Hoppa till innehållet

Burows lösning

Från Wikipedia
Version från den 16 augusti 2014 kl. 17.44 av EmausBot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 1 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:Q3064190Wikidata)

Burows lösning är en vattenlösning bestående av aluminiumacetat/acetotartrat[1]. Lösningen infördes av tyske kirurgen Karl August Burow (1809-1874).

Aluminiumsalter har astringerande egenskaper och tartratjonen kan genom komplexbildning hålla vissa katjoner (t.ex. Al3+, Sn2+, Sb3+), som annars gärna skulle hydrolysera och bilda svårlösliga basiska salter, i lösning. Burows lösning har förutom astringerande även antibakteriella egenskaper[2], och används inom medicinen för att behandla olika hudåkommor såsom insektsbett. Burows lösning används också för att förebygga och behandla extern otit, inflammation i yttre hörselgången[3]. Burows lösning är kommersiellt tillgänglig under namnet Otinova.

Närstående produkter är alsollösning och alsolsprit som också innehåller aluminiumacetotartrat.

Referenser

  1. ^ British Pharmacopoeia 2010, sid 2353
  2. ^ Thorp et al, J Laryngol Otol 112, 925-928, 1998
  3. ^ Kashiwamura et al, Otology & Neurotology 25, 9-13, 2004