion field and weak interactions in nuclei|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0146641078900066|journal=Progress in Particle and Nuclear Physics|language=en|volume=1|pages=67–104|doi=10.1016/0146-6410(78)90006-6}}</ref>, etc.


== Vidare läsning ==
== Vidare läsning ==


* ''Spin excitations in nuclei'', Fred Petrovich (red.) ''et al.'', Springer (1984) <ref>{{Bokref|titel=Spin Excitations in Nuclei|url=https://link.springer.com/book/10.1007/978-1-4684-4706-4|hämtdatum=2022-05-10|doi=10.1007/978-1-4684-4706-4|språk=en|redaktör=F. Petrovich, G. E. Brown, G. T. Garvey, C. D. Goodman, R. A. Lindgren, W. G. Love}}</ref>, se särskilt G. E. Browns bidrag. <ref>{{Bokref|titel=Meson Exchange Models for Effective Interactions|url=https://doi.org/10.1007/978-1-4684-4706-4_15|utgivare=Springer US|datum=1984|hämtdatum=2022-05-10|isbn=978-1-4684-4706-4|sid=233–248|doi=10.1007/978-1-4684-4706-4_15|språk=en|förnamn=G. E.|efternamn=Brown|redaktör=F. Petrovich, G. E. Brown, G. T. Garvey, C. D. Goodman, R. A. Lindgren, W. G. Love}}</ref>
* ''Mesons in nuclei'', Denys H. Wilkinson and Mannque Rho, North-Holland (1979). <ref>{{Bokref|titel=Mesons in Nuclei|url=https://books.google.ch/books?id=HdjvAAAAMAAJ|utgivare=North Holland Publishing Company|datum=1979|hämtdatum=2022-05-10|isbn=978-0-444-85052-2|språk=en|efternamn=Wilkinson|förnamn=Denys H.|medförfattare=Rho, Mannque}}</ref>
* Ericson, M. (1978). "Pion field and weak interactions in nuclei". ''Progress in Particle and Nuclear Physics''. '''1''': 67–104. <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Pion field and weak interactions in nuclei|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0146641078900066|tidskrift=Progress in Particle and Nuclear Physics|år=1978-01-01|hämtdatum=2022-05-10|issn=0146-6410|sid=67–104|volym=1|doi=10.1016/0146-6410(78)90006-6|språk=en|förnamn=M.|efternamn=Ericson}}</ref>

== Referenser ==
[[Kategori:Kärnfysik]]
[[Kategori:Kärnfysik]]

Versionen från 10 maj 2022 kl. 16.08

Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz-korrektionen, även kallad Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz-effekten (EELL), är en analogi i gränssnittet mellan kärn-, atom- och partikelfysik, som i sin enklaste form motsvarar den välkända Lorentz-Lorenz ekvation (även kallad Clausius-Mosetti-relationen ) för elektromagnetiska vågor och ljus i ett brytningsmedium. [1] [2]

Dessa relationer kopplar de makroskopiska storheterna såsom brytningsindex till dipol-polariseringen av de enskilda atomerna eller molekylerna. När de senare hålls åtskilda är det polariserande fältet inte längre det genomsnittliga elektriska fältet i mediet. På liknande sätt för pionen, den lättaste mesonen och bäraren av långdistansdelen av kärnkraften, har dess typiska icke-relativistiska spridning för enskilda nukleoner en dominerande dipolstruktur med en känd genomsnittlig dipolpolariserbarhet av styrka ("den genomsnittliga spridningsvolymen" ).

Fysiken blir nära likartad även om kärntätheten är cirka 15 storleksordningar större än den för vanlig materia och dess dipol-växelverkan har annat ursprung.

Korrektionen förutspåddes 1963 av Magda Ericson [3] och härleddes 1966 tillsammans med Torleif Ericson. [4] Effekten har sedan dess härletts på olika sätt, men förstås nu som en allmän effekt så länge nukleonerna behåller sin individualitet, oberoende av den detaljerade orsaken. Detta är anledningen till att i det molekylära fallet med den klassiska Lorentz-Lorenz-effekten så många inkompatibla härledningar ger samma resultat. [5] EELL-korrigeringen tillämpades först på linjeskiften av väteliknande atomer, där elektronen i Coulomb-fältet ersätts av en negativt laddad pion . Dess interaktion med den centrala kärnan orsakar avvikelser i linjernas lägen i sådana Bohr-liknande atomer. [6]

Effekten har i hög grad påverkat förståelsen av pion-kärnans växelverkan som ett mång-kroppsproblem genom insikten att spridningen av en pion från en nukleon i kärnämne bestäms av det lokala pionfältet vid nukleonen. [5] [7]

Effekten har även funnit tillämpningar i andra sammanhang av pioniska fenomen i kärnor, såsom modifiering av den axiala kopplingskonstanten vid beta-sönderfall [3] [8], pionspridning [5] [9], axiell lokalitet [9], pion kondensation i kärnmaterie [2], kärn-pionfältets struktur [10], etc.

Vidare läsning

  • Spin excitations in nuclei, Fred Petrovich (red.) et al., Springer (1984) [11], se särskilt G. E. Browns bidrag. [12]
  • Mesons in nuclei, Denys H. Wilkinson and Mannque Rho, North-Holland (1979). [13]
  • Ericson, M. (1978). "Pion field and weak interactions in nuclei". Progress in Particle and Nuclear Physics. 1: 67–104. [14]

Referenser

  1. ^ Baym, Gordon; Brown, G.E. (1975). ”The Lorentz-Lorenz correction” (på engelska). Nuclear Physics A 247 (3): sid. 395–410. doi:10.1016/0375-9474(75)90131-1. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0375947475901311. 
  2. ^ [a b] Ericson, Torleif Erik Oskar (1988) (på engelska). Pions and Nuclei. Clarendon Press. ISBN 978-0-19-852008-5. https://books.google.ch/books?id=v099AAAAIAAJ. Läst 10 maj 2022 
  3. ^ [a b] Ericson, Magda (1963). ”Niveaux d'énergie d'atomes mésiques”. Compt. Rend. 257: sid. 3831–3834. https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4009k/f1099.item.r=ericsonericson%20ericson.  Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet ":0" definieras flera gånger med olika innehåll
  4. ^ Ericson, M (1966). ”Optical properties of low-energy pions in nuclei”. Annals of Physics 36: sid. 323–362. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0003491666903022. 
  5. ^ [a b c] Brown, G.E. (1990). ”The Ericson-Ericson Lorentz-Lorenz correction”. Nuclear Physics A 518: sid. 99–115. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/037594749090537V.  Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet ":1" definieras flera gånger med olika innehåll
  6. ^ Gotta, D (2004). ”Precision spectroscopy of light exotic atoms”. Progress in Particle and Nuclear Physics 52: sid. 133–195. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0146641003001121. 
  7. ^ Brown, G (1979). ”The pion-nucleus many-body problem”. Physics Reports 50 (4): sid. 227–253. doi:10.1016/0370-1573(79)90054-1. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0370157379900541. 
  8. ^ Bernabéu, José (2010) (på english). Ericson-Ericson contribution to electro-weak interactions. Sid. Slide 11. doi:10.5281/zenodo.5730030. 
  9. ^ [a b] Ericson, Torleif Erik Oskar (1988) (på engelska). Pions and Nuclei. https://books.google.com/books?id=v099AAAAIAAJ. 
  10. ^ Ericson, M. (1978). ”Pion field and weak interactions in nuclei” (på engelska). Progress in Particle and Nuclear Physics 1: sid. 67–104. doi:10.1016/0146-6410(78)90006-6. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0146641078900066. 
  11. ^ F. Petrovich, G. E. Brown, G. T. Garvey, C. D. Goodman, R. A. Lindgren, W. G. Love, red (på engelska). Spin Excitations in Nuclei. doi:10.1007/978-1-4684-4706-4. https://link.springer.com/book/10.1007/978-1-4684-4706-4. Läst 10 maj 2022 
  12. ^ Brown, G. E. (1984). F. Petrovich, G. E. Brown, G. T. Garvey, C. D. Goodman, R. A. Lindgren, W. G. Love. red (på engelska). Meson Exchange Models for Effective Interactions. Springer US. sid. 233–248. doi:10.1007/978-1-4684-4706-4_15. ISBN 978-1-4684-4706-4. https://doi.org/10.1007/978-1-4684-4706-4_15. Läst 10 maj 2022 
  13. ^ Wilkinson, Denys H.; Rho, Mannque (1979) (på engelska). Mesons in Nuclei. North Holland Publishing Company. ISBN 978-0-444-85052-2. https://books.google.ch/books?id=HdjvAAAAMAAJ. Läst 10 maj 2022 
  14. ^ Ericson, M. (1978-01-01). ”Pion field and weak interactions in nuclei” (på engelska). Progress in Particle and Nuclear Physics 1: sid. 67–104. doi:10.1016/0146-6410(78)90006-6. ISSN 0146-6410. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0146641078900066. Läst 10 maj 2022.