Ack Värmeland, du sköna

Från Wikipedia
Version från den 23 juni 2015 kl. 21.55 av Wermlandsheraldik (Diskussion | Bidrag) (Länkade Wermlandsflickan)
Ack Värmeland, du sköna
OriginalspråkSvenska
KompositörTraditionell folkmelodi
TextförfattareAnders Fryxell
Fredrik August Dahlgren

Ack Värmeland, du sköna, även Värmlandssången eller Värmlandsvisan, är en svensk sång från 1822, baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av Anders Fryxell och Fredrik August Dahlgren. Texten skrevs först för sångspelet Wermlandsflickan (1822) av Fryxell, men lades senare till folklustspelet Värmlänningarna (1846) av Dahlgren. Visan ingår i den svenska visskatten.

Visans ursprung är omdiskuterat. Klart är att Fryxell skrev sin text till en melodi som sjöngs i norra Östergötlands bergslagstrakter och började med orden "Ack, Östra Götland och Finnespånga län,/ Ack, du är en krona för andra!/ Inom dina gränser bo redlige män/"[1] Denna "östgötavisa", som kallas Risingevisan och skrevs av Anders Ölin, går melodiskt eventuellt tillbaka på den nederländska sången "O, Nederland! Let op u saeck" från 1500-talet (som kan ha nått Sverige med invandrade valloner eller holländare), men de två melodierna överensstämmer inte helt. Troligt är att den svenska melodin sjungits i Östergötland med omnejd åtminstone sedan 1700-talet.

Likheter med Moldau

Det har ofta hävdats att Bedrich Smetana använde melodin till Värmlandsvisan i satsen Moldau i den symfoniska dikten Má vlast (Mitt fosterland), men detta avvisas av somliga (det antas då att han hört melodin under de fem år, 1856–1861, som han bodde och verkade i Göteborg[2]). Staten Israels nationalsång Hatikvah, av en okänd kompositör, kan också vara en variation av Smetanas Moldau. Alla tre melodierna kan i sin tur möjligen vara inspirerade av den italienska folksången La Mantovana.[3]

Dear Old Stockholm

Jazzmusikern Stan Getz turnerade i Sverige 1951 och gav ut en engelskspråkig version av Ack Värmland, du sköna under namnet Dear Old Stockholm. "Dear Old Stockholm" har därefter spelats in av flera artister och etablerat sig som en klassiker inom jazzen.[4]

Källor

  • Jakten på den förrymda sången, dokumentär av Kjell-Åke Olsson, visad SVT:s K special den 11 april 2008.

Noter

  1. ^ ”Risinge Hembygdsförening”. http://www.hembygd.se/index.asp?Lev=18628. 
  2. ^ ”Nationalistiska kompositörer - Smetana”. http://www.sub.su.se/national/tglob63.htm. 
  3. ^ Harrison, Dick (29 maj 2011). ”Smetana och Göteborg”. Svenska Dagbladet. http://blog.svd.se/historia/2011/05/29/smetana-och-goteborg/. Läst 2 juli 2011. 
  4. ^ Nicholson, Stuart (2006). Scandinavian Jazz and the Global Jazz Explosion. I Nordic Sounds: The magazine of Nomus, the Nordic Music Committee. S. 18–19. Även tillgänglig som: http://www.lambertococcioli.com/files/nordicsounds42006.pdf [2010-03-28]

Externa länkar