Snöbollsmetod: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ny sida, snöbollmetod
(Ingen skillnad)

Versionen från 22 mars 2023 kl. 19.47

Inom sociologi och statistikforskning är snöbollsmetoden [1] (också kallad chain sampling, chain-referral sampling, referral sampling[2][3]) en urvalsteknik där befintliga studiepersoner rekryterar framtida försökspersoner bland sina bekanta. Således sägs provgruppen växa som en rullande snöboll. När urvalet byggs upp samlas tillräckligt med data in för att vara användbar för forskning. Snöbollsmetoden har använts bland annat i studier där undersökningspopulationena inte är kända i förväg och i sammanhang där känsliga frågor behandlas [4]

Eftersom respondenterna inte väljs slumpmässigt, kan snöbollsmetoden leda till ett flertal systematiska fel. Till exempel är det mer sannolikt att personer som har många vänner rekryteras till urvalet. Problem med metoden kan också uppstå i samband med initieringen av kedjorna, det vill säga med valet av den person som förmedlar kontakter med respondenter, det s.k. 0-steg som blir avgörande för de följande stegen [5] Det finns också risk att samtliga respondenter kommer från en och samma subgrupp. [6] När virtuella sociala nätverk används kallas denna teknik virtuell snöbollsmetod. [7]

Det ansågs allmänt att det var omöjligt att göra opartiska uppskattningar med hjälp av snöbollsmetoden, men en variant av snöbollsurval som kallas respondentdriven sampling[8][9][10] har visat sig tillåta forskare att göra asymtotiska och opartiska uppskattningar från snöbollsurval under vissa förutsättningar. Snöbollsurval och respondentdriven sampling tillåter också forskare att göra uppskattningar om det sociala nätverk som förbinder den dolda befolkningen.

Referenser

  1. ^ Goodman, L.A. (1961). ”Snowball sampling”. Annals of Mathematical Statistics 32 (1): sid. 148–170. doi:10.1214/aoms/1177705148. 
  2. ^ ”Snowball Sampling”. Experiment-resources.com. http://www.experiment-resources.com/snowball-sampling.html.  (accessed 8 May 2011).
  3. ^ ”Snowball sampling”. changingminds.org. http://changingminds.org/explanations/research/sampling/snowball_sampling.htm. 
  4. ^ Korf, Dirk J. (1995). Dutch Treat: Formal Control and Illicit Drug Use in the Netherlands. Amsterdam: Thesis Publishers. sid. 120 ff. ISBN 9789051703696 
  5. ^ Cohen, Peter (1989). Cocaine Use in Amstredam in Nondeviant Subcultures. Instituut voos Sociale Geografie. Universiteit van Amsterdam. sid. 24 ff. ISBN 9069930455 
  6. ^ Burgess, Robert G. (1991). In the Field: Introduction to Field Research. London: Routledge. sid. 57. ISBN 0415078679 
  7. ^ Baltar, Fabiola; Brunet, Ignasi (2012). Social research 2.0: virtual snowball sampling method using Facebook. Internet Resarch. sid. 55–74. doi:10.1108/10662241211199960 
  8. ^ Heckathorn, D.D. (1997). ”Respondent-Driven Sampling: A New Approach to the Study of Hidden Populations”. Social Problems 44 (2): sid. 174–199. doi:10.1525/sp.1997.44.2.03x0221m. 
  9. ^ Salganik, M.J.; D.D. Heckathorn (2004). ”Sampling and Estimation in Hidden Populations Using Respondent-Driven Sampling”. Sociological Methodology 34 (1): sid. 193–239. doi:10.1111/j.0081-1750.2004.00152.x. 
  10. ^ Heckathorn, D.D. (2002). ”Respondent-Driven Sampling II: Deriving Valid Estimates from Chain-Referral Samples of Hidden Populations”. Social Problems 49 (1): sid. 11–34. doi:10.1525/sp.2002.49.1.11.