Goal structuring notation: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Nyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Eotan (Diskussion | Bidrag)
45 redigeringar
Från enwiki
Märken: Möjligen felaktig tagg för referenslista VE
(Ingen skillnad)

Versionen från 23 maj 2023 kl. 10.00

Goal structuring notation (GSN) är en grafisk diagramnotation som används för att på ett strukturerat sätt visa uppbyggnaden av ett argument och relationerna mellan dess byggstenar, i ett tydligare format än vanlig text.[1] GSN, som ofta används inom säkerhetsteknik, utvecklades vid University of York under 1990-talet för att presentera säkerhetsakter. Notationen blev populär som metod för att presentera säkerhetsargumentation, men kan appliceras på alla typer av argument och publicerades som standard år 2011. [1] GSN har använts för att dokumentera säkerhetsargumentation inom branscher som vård[2] flyg,[3] vägfordon, järnväg,[4] trafikledning och kärnkraft[5], och har använts i andra sammanhang såsom informationssäkerhet, patentanspråk, debattstrategi och juridiska argument.[4]

Historia

Notationen utvecklades först vid University of York under början av 1990-talet, för att övervinna upplevda problem med att uttrycka säkerhetsargument med hjälp av Toulmin-metoden. Notationen vidareutvecklades och utökades av Tim Kelly, vars doktorsavhandling bidrog med systematiska metoder för att konstruera och underhålla GSN-diagram, och konceptet med mönster för säkerhetsargumentation, för att främja återanvändning av delar av argument. Under det sena 1990-talet och början av 2000-talet lärdes GSN-metoden ut på kurser i utveckling av säkerhetskritiska system i York, och olika tillägg till GSN-metoden föreslogs av Kelly och andra medlemmar i universitetets "High Integrity Systems Engineering"-grupp.[6]

År 2007 hade notationen blivit tillräckligt populär för att en grupp sammansatt av användare från industrin och från universitetsvärlden skulle gå samman för att standardisera notationen och dess omgivande metodik, vilket resulterade i publiceringen av GSN Community Standard 2011. Från 2014 flyttades underhållet av GSN-standarden och hamnade under SCSC:s Assurance Case Working Group.[7] Från och med 2022 har standarden nått version 3.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c] The Assurance Case Working Group (May 2021). Goal Structuring Notation Community Standard Version 3. https://scsc.uk/r141C:1. 
  2. ^ Ge, Xiaocheng; Rijo, Rui; Paige, Richard F.; Kelly, Tim P.; McDermid, John A. (2012). ”Introducing Goal Structuring Notation to Explain Decisions in Clinical Practice”. Procedia Technology 5: sid. 686–695. doi:10.1016/j.protcy.2012.09.076. ISSN 2212-0173. 
  3. ^ Haddon-Cave QC, Charles (28 October 2009), The Nimrod Review 
  4. ^ [a b] Cabot, Jordi (12 February 2014). ”Goal Structuring Notation – a short introduction”. Goal Structuring Notation – a short introduction. https://modeling-languages.com/goal-structuring-notation-introduction/. 
  5. ^ Spriggs, John (2012). GSN - The Goal Structuring Notation. doi:10.1007/978-1-4471-2312-5. https://link.springer.com/book/10.1007/978-1-4471-2312-5. 
  6. ^ Hawkins, R.D.; Kelly, T.P. (July 2010). ”A Systematic Approach for Developing Software Safety Arguments”. Journal of System Safety 46 (4): sid. 25–33. ISSN 0743-8826. 
  7. ^ The Assurance Case Working Group (Jan 2018). Goal Structuring Notation Community Standard Version 2. https://scsc.uk/r141B:1. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Goal_structuring_notation&oldid=52902239”