Gröna revolutionen: Skillnad mellan sidversioner
m Rullade tillbaka redigeringar av 81.94.172.206 (diskussion) till senaste version av Riggwelter Märke: Tillbakarullning |
Hämtat information om kritik mot gröna revolutionen från forskare som är oberoende källor, delvis baserade på universitet i Sverige. |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Initiativen av [[livsmedelssäkerhet]], som ges äran för att ha räddat över en miljard människor undan svält, involverade utvecklandet av högavkastande utsäden, expansion av infrastrukturen för bevattning, moderniseringen av företagsstrukturer samt spridandet av förädlade frön, konstgödsel och bekämpningsmedel bland bönderna.<ref>{{bokref|titel=Nationalencyklopedin. Bd 8 |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år=1992 |utgivare=Bra böcker |utgivningsort=Höganäs |isbn=91-7024-619-X |sid=134 "gröna revolutionen"}}</ref> |
Initiativen av [[livsmedelssäkerhet]], som ges äran för att ha räddat över en miljard människor undan svält, involverade utvecklandet av högavkastande utsäden, expansion av infrastrukturen för bevattning, moderniseringen av företagsstrukturer samt spridandet av förädlade frön, konstgödsel och bekämpningsmedel bland bönderna.<ref>{{bokref|titel=Nationalencyklopedin. Bd 8 |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år=1992 |utgivare=Bra böcker |utgivningsort=Höganäs |isbn=91-7024-619-X |sid=134 "gröna revolutionen"}}</ref> |
||
Den gröna revolutionen har kritiserats för att genom att eliminera olika sädesslags diversitet i förmån för industriell produktion av mat medfört att djurs foder blivit betydligt mindre i både mängd och näring.<ref>Wheeler, S.M. & Beatley, T. (red.) (2014). The sustainable urban development reader. (3rd edition.) London: Routledge.</ref> |
Den gröna revolutionen har kritiserats för att genom att eliminera olika sädesslags diversitet i förmån för industriell produktion av mat medfört att djurs foder blivit betydligt mindre i både mängd och näring.<ref>Wheeler, S.M. & Beatley, T. (red.) (2014). The sustainable urban development reader. (3rd edition.) London: Routledge.</ref> Ytterligare kritik har framförts av forskare, som säger att det är en myt att den gröna revolutionen förhindrade en svältkatastrof. <ref>{{Tidskriftsref|rubrik=From Green Revolution to Green Evolution: A Critique of the Political Myth of Averted Famine|url=https://doi.org/10.1007/s11024-019-09372-7|tidskrift=Minerva|år=2019-09-01|hämtdatum=2023-03-26|issn=1573-1871|sid=265–291|volym=57|nummer=3|doi=10.1007/s11024-019-09372-7|språk=en|förnamn=Roger|efternamn=Pielke|förnamn2=Björn-Ola|efternamn2=Linnér}}</ref> Andra forskare har lyft fram oönskade effekter och negativa effekter på miljö (stort behov av vatten för bevattning, konstgödsel och kemikalier), hälsa, fattig landsbygdsbefolkning och livsmedelssäkerhet (monokulturer och skadlig inverkan på sociala strukturer). Mer kommunikation med de länder där förändringarna genomfördes kunde ha medfört bättre anpassning till lokala förhållanden. <ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/287344889_The_Green_Revolution_revisited_Critique_and_alternatives|titel=Researchgate: The Green Revolution revisited: Critique and alternatives|hämtdatum=26 mars 2023|utgivare=Researchgate}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Glaeser|förnamn=Bernhard|titel=The Green Revolution Revisited |
||
Critique and Alternatives|år=1987}}</ref> |
|||
==Referenser== |
==Referenser== |
||
Versionen från 26 mars 2023 kl. 22.44
Gröna revolutionen påbörjades under 1950- och 60-talen. Bland annat växtförädling och nya jordbruksmetoder skulle användas för att hjälpa utsatta u-länder som Indien. Norman Borlaug anses vara den viktigaste vetenskapsmannen bakom revolutionen.[1][2]
Initiativen av livsmedelssäkerhet, som ges äran för att ha räddat över en miljard människor undan svält, involverade utvecklandet av högavkastande utsäden, expansion av infrastrukturen för bevattning, moderniseringen av företagsstrukturer samt spridandet av förädlade frön, konstgödsel och bekämpningsmedel bland bönderna.[3]
Den gröna revolutionen har kritiserats för att genom att eliminera olika sädesslags diversitet i förmån för industriell produktion av mat medfört att djurs foder blivit betydligt mindre i både mängd och näring.[4] Ytterligare kritik har framförts av forskare, som säger att det är en myt att den gröna revolutionen förhindrade en svältkatastrof. [5] Andra forskare har lyft fram oönskade effekter och negativa effekter på miljö (stort behov av vatten för bevattning, konstgödsel och kemikalier), hälsa, fattig landsbygdsbefolkning och livsmedelssäkerhet (monokulturer och skadlig inverkan på sociala strukturer). Mer kommunikation med de länder där förändringarna genomfördes kunde ha medfört bättre anpassning till lokala förhållanden. [6][7]
Referenser
- ^ Hazell, Peter B.R. (2009). The Asian Green Revolution. Intl Food Policy Res Inst. GGKEY:HS2UT4LADZD. https://books.google.com/books?id=frNfVx-KZOcC&pg=PA1
- ^ Nordquist, Jens (2021). Dern stora fröstölden. Lund: Historiska media
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 8. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 134 "gröna revolutionen". ISBN 91-7024-619-X
- ^ Wheeler, S.M. & Beatley, T. (red.) (2014). The sustainable urban development reader. (3rd edition.) London: Routledge.
- ^ Pielke, Roger; Linnér, Björn-Ola (2019-09-01). ”From Green Revolution to Green Evolution: A Critique of the Political Myth of Averted Famine” (på engelska). Minerva 57 (3): sid. 265–291. doi:. ISSN 1573-1871. https://doi.org/10.1007/s11024-019-09372-7. Läst 26 mars 2023.
- ^ ”Researchgate: The Green Revolution revisited: Critique and alternatives”. Researchgate. https://www.researchgate.net/publication/287344889_The_Green_Revolution_revisited_Critique_and_alternatives. Läst 26 mars 2023.
- ^ Glaeser, Bernhard (1987). The Green Revolution Revisited Critique and Alternatives