Öppen fråga
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2014-01) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
- Inom forskningssammanhang betecknar en öppen fråga ett olöst forskningsproblem
Öppen fråga menar i pedagogiksammanhang en fråga som inte har givna svarsalternativ. Motsatsen är då en sluten fråga som har två eller flera svarsalternativ, till exempel ja och nej. En öppen fråga kan inledas med "hur gör du när...", "vad anser du om...", "varför..." etc.
I en intervju eller en enkät kan öppna frågor vara användbara. Öppna frågor kan ge mer information än slutna eftersom de ofta leder till att den som svarar ger ett längre svar. Öppna frågor kräver dock mer efterbearbetning än slutna. I ett terapeutiskt samtal, undervisning eller liknande är öppna frågor ofta att föredra eftersom de kan få den svarande att reflektera över det som diskuteras.
Även om en fråga är öppen kan den ha ett begränsat antal svarsalternativ. Den som frågar kan dessutom känna till alla svarsalternativ. Därför talar man inom pedagogiken även om autentiska frågor, frågor där den frågande inte sitter inne med svaret.
Källor
- Olga Dyste (1996), Det flerstämmiga klassrummet, Lund: Studentlitteratur